Kommunallagen med mera 141103

Report
Kommunallagen,
fullmäktiges arbetsordning,
lite förvaltningsrätt och
hantering av allmänna
handlingar
Maud Rudquist och Katrin Siverby 2014-11-03
Kommunens befogenheter
Kommunen befogenheter baseras på:
• Principen om allmänintresse
• Lokaliseringsprincipen
• Likställighetsprincipen
• Retroaktivitetsförbudet
Allmänintresse
• Angelägenheten framstår som gemensam för alla
medlemmar i kommunen
• Allmänintresset bedöms inte kvantitativt, utan med
utgångspunkt i om det är lämpligt, ändamålsenligt,
skäligt o.s.v. att kommunen befattar sig med
angelägenheten
• Principiellt förbud mot att ge understöd till enskilda
• Ex. fritidsverksamhet, elförsörjning, kultur
Lokaliseringsprincipen
• Angelägenheten måste knyta an till kommunens
område eller till dess medlemmar.
• Angelägenheten får inte ankomma enbart på staten,
annan kommun, ett landsting eller annan.
Likställighetsprincipen
• Kommunen ska behandla sina medlemmar lika, om
det inte finnas sakliga skäl för det.
Retroaktivitetsförbudet
• Kommunen får inte fatta beslut med tillbakaverkande
kraft som är till nackdel för kommunens medlemmar,
om det inte finns synnerliga skäl för det.
Lag om vissa kommunala befogenheter
• Rätt att lämna olika former av bidrag, bistånd och
stöd
• Rätt att bedriva vissa former av näringsverksamhet
(ex. sysselsättning för personer med funktionshinder, lokaler, sjuktransporter m.m.)
• Turism
• Tjänsteexport och internationellt bistånd
Kommunens organisation
Organisatorisk frihet
• Kommunen har stor frihet att organisera sina
verksamheter
I kommunen måste finnas
•
•
•
•
•
Kommunfullmäktige
Kommunstyrelse
Revisorer
Valnämnd
Överförmyndare/överförmyndarnämnd
Kommunfullmäktige (KF)
• Beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller
annars av större vikt, främst
–
–
–
–
–
–
–
–
Mål och riktlinjer
Budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor
Nämndernas organisation och verksamhetsformer
Val av ledamöter & ersättare i nämnder och beredningar
samt revisorer
Grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda
Årsredovisning och ansvarsfrihet
Kommunal folkomröstning
Extra val till kommunfullmäktige
Kommunstyrelsen (KS)
• Kommunens strategiska organ genom sin roll att leda
och samordna förvaltningen av kommunens
angelägenheter
• Uppsiktsplikt över övriga nämnders verksamhet
• Är också en nämnd
Övriga verksamheter
• Fullmäktige tillsätter de nämnder som behövs för
verksamheten i övrigt.
• Den organisatoriska friheten får dock inte medföra att
en och samma nämnd har både partsintressen och
sköter myndighetsutövningen inom samma område.
Utskott i nämnd
• Fullmäktige kan bestämma att en nämnd ska ha
utskott (t.ex. arbetsutskott, personalutskott)
• Nämnden kan också själv – när fullmäktige inte sagt
något – besluta om utskott.
Fullmäktigeberedningar
• Fullmäktige får tillsätta beredningar som bereder
ärenden som fullmäktige ska avgöra
Nämndernas uppgifter
• har självständig beslutanderätt i ”frågor som rör
förvaltningen”, d.v.s. den fortlöpande verksamheten
genom exempelvis speciallagstiftning
• bereder fullmäktigeärenden
• ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs (3 kap.
13-14 §§ KL)
Delegering från fullmäktige till
nämnd
• Fullmäktige får delegera beslutanderätten till en
nämnd i enstaka ärenden eller i grupper av ärenden.
• Förbud mot delegering gäller för uppgifterna enligt 3
kap. 9 § KL
• Fullmäktiges delegering till nämnd framgår av
nämndens reglemente
Delegering från nämnd
• En nämnd kan delegera beslutanderätt till:
- utskott
- ledamot eller ersättare
- anställd
• Nämndens delegering framgår av nämndens
delegeringsordning
Sammanträdet
Fullmäktigesammanträdet
• Ordförande leder fullmäktiges sammanträden och
ansvarar för ordningen vid sammanträdena.
