Statsandelsreformen

Report
Finlands statsandelsreform 2015
Nordisk träff 27-31.8.2014 Akureyri, Island
Jan Björkwall
Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2014
Löner 36 %
Social- och
hälsovård 48 %
(Verksamhetsutgifter
och investeringar)
Socialavgift. och
pensioner 11 %
(Barnens daghem och
familjedagvård har
flyttats till undervisningsoch kulturverksamhet )
Skatteinkomster 45 %
därav:
kommunalskatt 39 %
samfundskatt 3 %
fastighetsskatt 3 %
Materialinköp 9 %
Köp av tjänster
22 %
Understöd 5 %
Låneomkostn. 5 %
Investeringar 10 %
Övr. utgifter 2 %
Undervisningsoch kulturverks.
28 %
(Verksamhetsutgifter
och investeringar)
Övriga uppgifter
19 %
(Verksamhetsutgifter
och investeringar)
Finansiering och
övr. utgifter 5 %
Statsandelar 18 %
Verksamhetsinkomster 26 %
därav:
försäljningsink. 15 %
avgifter 5 %
övr. inkomster 6 %
Upplåning 8 %
Övr. inkomster 3 %
Kommunernas och samkommunernas beräknade externa inkomster ca 46,5 md €
och externa utgifter ca 46,4 md € enligt resultaträkning och finansieringskalkyl
14.5.2014 /hp
Källa: Basserviceprogrammet/Kommunförbundet
%
100
90
80
Kommunernas och samkommunernas externa inkomster1)
1997-2014, % av totalinkomster
9.8
9.8
9.8
10.7
26.0
25.7
25.9
25.2
8.4
24.9
10.2
10.0
10.5
10.5
25.1
26.6
26.8
26.9
70
60
14.9
13.7
13.4
13.2
13.8
14.0
50
15.3
16.1
16.4
11.7
26.4
16.5
9.2
8.7
10.3
26.6
26.4
26.1
16.8
17.4
17.9
14.8
8.6
10.7
27.3
25.3
17.3
26.6
12.0
10.9
25.7
26.1
90
80
70
18.4
60
18.5
17.9
17.6
40
50
40
30
20
%
100
49.3
50.8
50.9
50.9
52.9
50.7
48.1
30
46.6
46.2
45.4
47.4
47.5
45.7
42.6
45.7
44.2
44.4
45.4
20
10
10
0
0
97
98
99
00
Skatteinkomster
01
02
03
04
Statsandelar 2)
05
06
07
08
09
Verksamhetsinkomster
10
11
12
13* 14**
Övriga inkomster 3)
Källa: Kommunförbundets beräkning på basis av uppgifter från Statistikcentralen åren 1997-2013 och
Basserviceprogrammet/Kommunförbundet år 2014.
1) Externa totalinkomster enligt resultaträkningen och finansieringskalkylen.
Övriga inkomster inkluderar år 2010 poster i anslutning till grundandet av
samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM).
2) Kompensering av lättnader i beskattningen i form av höjning av statsandelarna påverkar
statsandelsnivån fr.o.m. år 2002.
3) BL.a. upplåning, ränteinkomster och övriga finansiella inkomster, extraordinära inkomster,
finansieringsandelar för invesreringar, försäljning av tillgångar, minskning av utlåningen.
14.5.2014 /hp
Statsandelssystemet - Mål och struktur
Mål
• Statsandelssystemets viktigaste syfte är att i hela landet
trygga tillgången på den offentliga service som
kommunerna ansvarar för
Struktur
• Statsandelssystemet består av:
» utjämning av skillnader i kostnaderna och behoven
(statsandelssystemet för driftsekonomin) och
» utjämning av inkomstbasen (utjämning av statsandelen
på basis av kalkylerade skatteinkomster).
11/2012
Strukturen i det nuvarande
systemet
• Strukturellt sett två delar:
» 1) utjämning av skillnader i kostnaderna och behoven
(statsandelssystemet för driftsekonomin)
» 2) utjämning av inkomstbasen (utjämning av statsandelarna
kommunerna emellan på basen av kalkylerade skatteinkomster)
• Administrativt sett två delar:
» 1) statsandelen för kommunal basservice som finansministeriet
administrerar
» 2) statsandelsfinansieringen enligt lagen om finansiering av
undervisnings- och kulturverksamhet
• Det kalkylmässiga statsandelssystemet har varit i kraft
sedan 1993, nuv. enligt reformen 2010
