Hur får vi en arbetsskadeförsäkring som fungerar? - LO

Report
Hur får vi en
arbetsskadeförsäkring
som fungerar?
LO-TCO Rättsskydd AB
Almedalen tisdagen den 3 juli 2012
Förbundsjurist Jörgen Nilsson
08-676 63 58
1
Nya sjukfall
• På den svenska arbetsmarknaden finns idag ca 4,6
miljoner arbetstagare. (Ekonomifakta feb-2012)
• Antalet nya sjukfall 2010 som medförde mer än 90
dagars sjukskrivning, aktivitets- eller sjukersättning
var för kvinnor 27 428 och för män 15 701 (dvs.
totalt 43 129). (AFA Försäkring)
2
Arbetsskador hos AFA Försäkring
Antalet godkända arbetsskador hos AFA
Försäkringar under 2010 var
• Arbetsolycksfall 29 591 (varav kvinnor 12 294 och män 17 297)
• Arbetssjukdomar 331 (varav kvinnor 57 och män 274)
• Färdolycksfall 4 128 (varav kvinnor 3 051 och män 1 077)
Totalt godkända skadefall under 2010 var 34 050
3
Anmälan till Arbetsmiljöverket
(skador med sjukfrånvaro)
• Mellan 1980 och 1993 anmäldes i snitt 95 870
arbetsolycksfall och 38 355 arbetssjukdomar per år.
• 1994 sjönk anmälningar kraftigt till 38 994
arbetsolyckor och 17 475 arbetssjukdomar per år.
• 2010 hade anmälningarna sjunkit ytterligare till
28 310 arbetsolycksfall och 9 427 arbetssjukdomar
per år.
4
Diagram anmälningar
Arbetsolycksfall
Arbetssjukdomar
140000
80000
120000
70000
100000
60000
50000
Totalt
60000
Män
40000
Kvinnor
Män
30000
Kvinnor
20000
20000
10000
0
0
1980
1985
1990
1995
2000
2005
2010
Totalt
40000
1980
1985
1990
1995
2000
2005
2010
80000
5
Godkända skador hos
Försäkringskassan
• År 2005 fick totalt 7 282 personer (2 940 kvinnor och 4 342
män) sina besvär godkända som arbetsskada och egenlivränta.
• År 2007 var bifallen 6 014 medan år 2008 hade det sjunkit
till 3 017 dvs. med nästan 50 %.
(på grund av strängare sjukersättningsreglerna från juli
2008?)
• År 2011 var det totalt 1 486 personer (523 kvinnor och 963
män) som fick sina besvär godkända som arbetsskada.
6
Anmärkningsvärd utveckling!
8000
7282
7000
Samtliga av Försäkringskassan godkända egenlivräntor
6202
6014
6000
5000
4342
4000
3000
3693
Kvinnor
3738
Män
3017
2940
2509
Totalt
2981
2276
1826
2000
1191
2104
1859
1122
1000
1486
1309
795
963
523
0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
7
Avsevärd minskning av
godkända arbetsskador
• Mellan 2005 och 2011 föll antalet godkända
arbetsskador hos Försäkringskassan med 79,6 %.
• För kvinnor var sänkningen 82,2 % och för män
77,8 %.
VARFÖR?
8
Möjliga orsaker till minskningen
• Förbättrad arbetsmiljö? Möjligen men de facto anmäldes mer än 37 000
skador till Arbetsmiljöverket och AFA Försäkring godkände 34 000 skador
under 2010.
• Försäkringskassans tuffa bedömningar med krav på vetenskaplig grund
och massiv medicinsk utredning har fått allt för stor genomslagskraft?
• Massmedia rapporterar om hur svårt det är att få sjukpenning eller
sjukersättning. Är det då någon idé att över huvudtaget söka arbetsskadeersättning?
• Den försäkrades villfarelse att det idag inte går att få besvär godkända
som arbetsskada hos Försäkringskassan?
9
Arbetsskadeförsäkringens syfte
•
Det finns en allmän politisk acceptans i Sverige att personer som skadas eller blir
sjuka av sitt arbete skall ha en extra kompensation.
•
En del arbeten är riskfyllda, även om man vidtar nödvändiga skyddsåtgärder,
men det är viktigt för samhället att någon utför dessa arbetsuppgifter.
•
Vid arbetsolycksfall och arbetssjukdomar så har den anställde skadats under
fullgörande av givna order, dvs. inte utsatt sig för ”frivillig” risk.
•
En statlig arbetsskadeförsäkring blir billigare för samhället genom att man
undviker rättstvister i allmän domstol.
•
Sverige har idag en arbetsskadelag eftersom vi genom ILO-konventioner
förbundit oss att ha en särskild arbetsskadeförsäkring.