• Ordförande får visa ut den som uppträder störande
och inte rättar sig efter tillsägelse. (se AO)
Protokollet
• Ordförande ansvarar för protokollets innehåll
• Skall redovisa vilka ledamöter och ersättare som har tjänstgjort
samt vilka ärenden som handlagts
• Skall i övrigt redovisa
–
–
–
–
–
–
Förslag och yrkanden
I vilken ordning ordförande lagt fram förslag
Genomförda omröstningar och hur de utfallit
Fattade beslut
Vem som deltagit i beslutet och hur de röstat
Vilka reservationer som anmälts mot beslutet
• Protokollet ska justeras senast 14 dgr efter
sammanträdet
• Senast dagen efter justeringen ska justeringen
tillkännages på kommunens anslagstavla.
Medverkan i fullmäktigesammanträde
• Fullmäktiges sammanträden är offentliga.
• Fullmäktige får besluta att andra än ledamöter får
delta i överläggningarna (se AO)
Medverkan i nämndssammanträde
• En nämnds sammanträde är normalt slutet
• Nämnd kan dock besluta om att sammanträde ska
vara offentligt, om fullmäktige har medgivit detta.
• Nämnd får själva kalla personer som ska lämna
upplysningar på nämndssammanträde.
Ersättares tjänstgöring i
fullmäktige
• När en ledamot är förhindrad att komma, ska en
ersättare kallas in.
• En ledamot har rätt att tjänstgöra även om en
ersättare har trätt i hans ställe.
• En ledamot som avbrutit tjänstgöringen p.g.a. annat
hinder än jäv, får dock inte tjänstgöra mer under
samma dag (förbud mot växeltjänstgöring).
Ersättares tjänstgöring i
nämnder
• Fullmäktige ska besluta om ersättarnas tjänstgöring i
nämnderna (6 kap. 10 § KL)
Ersättares närvaro- och
yttranderätt
• Fullmäktiges sammanträden är offentliga.
Yttranderätten för icke tjänstgörande närvarande
ersättare regleras genom arbetsordningen.
• Icke tjänstgörande ersättare i nämnder har rätt att
närvara vid nämndens sammanträde och
yttranderätten regleras av fullmäktige genom
nämndsreglementena.
Initiativrätt
• Ledamöter i fullmäktige får väcka motioner samt
ställa interpellationer och frågor
• Den som är folkbokförd inom kommunen får väcka
ärende genom medborgarförslag
• Tjänstgörande ersättare har samma rättigheter.
Motion
• Innebär att man som enskild ledamot eller
tillsammans med andra ledamöter tar initiativet till att
väcka ett ärende med ett förslag som
kommunfullmäktige måste ta ställning till.
• Skall vara skriftlig
• Undertecknad av den eller de som står bakom
motionen
• Får inte ta upp ämnen av olika slag
Interpellation
• En interpellation ska avse fullmäktiges, nämnds
eller fullmäktigeberednings område, ha ett
bestämt innehåll, vara försedda med en motivering
och röra angelägenheter av större intresse för
kommunen.
• Får inte avse ärenden som rör myndighetsutövning
mot enskild
Fråga
• I syfte att inhämta upplysningar får ledamöterna
ställa frågor, vilka ska ha ett bestämt innehåll och
vara försedda med en kort inledande förklaring.
• avse fullmäktiges, nämnds eller
fullmäktigeberednings område
• Får inte avse ärenden som rör myndighetsutövning
mot enskild
Omröstning och beslut
• Varje ledamot i fullmäktige eller nämnd har en röst
• Ledamot i fullmäktige eller nämnd kan avstå från att
delta i en omröstning eller i ett beslut.
• Obs! Röstplikt för nämndsledamöter i ärenden som
avser myndighetsutövning mot enskild
• Ordförande är alltid skyldig att rösta, när det behövs
för att ärendet skall kunna avgöras.
Reservation
• En förtroendevald som har deltagit i avgörandet av
ett ärende får reservera sig mot beslutet.
• Reservationen skall anmälas innan sammanträdet
avslutas.(4 kap. 22 § KL)
Ajournering
• Används om det i fullmäktige eller nämnd finns behov
av ett uppehåll i sammanträder för paus, enskilda
överläggningar eller liknande.
