Jordbruket, vatten och miljön Markus Hoffman

Report
Miljötillståndet i hav, sjöar,
ytvatten och grundvatten
och
Jordbrukets påverkan på
miljötillståndet i vatten;
fosfor o. kväve. EU:s
vattendirektiv.
Markus Hoffmann, LRF
Östersjöns avrinningsområde
Avrinningsområdets yta är 4 gånger så
stort som Östersjöns yta - ca 85
miljoner människor
Flygfoto algblomning
Landsort, 2008
Syrebrist i Östersjön
Källa. Naturvårdsverket, Monitor 14
Tillförselvägarna för kväve och fosfor till Östersjön
N (ton/år)
Flodmynningar
Punktkällor vid kusten
Nedfall
Biologisk fixering
Summa
År 1997- 2003:
P (ton/år)
830 000
41 000
100 000
300 000
130 000 –
300 000 700 000
13 000
5 500
-
59 500
910 000 ton N och 36 000 ton P
Baltic Sea Action Plan (BSAP)
undertecknad 3 oktober 2013
• Forskare har fastställt en total mängd N och P som
utsläppen årligen måste minska med. (118 000 ton N
och 15 000 ton P).
• Denna mängd har sedan fördelats ut mellan länderna
så att varje land fått ett beting. (Sverige: 9 240 ton N
och 530 ton P)
• Blir mer eller mindre det svenska genomförandet av
EU:s Havsmiljödirektiv
• “ …nutrient accounting at farm level by 2018.”
Dessa EU-direktiv styr Sveriges bönders
miljöarbete
(och andra bönders också)
1. Nitratdirektivet (övergödning)
2. Vattendirektivet ( övergödning)
3. Havsmiljödirektivet (övergödning)
4. Takdirektivet (ammoniak)
5. Industriutsläppsdirektivet (ammoniak)
6. Natura 2000 (naturvård)
7. Direktiv om hållbar bekämpning (växtskydd)
Viktiga mekanismer i Östersjön
• Öresund och Bälthavet är enda tillförselvägen för
syrerikt vatten. Bestäms till stor del av vindriktning
och vindhastighet. Stora inträngningar av saltvatten
är bra men mest tillfälligt.
• Bra att de tillför syre men dåligt att de först trycker
upp fosforrikt djupvatten. Efter det blockerar de en
vertikal omblandning av yt- och djupvatten.
Salthaltsskiktning.
• Skilj på vårblomning och sommarblomning.
Vårblomning är kvävebegränsad och
sommarblomningen är fosforbegränsad.
N och P-tillförseln till Östersjön under 150 år
Fig. 2 Time series of annual average total river runoff (Q), nitrogen (N), and phosphorus (P) loads
from land and atmosphere to the whole Baltic Sea. AMBIO A Journal of the Human Environment
© Royal Swedish Academy of Sciences 201210.1007/s13280-012-0318-x
Världsnaturfonden WWF
Polsk jordbrukare utsedd till Årets Östersjöbonde
Den polska lantbrukaren Marian Rak får WWFs
internationella pris Årets Östersjöbonde - Baltic Sea
Farmer of the Year Award 2011. Han belönas med 10
000 euro för sina insatser att minska näringsläckaget
och öka den biologiska mångfalden på sin gård.
Stora EU-finansierade
jordbruksmiljöprojekt runt
Östersjön
www.balticdeal.eu
www.balticcompass.org
www.balticmanure.eu
Svåra problem med gödselhantering i
Leningrads län
Medelläckage – kväve, kg N per
hektar
kg N/ha jordbruksmark
60
50
40
30
20
10
0
DK
DE
EE
FI
SE
PL
LV
LT
Medelläckage – fosfor, kg P per
hektar
1,2
kg P/ha jordbruksmark
1,0
0,8
0,6
0,4
0,2
0,0
FI
SE
DK
EE
LT
LV
PL
DE
Växtnäringsbalans. EEA – Core
set of Indicators
Kväve
Sverige
Finland
Estland
Lettland
Litauen
Polen
Tyskland
Danmark
ton
kg N/ha
129 000
123 000
30 521
36 000
78 000
797 000
121 493
338 000
40
55
40
21
28
48
59 (113)
127
Fosfor
ton
kg P/ha
5 800
18 000
3 052
0
8 368
45 000
8 200
30 000
2
8
4
0
3
3
4 (4)
11
Lantbrukets tidsaxel för
vattenvård
1988
Riksdagen
beslutar
om ett
åtgärdspro
gram mot
växtnäring
198x