Arbete och Hälsa nr 2010;44(1)
10
Arbetsskadeförsäkringens
uppbyggnad
•
Av 39 kap 3 § Socialförsäkringsbalken (SFB) framgår att ”Med arbetsskada avses
•
Regeringens angav inför 2002 års lagstiftning att kraven på visad skadlighet
krävde en viss uppmjukning. Det skall finnas en vetenskapligt förankrad
medicinsk grund för bedömningen av skadlighet i arbetet.
en skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. En skada ska
anses ha uppkommit av sådan orsak, om övervägande skäl talar för det”.
Men det bör inte krävas ”full vetenskaplig bevisning” för att så är fallet.
•
I förarbetena till 2002 års reglering uttalas också att frågan om det föreligger en
arbetsskada ska avgöras genom en helhetsbedömning.
Prop. 2001/02:81 Vissa arbetsskadefrågor m.m.
11
Privatisering av
Arbetsskadeförsäkringen?
• Grundläggande syfte för Arbetsskadeförsäkringen är att ge en fullgod
ekonomisk kompensation och att täcka alla risker som den enskilde
utsätts för i sitt arbete. Detta handhas/övervakas bäst av staten.
• Arbetsskadeförsäkringen går med överskott. Saknas skäl att flytta bort
försäkringen till försäkringsbolag. Privata försäkringsbolag vill givetvis ta
över dessa vinster.
Vad ger detta? Ännu tuffare bedömningar för att fortsätta gå med vinst?
• Arbetsskador kostar och kan aldrig gå med vinst. Skadorna kan minska
men då genom förbättrad arbetsmiljö.
12
Uppdelning mellan staten och
försäkringsbolag?
•
Redan idag finns en stor betydelse för den försäkrade om han kan visa ett
olycksfallsmoment eller inte. Vad händer om Försäkringskassan anser att det är
ett olycksfall medan försäkringsbolaget anser att det är en arbetssjukdom?
Och vad händer vid förekomsten av såväl olycksfall som annan skadlig inverkan?
•
Om kommissionen kommer fram till att en ”privatisering” av arbetsskadeförsäkringen bör ske kan möjligen det partssammansatta AFA Försäkring ta över
hela arbetsskaderegleringen.
•
Försäkringskassan handlägger sjukförsäkringen.
•
AFA Försäkring handlägger arbetsskador med inkomstförlust över sjukförsäkringen samt ideell ersättning (sveda och värk, lyte och men och
merkostnader).
13
Prövning i vilken domstol?
• Arbetsskadeförsäkringen är en av de grundläggande socialförsäkringarna
och det talar med betydande styrka för att dessa processer bör drivas
kostnadsfritt och enklare i allmän förvaltningsdomstol.
• Genom det offentliga systemet så tillerkänns varje person en
likabehandlingsprincip d.v.s. förvaltningsdomstolarna ska verka för
formellt riktiga beslut. Det ska bli rätt!
• De allmänna domstolarna har inget utredningsansvar såsom
förvaltningsdomstolarna varför den enskilde försäkringstagaren är helt
utlämnad till att anlita ombud. Den rättshjälp som kan beviljas räcker
sällan till för att täcka ombuds- och motpartskostnader.
14
Lista med ”godkända”
arbetsskador?
• Fördelarna med ett generellt arbetsskadebegrepp har betonats i samtliga
propositioner sedan lagens tillkomst. Detta har fram tills idag inte ändrats
på något sätt.
• Vem och hur ska man placera diagnoserna på listan? Det kommer fortsatt
att krävas en fullgod exponeringsutredning i det enskilda fallet.
• Om man ska införa en lista med "vedertagna" arbetsskador måste den
kompletteras med en möjlighet att fånga upp även andra fall.
”Säkerhetsventilen” dvs. det generella arbetsskadebegreppet får inte bli
snävare än vad det är idag!
15
Försäkringskassans
utredningsansvar!
•
Tydligare riktlinjer vad gäller skyldighet att anmäla och upplysa om arbetsskador.
Ett konkret exempel vore att införa en ruta på ansökan om sjukpenning;
"Tror du att dina besvär beror på faktorer i arbetet". Om JA, utreds detta
närmare.
•
Utredningsansvaret ska ligga på Försäkringskassan och finns det inte en bra
arbetsplats-/exponeringsutredning kan man ju omöjligen göra en vettig
bedömning av skadligheten. Det är orimligt att allt ansvar för exponeringsutredningen läggs på den försäkrade som är sjuk och skadad.
•
Lagstiftaren måste mera detaljerat ange vilka krav Försäkringskassans utredning
måste leva upp till för att kunna godtas. Är utredningen bristfällig bör
domstolarna ha som rutin att återförvisa målet för ny utredning.
16
Tillämpa bevisregler rätt!