5
[pvm]
Etunimi Sukunimi titteli | Tapahtuma
Statsandelsreformens tidtabell
Kommunförbundets
interna grupp
förbereder ref.
2/2012
Den externa gruppen
som KF koordinerar
förbereder reformen
9/2012
Utlåtanden
Behandling i
riksdagen
Reformarbete
2012
2013
Tid för
reformarbetet
~ 1 år
Ministerns beslut om
tillsättande
(styrgruppen,
utredninsmannen..)
5/2012
2014
Regeringens
proposition till
riksdagen
4/2014
Reformen
startar
9/2012PreliminäraUtlåtanderunda
riktlinjer
9-12/2013
2015
Det nya
statsandelssystemet
träder i
kraft1.1.2015
Behoven bakom reformeringen av
statsandelssystemet
• Kritik ur flera perspektiv:
»
»
»
»
»
»
»
komplicerat system
det stora antalet bestämningsgrunder (ca 40)
överlappande bestämningsgrunder
Kriteriernas ändamålsenlighet och ”träffsäkerhet”
neutraliteten i fråga om kommunsammanslagningar
systemets sporrande egenskaper
den administrativa tudelningen mellan finansministeriet
och undervisnings- och kulturministeriet
7
[pvm]
Etunimi Sukunimi titteli | Tapahtuma
Miettinens förslag, februari 2013
 Flytta tyngdpunkten:
kostnadsutjämning -> inkomstutjämning
 Minska antalet kriterier 40 -> ~10 (dubbleringar bort)
 Ta bort trappor, använd inv.antal * pris * faktor
 Förnya kriteriernas innehåll (t.ex. sjukfrekvens,
arbetsplatser )
 Korrigera åldersgruppernas vikter på basis av ny
statistik
 Alternativ för 2.stadiets statsandelar
Kuntaosasto
Kuntaosasto
pp.kk.vvvv
pp.kk.vvvv
Det nya statsandelssystemet godkänt i
riksdagen: de mest centrala ändringarna
• Antalet bestämningsgrunder minskar och
överlappningar elimineras
 För basservicen 8 kriterier och 3 tilläggsdelar
 Ingen sektorindelning
 En åldersstruktur
 Tre centrala ändringar
1. Större tyngd på inkomstutjämningen på bekostnad av
kostnadsutjämningen (135 €/inv.)
2. Ökad tyngd åt sjukfrekvensen på bekostnad av andra
kriterier (främst åldersstrukturen)
3. Justering av kostnadsfördelningen varje år (nu vart fjärde)
• Det nya statsandelssystemet ersätter statsandelen för
kommunal basservice
» Finansieringen av andra stadiets utbildning reformeras skilt
Strukturjämförelse (mn €)
Kalkylerade kostnader
Åldersstruktur
Sjukfrekvens
Arbetslöshetsgrad
Tvåspråkighet
Främmande språk
Befolkningstäthet
Skärgård
Utbildningsbakgrund
Övriga
Sammanlagt
Nuvarande
Förslag
Skillnad
20 743,1
2 383,6
484,7
52,9
44,9
197,2
2,3
0,0
1 254,0
25 162,7
17 721,4
6 038,3
473,1
90,8
478,7
186,2
14,3
160,0
0,0
25 162,8
-3 021,7
3 654,7
-11,6
37,9
433,8
-11,0
12,0
160,0
-1 254,0
2014 års uppgifter
10
[pvm]
Etunimi Sukunimi titteli | Tapahtuma
Kalkylerade grunder som slopas (rubriken
Övriga i föregående bild), mn € (2014)
Social- och hälsovård
• Barnskyddskoefficient
269,0
• Handikappkoefficient
95,0
• Tillägg för avsides läge
92,2
Undervisning och kultur
• 13-15-åringar
401,5
• Svenskspråkiga invånare, 6-15-år.
27,5
• Bibliotek
340,7
• Bibliotek, tillägg för gles bosättning
2,6
• Allmän kulturverksamhet
18,9
• Grundundervisning i konst
7,1
• Sammanlagt
1 254,0
Dessutom: dagvårdskoefficienten (0-summa)
11
[pvm]
Etunimi Sukunimi titteli | Tapahtuma
Strukturjämförelse 2 (mn €)
Tilläggsdelar
Avsides läge
Sametillägg
Självförsörjn.grad, arbetsplatser
Övriga
Sammanlagt
Övrigt
Skatteutjämning
Finansieringsandel
Sammanlagt
Nuvarande
Förslag
Skillnad
36,2
3,5
0,0
269,4
309,1
113,6
3,6
191,9
0,0
309,1
77,4
0,1
191,9
-269,4
Nuvarande
-49,4
-17 722,1
-17 771,5
Förslag
674,9
-18 446,9
-17 772,0
Skillnad
724,3
724,8
