8. Kant

Report
MORIA: Immanuel Kant
www.gu.se
Immanuel Kant (1724-1824)
Epistemologi
Metafysik
Den goda/fria viljan
Det kategoriska imperativet
www.gu.se
Humes påverkan
Underminerandet av naturvetenskapen
Induktion och kausalitet
Känslor som grund för moralen
Förnekandet av fri vilja
www.gu.se
Kants kopernikanska revolution
Humes skepticism underminerade naturvetenskapen
Induktionsproblemet och förnekandet av kausalitet
Grunden för empiricism är att vi genom att studera världen får
kunskap om den
Kants vändning: genom att studera villkoren för vår kunskap kan
vi få reda på vad vi kan säga om världen
Dvs
Världen styr inte hur vi upplever den utan vår kunskapsapparat
styr hur vi upplever världen
www.gu.se
Lite kunskapsteoretiska begrepp
Analytiska sanningar: begreppslig sanning
(triangel har tre sidor, ungkarlar är ogifta)
Syntetiska sanningar: icke-analytisk sanning
A priori sanningar: något vi kan veta utan hjälp av erfarenhet
A posteriori sanningar: något vi vet i kraft av erfarenheten
Analytisk a priori
Syntetisk a posteriori
Kants nyhet: Syntetisk a priori
www.gu.se
Kants position
Empirism: vi kan bara få kunskap genom våra sinnesintryck
Rationalism: vår källa till kunskap är förnuftet och den är
oberoende av erfarenhet
Hume: vi kan inte få kunskap om kausalitet via sinnesintryck (a
posteriori)
Kant: Våra sinnesintryck organiseras av vår förståelse i enlighet
med tolv kategorier (kausalitet, nödvändighet, enhet)
www.gu.se
Hur kunskap kommer till
Noumenal värld (tinget-i-sig)
Fenomen
Åskådningsformer
Förståelsekategorier
Om fenomenvärlden kan vi ha kunskap
Om världen-i-sig kan vi ingenting veta
www.gu.se
Moralomdömen och syntetiskt a priori
Erfarenheten ger oss inte moralisk kunskap utan endast
kunskap om hur saker och ting är. (inte a posteriori)
Moralomdömen är inte analytiska eftersom vi inte kan avgöra
moralfrågor genom att analysera begrepp
Alltså: syntetiskt a priori
www.gu.se
Den goda viljan
”It is impossible to conceive anything at all in the world, or even
out of it, which can be taken as good without qualification,
except a good will”
www.gu.se
Alternativ till den goda viljan
Konsekvenser?
Vi kan inte styra över konsekvenserna och vissa handlingar är
berömvärda trots dåliga konsekvenser
Vissa mål som t.ex. lycka, hälsa osv?
Dessa mål kan nås på klandervärda sätt
Motiv?
Motiv kan vara ovilllkorligt goda och är vad vi kan kontrollera
www.gu.se
Vilka motiv är goda? (1)
Varje handling har en maxim – en princip för handlingen
(i formen av en lag)
Våra känslor – inklinationer – kan få oss att handla
Om jag bestämmer mig för att spela tv-spel för att jag vill det är
principen för min handling: ”spela tv-spel när jag vill spela tvspel”
Känslor är moraliskt opålitliga: sympati mot de som inte förtjänar
det kan få oss att handla orätt
www.gu.se
Vilka motiv är goda? (2)
Vilka alternativ till finns det till inklinationer?
Handla för pliktens egen skull
Handla enligt våra inklinationer i strid med den moraliska lagen
Handla enligt våra inklinationer i enlighet med den moraliska lagen
Handla enligt den moraliska lagen för att det är vår plikt
Endast den senare typen av handling har moraliskt värde
Den moraliska personen agerar i enlighet med generella principer
www.gu.se
Hypotetiska och kategoriska imperativ
Hypotetiska imperativ: om du vill uppnå x så gör y
Ex. om du vill vara mätt, ät mat!
Kategoriskt imperativ: gör x!
Den moraliska lagen är syntetiskt a priori.