• Tidpunkten för ajourneringen ska anges i protokollet
Bordläggning
• Bordläggning innebär att ett ärende vilar och att
ingen ytterligare beredning sker.
• Ett bordlagt ärende ska normalt behandlas på nästa
sammanträde om inte annat bestämts.
• Bordläggning sker om det begärs av minst en
tredjedel av de närvarande ledamöterna i fullmäktige
(enkel majoritet i nämnd).
• Om ärendet tidigare bordlagts i fullmäktige, krävs
enkel majoritet
Remiss
• Remiss innebär att man sänder ett ärende till annat
organ för yttrande, synpunkter eller utredning.
Återremiss
• Återremiss innebär att ärendet återgår till det
beredande organ som lagt ett förslag.
• Återremiss sker om det begärs av minst en tredjedel
av de närvarande ledamöterna i fullmäktige (enkel
majoritet i nämnd).
• Om ärendet tidigare återremitterats i fullmäktige,
krävs enkel majoritet
• Beslut om återremiss måste motiveras.
Beredningsplikt - huvudregel
• Alla ärenden i fullmäktige ska ha beretts av antingen
berörd nämnd eller fullmäktigeberedning.
• Styrelsen har alltid rätt att yttra sig i ärende som har
beretts av annan nämnd eller fullmäktigeberedning.
• OBS! För nämnderna finns ingen lagstadgad
beredningsplikt
Undantag från beredningsplikten
•
•
•
•
Val
Avsägelse från uppdrag
Behandling av revisionsberättelse
Brådskande ärende (om samtliga ledamöter är ense
om beslutet)
Laglighetsprövning
• Fullmäktiges och nämndernas beslut kan i de flesta
fall överklagas genom laglighetsprövning av alla
medlemmar i kommunen.
• Klagomålet ska vara förvaltningsrätten tillhanda
senast tre veckor från det att beslutet tillkännagavs
på anslagstavlan.
• Förvaltningsrätten prövar beslutets laglighet, inte
lämplighet
Laglighetsprövning forts
Ett överklagat beslut ska upphävas om:
1. Det inte har tillkommit i laga ordning,
2. Beslutet hänför sig till något som inte är en
kommunal angelägenhet,
3. Det organ som fattat beslutet har överskridit sina
befogenheter eller
4. Beslutet strider mot lag eller annan författning
Jäv
JÄV i fullmäktige
• Intressent- och släktskapsjäv = ärende som
personligen rör ledamoten själv, ledamotens make,
sambo, föräldrar, barn eller syskon eller någon annan
närstående.
JÄV i nämnd
•
•
•
•
•
Sakägar-/Intressent-/Släktskapsjäv
Ställföreträdarjäv
Tillsynsjäv
Ombudsjäv
Delikatessjäv
Sakägar-/intresse- och
släktskapsjäv
• En förtroendevald eller en anställd hos kommunen är
jävig, om saken angår honom själv eller hans make,
sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan
närstående eller om ärendets utgång kan väntas
medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv
eller någon närstående (6 kap. 25 § 1 p. KL)
Ställföreträdarjäv
• En förtroendevald eller en anställd hos kommunen är
jävig, om han eller någon närstående är
ställföreträdare för den som saken angår eller för
någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av
ärendets utgång (6 kap. 25 § 2 p. KL)
Tillsynsjäv
• En förtroendevald eller en anställd hos kommunen är
jävig, om ärendet rör tillsyn över sådan kommunal
verksamhet som han själv är knuten till (6 kap. 25 § 3
p. KL)
Delikatessjäv
• En förtroendevald eller en anställd hos kommunen är
jävig, om det i övrigt finns någon särskild
omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till
hans opartiskhet i ärendet (6 kap 25 § 5 p. KL)
Handläggning vid jäv
• Den som är jävig ska tala om detta själv
• Jävsfrågan kan dock tas upp av ordförande eller
annan ledamot
• Om den ”utpekade” själv inte anser sig jävig, kan
ordförande låta fullmäktige/nämnd besluta i frågan
Verkan av jäv
• Fullmäktige - Ledamoten får inte delta i
handläggningen, men kan stanna kvar i
fullmäktigesalen.