• Sambandsregeln ska tillämpas som den är skriven, "övervägande" är
inte detsamma som "styrkt”. Försäkringskassan/domstolarna måste i
första hand utgå från de konkreta rättsfakta som föreligger i
ärendet/målet och inte abstrakta och allmänna uppfattningar om vad
som är och inte är arbetsskada.
• Det finns principer för bevisstyrka och bevisbörda som måste tillämpas på
ett tydligare sätt. I domstol ska inte Försäkringskassans uppfattning
åtnjuta principiellt vitsord, bara för att det är en myndighet som uttrycker
uppfattningen.
(Jämför uttryckssättet "Vid en sammantagen bedömning finner
förvaltningsrätten att Försäkringskassan ... ")
17
Var är den ömmande punkten?
• Frågan är om det går att förbättra arbetsskadeförsäkringen?
Är det inte Försäkringskassan som är det egentliga problemet? Det
föreslås förbättrade handläggningsrutiner hela tiden. Vad detta leder till
är dock oklart. Kommer fler arbetsskador att godkännas efter
omorganisation och var ligger i så fall problemet nu?
• De försäkringsmedicinska rådgivarna uppfattar att det från Försäkringskassans sida finns ett krav på att ett samband mellan arbetet och skada
alltid ska kunna styrkas med vetenskapliga studier.
Detta framgår i rapport 2011:15 ”Beslut om arbetsskada ur ett jämställdhetsperspektiv”
från Inspektionen för socialförsäkringar.
18
Rehabilitering av sjukskrivna
och arbetsskadade
•
Hindren mot en lyckad rehabilitering är generellt sett de mer eller mindre
vattentäta skotten mellan aktörerna på området. Man talar ofta förbi varandra
och ett första steg är att förtydliga lagstiftningen och ha mer tvingande regler för
samarbete mellan aktörerna - olika för olika sammanhang.
•
Ge Arbetsförmedlingens utredningar och bedömningar större tyngd genom att
fastslå att de ska ligga till grund för Försäkringskassans bedömning av arbetsförmågan.
•
Förtydliga/skärp de arbetsrättsliga reglerna för rehabilitering. Arbetsgivaren ska
inte kunna säga upp en anställd av "personliga skäl" (d.v.s. oförmåga att utföra
arbetsuppgifter p.g.a. sjukdom) om det inte genomförts en dokumenterad rehab
där det konstaterats att arbetstagaren inte kan fungera på den aktuella arbetsplatsen. Hur själva rehab planen ska se ut bör anges i lagstiftning.
19
Differentierade premier?
• Det finns inte tillräckliga belägg för att differentierade premier skulle
förbättra skadestatistiken. Fördelning av kostnaderna över hela
kollektivet torde vara det bästa.
• Att ge enskilda arbetsgivare eller branscher rejält ökade kostnader för
arbetsskadeförsäkringen kan ge negativa konsekvenser för arbetsmarknaden och samhällsekonomin på olika sätt. Arbetstagare med
sjukdomar kan få svårare att få jobb och det finns en risk för att
arbetsskador rapporteras i ännu mindre utsträckning än det görs redan
idag.
20
Ett exempel att ha i baktanken
Parkinsonsfallet; tre pappersarbetare på Wargöns bruk som
exponerats för bekämpningsmedlet difenyl
•
Totalt fanns 21 personer som har/hade diagnosen eller misstänkt diagnos
Parkinsons sjukdom av totalt 255 anställda på Wargöns bruk.
•
Det hördes 10 experter/läkare varav 8 var positiva till sambandet bekämpningsmedlet difenyl och Parkinsons sjukdom.
•
Bifall i Försäkringskassan, avslag i länsrätten och bifall i kammarrätten.
Försäkringskassan överklagade till Regeringsrätten men återkallade senare
överklagandet.
Totalt 175 tim. arbete till en kostnad av 350 Tkr inkl. konsultarvode
21
Sammanfattande avslutning
•
Försäkringskassan handlägger arbetsskadeförsäkringen med tydligt utformat
utredningsansvar. Ingen privatisering och dela inte upp olycksfallen och arbetssjudomar mellan olika aktörer.
•
Om ”privatisering” ska ske låt AFA Försäkring sköta hela arbetsskadereglering.
•
Sambandsregeln ska tillämpas som den är skriven, "övervägande" är inte detsamma
som "styrkt”. Beakta den försäkrades ålder och utbildning när det fastställs
möjligheten att ta fiktivt arbete.
•
Arbetsförmedlingens utredningar och bedömningar ska ligga till grund för Försäkringskassans bedömning av arbetsförmågan.
•
Differentierade premier införs inte. Däremot kan arbetsgivaravgiften sänkas vid bra
arbetsmiljö (efter kontroll av Arbetsmiljöverket).
22
Tack!
23

similar documents