2014 års uppgifter
12
[pvm]
Etunimi Sukunimi titteli | Tapahtuma
Tilläggsdelar som slopas (rubriken Övriga i
föregående bild), mn € (2014)
•
•
•
•
•
•
•
Allmän statsandel, grunddelen
Tvåspråkighetstillägg
Tätortstillägg
Skärgårdstillägg
Särskilt gles bosättning
Ändring i invånarantal
Sammanlagt
13
[pvm]
181,1
5,8
35,7
11,2 + 5,0
26,5
4,1
269,4
Etunimi Sukunimi titteli | Tapahtuma
Bestämningsgrunderna i det nya systemet –
kalkylerade kostnader
•
Åldersstruktur
» En gruppering, inte längre uppgiftsvisa grupperingar
» Priserna baserar sig på THL:s och VATT:s utredningar
•
Sjukfrekvens
» De vanligaste folksjukdomarna som grund/klassificeringarna enligt FPA:s statistik
» Viktningarna baserar sig på THL:s utredning
•
•
•
Arbetslöshetsgrad
Tvåspråkighet
Främmande språk
» I det nya systemet utgående från hela befolkningen
» I nuvarande endast i kalkylerade kostnader inom förskola och grundläggande
utbildning för 6-15-åringar
•
•
•
Befolkningstäthet
Skärgårdsförhållanden (bara egentliga skärgårdskommuner)
Utbildningsbakgrund
» Nytt kriterium
» Andelen 30 – 54-åringar utan examen
Bestämningsgrunderna i det nya systemet tilläggsdelarna
Tilläggsdelarna sml. ca 309 mn. €
(ingen kommunal självfinansieringsandel)
• Avsides läge 113,6 mn €
» På basen av nuvarande fjärrortstal
» Graderingarna minskas från fyra till två
• Samernas hembygdsområde
» 3,5 milj. euro, motsvarar nuvarande nivå
• Självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser 191,9
mn. €
» Nytt kriterium
» Positiv korrelation: Högre självförsörjningsgrad ger högre
statsandel
Åldersgrupper, nuvarande och ny mall
(17.4.2014)
NUVARANDE
NY
Åldersgrupper sammanlagt
Soc.o.hv Underv
Sml.
Åldersgrupper sml.
Soc.o.hv Underv
0-6-år.
6-år.
7-12-år.
13-15-år.*
8 257
4 834
5 311
9 435
7-64-år.
65-74-år.
75-84-år.
85+
Sjukfrekvens
8 257
4 834
5 311
9 435
1 361
3 417
10 699
24 695
438
16
1 361
3 417
10 699
24 695
438
[pvm]
0-5-år.
6-år.
7-12-år.
13-15-år.
16-18-år
19-64-år
65-74-år
75-84-år
85+
1 694
1 450
2 050
4 094
3 904
1 029
2 104
5 623
18 842
1 119
Etunimi Sukunimi titteli | Tapahtuma
6 789
7 339
5 148
8 255
Ändring
Sml.
8 483
8 789
7 199
12 349
3 904
1 029
2 104
5 623
18 842
1 119
3 955
1 888
2 914
3 904
-332
-1 313
-5 077
-5 853
681
Sjukfrekvenskoefficienten
Sjukfrekvenskoefficientens delfaktorer
Hälsovård
Kostnadsviktning
Äldreomsorg
59,7 %
27,4 %
Diabetes
0,56
0,25
Epilepsi
0,98
1,24
Psykoser
6,63
2,50
Reumatism
0,84
Bronkialastma
0,47
Blodtryckssjukdomar
0,38
Kranskärlsjukdomar
0,72
Crohns sjukdom
0,79
Demens
0,71
Cancer
2,89
Neurologiska sjukdomar (1)
1,10
1,62
Hjärtarytmier (2)
1,12
0,46
Arbetsoförmåga, under 55 år
3,59
Socialvård
12,03
(2) hjärtsvikt, förmaksflimmer
[pvm]
Etunimi Sukunimi titteli | Tapahtuma
Kommunvisa årliga
uppgifter om antalet fall
Kostnadsviktningar och
koefficienter vart femte år
4,49
(1) MS, Parkinsonis sjukdom
17
12,9 %
Baserar sig på THL:s
utredning: Sosiaali- ja
terveydenhuollon
tarvetekijät ja
valtionosuusjärjestelmän
uudistaminen. THL:s
rapport 24/2013.
Häkkinen et al.
Främmande språk
(2014)
Nytt kriterium (478,7 mn €):
• Kommunens koefficient = Andelen personer
med främmande språk i kommunen minskad
med motsvarande andel i den kommun där
andelen är minst
Kriterium som slopas (44,9 mn €):
• Antal invånare i åldersgruppen 6-15 år med
främmande språk
18
[pvm]
Etunimi Sukunimi titteli | Tapahtuma
Utbildningsbakgrund
Nytt kriterium:
• Kommunens koefficient = Andelen personer