Utmärkande drag för förnuftet:
• Universalitet
• Nödvändighet
• Motsägelsefrihet
www.gu.se
Det kategoriska imperativet
Det finns endast ett kategoriskt imperativ!?
Formula of Universal Law: Handla bara enligt en maxim som är
sådan att du samtidigt kan vilja att den blir allmän lag.
Hur kan ett kategoriskt imperativ ge oss några skyldigheter?
- De maximer kan upphöjas till allmän lag är tillåtna.
- De maximer som inte kan upphöjas till allmän lag är förbjudna
(och ger oss skyldigheter).
Alltså: Maximerna för våra handlingar måste testas en rationell
person kan vilja att maximen för en viss handling upphöjs till
allmän lag (naturlag) i en värld där vi själva existerar.
www.gu.se
Använd imperativet!
1) Formulera en maxim:
Jag ska ljuga för att få pengar
2) Formulera en allmän lag på basis av maximen:
Var och en som behöver pengar ska ljuga
3) Föreställ dig en värld där den allmänna lagen efterlevs som
en naturlag:
En värld där alla som behöver pengar ljuger för att få pengar
För att maximen ska vara god måste man kunna upphöja den till
allmän lag utan att den genererar en motsägelse.
www.gu.se
Tre typer av motsägelser
Praktisk motsägelse:
Maximens effektivitet skulle undermineras givet att den
universaliserades.
Logisk motsägelse:
Att upphöja maximen underminerar möjligheten att avge löften,
vilket gör maximen omöjlig att föreställa sig.
Teleologisk motsägelse:
Falska löften strider mot naturen hos löften, dvs., tillit och
samarbete.
www.gu.se
Perfekta och imperfekta plikter
Perfekt plikt: Uppstår från maximer som inte kan upphöjas till
allmän lag (contradition in conception test).
Ex. Lögn – det är därför absolut fel att ljuga!
Imperfekt plikt: Uppstår från maximer vi kan upphöja till allmän
lag utan motsägelse, men ändå inte kan vilja (contradiction in
the will test).
Ex. Hjälpa andra och förverkliga sina talanger.
www.gu.se
Formula of humanity
Handla så att du alltid behandlar alla rationella varelser, oavsett
om det är dig själv eller någon annan, som ett mål i sig och
aldrig enbart som ett medel.
Att respektera någon som en rationell varelse medför bland
annat att respektera hennes val vad gäller liv och handlingar.
Utesluter tvång och bedrägeri
Om alla människor behandlar varandra som mål kommer detta
leda till ändamålens rike där människor tillsammans funderar på
vad man bör göra
www.gu.se
Formula of autonomy
Formen hos Formula of Universal Law och innehållet i Formula
of Humanity implicerar en tredje formulering av det kategoriska
imperativet.
Formula of Autonomy: Handla alltid på ett sådant sätt att vi kan
se oss själva som stiftandes universella lagar genom våra
maximer.
Att följa principen ovan är att se sig själv som lagstiftare i
ändamålens rike.
www.gu.se
Heteronomi och autonomi
Heteronomi: Att göra som lagen därför att det främjar något av
våra syften (att undvika straff).
Autonomi: Att göra som lagen säger vi accepterar lagen
När vår motivation är heteronom binds vi av något utanför oss
själva (till detta räknas även våra önskning).
För att handla moraliskt måste vi vara autonoma. För att
moralen ska få bindande kraft måste vi fritt stifta våra lagar.
Om moralen existerar (ska kunna binda oss) måste vi kunna
handla och motiveras autonomt (”bör” implicerar kan).
www.gu.se
Är vi autonoma?
Våra inklinationer (heteronomt handlande) är underkastat
naturlagarna och som sådant strikt determinerat
För att viljan ska vara fri måste den styra sig själv, den måste ha
sin egen lag.
Frihet är alltså att styras av morallagen som är sitt eget
ursprung
Den fria viljan hör hemma i noumalvärlden och inte
fenomenvärlden
www.gu.se

similar documents