• Nämnd – Ledamoten får varken delta eller närvara
vid handläggningen och måste lämna
sammanträdeslokalen (gäller under hela
handläggningen av ärendet)
Förvaltningslagen
För vem och när gäller FL?
• Gäller för alla förvaltningsmyndigheter, d.v.s.
kommuner, landsting och statliga verk
• Främst vid ärendehantering, reglerna om
serviceskyldighet dock vid all verksamhet
Lite ”skyldigheter” i FL
•
•
•
•
•
•
•
•
Serviceskyldigheten
Mottagningsverksamhet
Allmänna handläggningskrav
Dokumentationsskyldighet
Kommunikationsskyldigheten
Motiveringsskyldighet
Underrättelseskyldighet
Omprövningsskyldighet
Serviceskyldighet
• Varje myndighet skall lämna upplysningar,
vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda
i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde.
Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är
lämplig med hänsyn till frågornas art, den enskildes
behov av hjälp och myndighetens verksamhet.
Frågor från enskilda skall besvaras så snart som
möjligt.
Om någon av misstag vänder sig till fel myndighet,
bör myndigheten hjälpa honom till rätta.” (4 § FL)
Serviceskyldigheten innebär…
• …att myndigheten är skyldig att svara
• …att myndigheten ska lämna hjälp för att avhjälpa
mindre brister i t.ex. ansökningshandlingar
Krav på mottagningsverksamhet
• Myndigheterna skall ta emot besök och telefonsamtal från
enskilda. Om särskilda tider för detta är bestämda, skall
allmänheten underrättas om dem på lämpligt sätt.
Myndigheterna skall också se till att det är möjligt för enskilda
att kontakta dem med hjälp av telefax och elektronisk post
och att svar kan lämnas på samma sätt.
En myndighet skall ha öppet under minst två timmar varje
helgfri måndag-fredag för att kunna ta emot och registrera
allmänna handlingar och för att kunna ta emot framställningar
om att få ta del av allmänna handlingar som förvaras hos
myndigheten. Detta gäller dock inte om en sådan dag samtidigt
är midsommarafton, julafton eller nyårsafton. (5 § FL)
Kraven på mottagningsverksamheten
innebär…
• …att nämndskanslierna måste vara öppna minst två
timmar varje dag.
Allmänna handläggningskrav
• Varje ärende där någon enskild är part skall
handläggas så enkelt, snabbt och billigt som
möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid
handläggningen skall myndigheten beakta
möjligheten att själv inhämta upplysningar och
yttranden från andra myndigheter, om sådana
behövs. Myndigheten skall sträva efter att uttrycka
sig lättbegripligt. Även på andra sätt skall
myndigheten underlätta för den enskilde att ha med
den att göra. (7 § FL)
Kraven innebär…
• …att myndigheten ska arbeta effektivt
• …att myndigheten ansvarar för att ärendena blir
utredda i tillräcklig omfattning med tillräcklig kvalitet
• …att myndigheten uttrycker sig lättbegripligt –
använder ”klarspråk”
Dokumentationsskyldighet
• Uppgifter som en myndighet får på annat sätt än
genom en handling och som kan ha betydelse för
utgången i ärendet skall antecknas av myndigheten,
om ärendet avser myndighetsutövning mot någon
enskild. (15 § FL)
Dokumentationsskyldigheten
innebär…
• …att myndigheten ska dokumentera allt som kan ha
betydelse för utgången av ett ärende från t.ex. parten
själv, andra, genom telefonsamtal från andra
myndigheter, genom egna iakttagelser
• …att uppgifterna antecknas i en särskild handling,
som dateras och undertecknas av mottagande
tjänsteman eller förtroendevald (s.k.