mellan 30 och 54 år utan examen iförhållande
till hela åldersgruppen minskad med
motsvarande andel i den kommun där andelen
är minst
» Det ”elfte kriteriet”
19
[pvm]
Etunimi Sukunimi titteli | Tapahtuma
Självförsörjningsgrad, arbetsplatser
Nytt kriterium:
• Kommunens koefficient = Kommunens
självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser
minskad med andelen i den kommun där
andelen är minst
» Motivering: sporrande
20
[pvm]
Etunimi Sukunimi titteli | Tapahtuma
Skatteutjämning
• Utjämningsgräns
• Kompensation till
utjämningsgränsen
• Utjämningsavdrag för den
överskjutande del
1)
Nuvarande
system
91,86 %
100 %
37 %
Nytt förslag
100%
80 %
30%
1)
+ den överskjutande delens naturliga logaritm
=> + ca 724 mn € = ca 135 €/invånare, vilket bör
beaktas vid jämförelser
50 % av kärnkraftverkens fastighetsskatt beaktats i
utjämningen
21
[pvm]
Etunimi Sukunimi titteli | Tapahtuma
Utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomster Nuvarande modell
6 800
6 600
6 400
6 200
6 000
Utjämning av statsanelar
På basis av skatteinkomster;
Nuvarande modell 2013
* 61 kommuner över utjämningsgränsen (utj.avdrag)
* Maximiinkomst 5 330 €/inv, minimi 3 074 €/inv €
* Utjämningsgräns 3 074 €/inv.
5 800
5 600
5 400
5 200
5 000
4 800
4 600
4 400
4 200
Kalkylerad skatteinkomst
4 000
3 800
Genomsn. kalkylerad skatteink.
Utjämninsgräns
Utjämnad skatteinkomt
3 600
3 400
3 200
3 000
2 800
Utjämningavdrag
37 %
Skattetillväxtnytta 63 %)
2 600
2 400
Utjämningstillägg 100 %
(ingen nytta av tillväxt)
2 200
2 000
1 800
1 600
Utjämningsavdraget börjar
1 9 7 5 3 1 9 7 5 3 1 9 7 5 3 1 9 7 5 3 1 9 7 5 3 1 9 7 5 3 1 9 7 5 3 1 9 7
1 2 3 4 4 5 6 7 8 8 9 0 1 2 2 3 4 5 6 6 7 8 9 0 0 1 2 3 4 4 5 6 7 8 8 9
1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2
Osasto
pp.kk.vvvv
22
Utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomster Ny modell inkl. kärnkraftverkens fastighetsskatt (utlåtanderespons)
6 800
Utjämningav statsandelar på basis av
skatteinkomster:;
6 600
6 400
6 200
6 000
*30 över utjämningsgränsen (utjämningsavdrag)
*Utjämnad skatteink. max. 5 474 och min. 3 095 €/inv
* Utjämningsgräns 3 402 €/invånare
NY modell 2014
5 800
5 600
5 400
5 200
5 000
4 800
4 600
4 400
Uusi järjestelmä on kannustava
myös tasausrajan alapuolella
Kalkylerad skatteinkomst
4 200
Utjämninsgräns
4 000
Genomsn. kalkylerad skatteink.
3 800
3 600
Utjämnad skatteinkomst
3 400
3 200
Glidande utjämningsavdrag
30 % + nat. log.
(skattetillväxtnytta 70 %
minus glidning)
3 000
2 800
2 600
2 400
2 200
Utjämningstillägg 80 %
(20 % skattetillväxtnytta))
2 000
1 800
1 600
Utjämningsavdraget börjar
1 9 7 5 3 1 9 7 5 3 1 9 7 5 3 1 9 7 5 3 1 9 7 5 3 1 9 7 5 3 1 9 7 5 3 1 9 7
1 2 3 4 4 5 6 7 8 8 9 0 1 2 2 3 4 5 6 6 7 8 9 0 0 1 2 3 4 4 5 6 7 8 8 9
1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2
Osasto
pp.kk.vvvv
23
Övergångsbestämmelser
• En övergångsperiod på fem år, under vilken
förändringarna i de enskilda kommunerna begränsas
enligt följande:
»
»
»
»
»
År
År
År
År
År
1;
2;
3;
4;
5;
förändring +/- 50 €/inv.
+/-50 €/inv. (totalförändring 100 €/inv.)
+/-80 €/inv. (toalförändring 180 €/inv.)
+/-80 €/inv. (totalförändring 260 €/inv.)
+/-120 €/inv. (totalförändring 380 €/inv.)
Delvis konfliktfyllda mål, hur gick
det?
- Okomplicerat kontra rättvist system
- Utjämnande kontra sporrande system
Och en utmaning:
- Statsandelsreform samtidigt med nedskärningar,
behov av förändring kontra våga sätta ner foten