tjänsteanteckning)
Kommunikationsskyldigheten
•
Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller
annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet
genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har
fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser
myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten får dock avgöra
ärendet utan att så har skett
1. om avgörandet inte går parten emot, om uppgiften saknar betydelse
eller om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart
obehövliga,
2. om ärendet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning,
betygssättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart
och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande,
3. om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att
genomföra beslutet i ärendet, eller
4. om avgörandet inte kan uppskjutas. Myndigheten bestämmer om
underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning
eller på något annat sätt. (17 § FL)
Rätten innebär…
• …att myndigheten på eget initiativ ska se till att en
part:
- få ta del av uppgifter som tillförts hans ärende
- får tillfälle att yttra sig över uppgifterna
- får yttra sig innan myndigheten fattar beslut som
avgör ärendet
Motiveringsskyldighet
•
Ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende skall innehålla de
skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning
mot någon enskild. Skälen får dock utelämnas helt eller delvis
1. om beslutet inte går någon part emot eller om det av någon annan
anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen,
2. om beslutet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning,
betygssättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart,
3. om det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för
enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något
jämförbart förhållande,
4. om ärendet är så brådskande att det inte finns tid att utforma skälen,
eller
5. om ärendet gäller meddelande av föreskrifter som avses i8 kap.
regeringsformen och det inte är fråga om prövning i högre instans efter
överklagande.
Har skälen utelämnats, bör myndigheten på begäran av den som är
part om möjligt upplysa honom om dem i efterhand. (20 § FL)
Motiveringsskyldigheten innebär…
• …att motiveringen ska innehålla:
- den bestämmelser som beslutet grundas på och om
parten inte känner till innehållet, en redogörelse för
innehållet i bestämmelsen
- varför bestämmelsen är tillämplig i ärendet
- en redogörelse för hur myndigheten har bedömt
motstridiga uppgifter
- de omständigheten som myndigheten fäst
avgörande vikt vid
Underrättelseskyldighet
• ”En sökande, klagande eller annan part skall underrättas om
innehållet i det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet,
om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Parten
behöver dock inte underrättas, om det är uppenbart obehövligt.
Om beslutet går parten emot och kan överklagas, skall han
underrättas om hur han kan överklaga det. …
Myndigheten bestämmer om underrättelsen skall ske muntligt,
genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt.
Underrättelsen skall dock alltid ske skriftligt, om parten begär
det…” (21 § FL)
Underrättelseskyldigheten innebär…
• …att myndigheten utan kostnad ska informera part
om:
- innehållet i beslutet,
- hur man överklagar och om
- avvikande meningar.
Omprövning av beslut
• Finner en myndighet att ett beslut, som den har
meddelat som första instans, är uppenbart oriktigt
på grund av nya omständigheter eller av någon
annan anledning, skall myndigheten ändra
beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och
utan att det blir till nackdel för någon enskild part…
(27 § FL)
Huvudregel
• Gynnande beslut kan inte återkallas
Undantag
• Återtagandeförbehåll i beslutet
• Säkerhetsskäl
• Parten har lämnat vilseledande uppgifter
Allmänna handlingar
Offentlighetsprincipen
”Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig
upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att
taga del av allmänna handlingar.” (2 kap. 1 § TF)
Utländska medborgare likställs med svensk medborgare i de flesta fall (14 kap. 5 § TF)
Det vill säga…
Vem som helst har rätt att ta del av
allmänna handlingar som finns hos
en myndighet
Offentlighetsprincipen gäller hos
• Myndigheter
• Riksdagen och andra politiska beslutsorgan, t.ex.
kommunfullmäktige
• Kommunala bolag
Vad är då en allmän handling?
Handling
Allmän handling
Inte allmän handling
Ej insynsrätt
Offentlig handling
Insynsrätt
Sekretessbelagd handling
Ej insynsrätt
Handling
• Framställning i skrift eller bild eller upptagning som
man kan läsa, avlyssna eller uppfatta med tekniska
hjälpmedel
Krav på allmänna handling
• Handling är allmän om den förvaras hos myndighet
och är att anse som inkommen till eller upprättad
hos en myndighet.
OBS!!! Adressering
• Det är innehållet och inte adresseringen som avgör
om ett brev blir en allmän handling, d.v.s. ett brev av
privat natur blir inte en allmän handling även om det
är ställt till myndigheten och tvärtom.
Registreringsskyldighet
• Myndigheten har en skyldighet att registrera
sekretessbelagda allmänna handlingar (5 kap. 1 §
OSL)
• Vad gäller icke sekretessbelagda allmänna
handlingar, behöver dessa inte registreras om dessa
kan hållas ordnade på annat sätt.
• Vad som gäller framgår av nämndens
dokumenthanteringsplan

similar documents