25
[pvm]
Etunimi Sukunimi titteli | Tapahtuma
Statsandelsreformen:
Förslagets effekter på kommunernas statsandelar
enligt kommunstorlek på 2014 års nivå
Kommunens
invånarantal
Förändring i statsandelen
Nuv.-/nytt system, €/inv.
SkatteSkillnaden. Tilläggsmellan kalk. delar och utjämning
kostnader och nuvarande
Finansieallmän
ringsandel statsandel
Totaleffekt
€/inv. 1 000 €
Kalkylerad
inverkan
på skattesatsen
%-enh.
Under 2000 inv.
-257
41
73
-143
-6 630
1,2
2001-6000 inv.
-198
50
92
-55
-24 654
0,4
6001-10000 inv.
-201
15
124
-62
-26 522
0,4
10001-20000 inv.
-147
-14
136
-25
-16 193
0,2
20001-40000 inv.
-141
-9
153
3
2 925
0,0
40001-100000 inv.
-136
-19
167
13
12 131
-0,1
Över 100000 inv.
-95
2
122
29
58 474
-0,2
-134
-0
134
-0
-470
0,0
Sammanlagt
24.4.2014/hp
Lähde: VM/KAO 9.4.2014
Statsandelsreformen:
Förslagets effekter på kommunernas statsandelar
landskapsvis på 2014 års nivå, €/inv.
Norra Savolax
Kymmenedalen
Norra Karelen
Mellersta Österbotten
Södra Österbotten
Kajanaland
Södra Savolax
Norra Österbotten
Nyland
Päijänne-Tavastland
Mellersta Finland
Lappland
Österbotten
Södra Karelen
Birkaland
Egentliga tavastland
Egentliga Finland
Satakunta
-180-160-140-120-100 -80 -60 -40 -20
24.4.2014/hp
0
20
40
60
80 100 120
Lähde: VM/KAO 9.4.2014
Statsandelsreformen:
Största vinnare (€/inv.),2014 års nivå
Källa: FM/KAO 9.4.2014
Kommun
Invånarantal
31.12.
2012
Hela landet
Evijärvi
Utsjoki
Brahestad
Kotka
Kittilä
Juva
Idensalmi
Juankoski
Siikajoki
Sodankylä
Tohmajärvi
Miehikkälä
Vieremä
Nurmes
Pyhäjoki
5 398 173
2 686
1 285
25 659
54 873
6 388
6 783
22 135
5 093
5 597
8 834
4 897
2 177
3 930
8 308
3 311
Statsandelar
sammanlagt2014
Nuvarande Nytt
system system
€/inv.
€/inv.
1 592
1 592
3
5
1
1
3
3
2
2
3
3
3
3
2
3
2
077
211
949
796
308
006
079
858
192
009
113
720
823
420
777
24.4.2014/hp
3
5
2
2
3
3
2
3
3
3
3
3
3
3
2
417
523
209
055
563
253
315
086
414
228
328
928
030
613
961
Förslagets effekt på statsandelarna sammanlagt
Kalkylerad
€/inv. 1 000 €
Effekt på
inkomstskattesatsen
%-enh.
-0
-470
0,0
340
311
260
259
255
247
236
228
221
219
215
208
208
193
184
914
400
680
196
628
676
217
161
239
934
052
453
817
602
610
-2,9
-2,3
-1,7
-1,6
-1,9
-2,2
-1,7
-1,8
-1,9
-1,6
-1,9
-2,0
-1,8
-1,7
-1,4
6
14
1
1
5
1
1
1
1
1
Statsandelsreformen:
Största förlorare (€/inv.), 2014 års nivå
Källa: FM/KAO 9.4.2014
Kommun
Invånarantal
31.12.
2012
Hela landet
5 398 173
Sastmola
Eurajoki
Luhanka
Kivijärvi
Rautjärvi
Rantasalmi
Påmark
Kinnula
Rautavaara
Karstula
Kannonkoski
Orivesi
Tövsala
Pudasjärvi
Larsmo
3 269
5 922
773
1 303
3 784
3 921
2 373
1 764
1 813
4 376
1 553
9 571
1 682
8 620
4 966
Statsandelar
Förslagets effekter på
sammanlagt 2014 statsandelarna sammanlagt
Nuvarande Nytt
Kalkylerad
system system
€/inv. 1 000 €
effekt på
inkomst-€/inv.
€/inv.
skattesatsen
%-enh.
1 592
3
1
4
4
3
3
3
4
4
3
4
2
2
4
2
904
762
564
823
480
618
568
268
959
664
418
671
822
533
678
24.4.2014/hp
1 592
3
1
4
4
3
3
3
3
4
3
4
2
2
4
2
312
192
084
407
075
218
187
898
590
302
070
349
510
225
373
-0
-470
0,0
-592
-571
-479
-416
-404
-399
-381
-370
-369
-362
-348
-321
-311
-308
-305
-1 935
-3 379
-370
-543
-1 529
-1 566
-903
-653
-668
-1 584
-541
-3 076
-524
-2 654
-1 513
5,0
3,3
4,4
4,4
2,9
3,6
3,3
3,8
3,7
3,3
3,5
2,5
2,3
3,0
2,5
Valtionosuusuudistus:
Kommuner som förlorar enligt
förslaget, enligt nivån 2014
Källa: FM/Kommun- och regionförvaltningsavd. 9.4.2014
Förlorar mest: Sastmola 592 €/inv.

Statsandelarna minskar:

Över 300 €/inv.(16 st)
100-300 €/inv. (82 st)


Under 100 €/inv. (92 st)

Sammanlagt 190 kommuner




Landskapscentrum







24.4.2014/hp



© Kuntarajat: Tilastokeskus.
Statsandelsreformen:
Kommuner som vinner enligt
förslaget enligt nivån 2014
Källa: FM/Kommun- och regionförvaltningsavd. 9.4.2014
Vinner mest: Evijärvi 340 €/inv.

Statsandelarna ökar:

Över 150 €/inv. (26 st)
50-150 €/inv.
(50 st)


Under 50 €/inv. (38 st)

Sammanlagt 114 kommuner




Landskapscentrum







24.4.2014/hp



© Kuntarajat: Tilastokeskus.
Statsandelsreformen:
Förändringens kalkylerade effekt på
kommunens inkomstskattesats
Källa: FM/Kommun- och regionförvaltningsavd 9.4.2014
Den största kalkylerade effekten på inkomstskattesatsen:
Sastmola +5,0 %-enheter
Den minsta kalkylerade effekten på inkomsskattesatsen:
Evijärvi -2,9 %-yksikköä

Kalkylerad effekt på inkomstskattesatsen, %-enheter:
+2,5…+5,0
(21 st)
+1,0…+2,4
(62 st)
+0,0…+0,9
(107 st)
-0,0…-0,9
(79 st)
-1,0…-2,9
(35 st)










Landskapscentrum





24.4.2014/hp



© Kuntarajat: Tilastokeskus.

similar documents