Regler om släckage
lagrings
kapacitet
för gödsel
198x
Regler om
spridnings
areal
199x
Regler
om
vinter
grön
mark
199x
1984
Regler om
Miljöavgift täckning
på handels av gödsel
gödsel
behållare
199x
Krav på
behörig
hets
kurs
1995
Medlem i EU,
miljöersättning
199x
Regler
om
tidpunkt
för
spridning
av
gödsel
199x
Regler om
snabb
nedbrukning
av gödsel
2005
Översyn av
regler för
djurtäthet,
övergångstid
för våtmarker,
fånggrödor,
2003
skyddszoner
Utökade
samt
Nitratdirektivets känsliga
områden
regler med
utpekande av
nitratkänsliga
områden
1999
Säkert
Växtskydd
startar
2001
Greppa
Näringen
startar
Sverigekartan för kväveutlakning
Läckagemosaik i ett 900 ha
avrinningsområde
En 34 ha skånsk åker
19
73
/
19 197
75 4
/1
19 97
77 6
/
19 197
79 8
/
19 198
81 0
/
19 198
83 2
/
19 198
85 4
/
19 198
87 6
/1
19 98
89 8
/
19 199
91 0
/
19 199
93 2
/
19 199
95 4
/
19 199
97 6
/
19 199
99 8
/2
20 00
01 0
/
20 200
03 2
/
20 200
05 4
/
20 200
07 6
/2
00
8
kg N / ha
36 års kväveutlakning på ett skifte på en
växtodlingsgård i Skåne
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU
19
73
/
19 197
75 4
/1
19 97
77 6
/
19 197
79 8
/
19 198
81 0
/
19 198
83 2
/
19 198
85 4
/
19 198
87 6
/1
19 98
89 8
/
19 199
91 0
/
19 199
93 2
/
19 199
95 4
/
19 199
97 6
/
19 199
99 8
/2
20 00
01 0
/
20 200
03 2
/
20 200
05 4
/
20 200
07 6
/2
00
8
mg Total-N / liter
19
73
/1
19 97
75 4
/
19 197
77 6
/
19 197
79 8
/
19 198
81 0
/
19 198
83 2
/1
19 98
85 4
/
19 198
87 6
/
19 198
89 8
/
19 199
91 0
/1
19 99
93 2
/
19 199
95 4
/
19 199
97 6
/
19 199
99 8
/
20 200
01 0
/2
20 00
03 2
/
20 200
05 4
/
20 200
07 6
/2
00
8
kg N / ha
33 års kväveutlakning på ett skifte på en
djurgård i Halland
140
120
100
80
60
40
20
0
25
20
15
10
5
0
Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU
19
74
19 /19
76 75
19 /19
78 77
19 /19
80 79
19 /19
82 81
19 /19
84 83
19 /19
86 85
19 /19
88 87
19 /19
90 89
19 /19
92 91
19 /19
94 93
19 /19
96 95
19 /19
98 97
20 /19
00 99
20 /20
02 01
20 /20
04 03
20 /20
06 05
20 /20
08 07
/2
00
9
mg Total-N / liter
Kvävehalt i dräneringsvattnet under 35 år
på ett vanligt skifte hos en mjölkbonde i
Sörmland
25
20
15
10
5
0
Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU
Tidtabell för EU:s vattendirektiv
2004
Karaktärisering av
vattenmiljöer
20052007
Fördjupad analys
20062007
Övervakningsprogram fastställs
och startar
20082009
Åtgärdsprogram och
förvaltningsplan fastställs
2010
Finansieringssystem fastställs
2012
Åtgärder genomförs
2015
Miljömålet uppfylls
2021 / 2027
Första översiktlig beskrivning
Påverkansanalys, undantag,
status- och riskbedömning
Förorenaren betalar (PPP)
Ev. förlängd tidsfrist /
mindre stränga krav
Sverige är
indelat i fem
vattendistrikt
Statusbedömning av Sveriges sjöar,
vattendrag, kust- och grundvatten
Ingen eller mycket liten
avvikelse från opåverkade
förhållanden
Hög
Liten avvikelse från
opåverkade förhållanden
God
Måttlig avvikelse från
opåverkade
förhållanden
Måttlig
Otillfredsställande
Dålig
Statusklassning för Söderköpingsåns avro
Sötvatten och kustvatten som har eller är i risk
för övergödning
Källa:
Förvaltningsplan
för Södra
Östersjöns
vattendistrikt
Kväve och
fosforhalt i
Sveriges
sjöar
Fosforhalt i Europas floder
Nitrat i dricksvattnet
I livsmedelsverkets kungörelse för dricksvatten används
Nitrat som uttryck. Det generella hälsogränsvärde som
används i EU och av WHO är 50 mg NO3/l. Det
motsvarar 11.4 mg NO3-N/l
Håll isär nitrat och nitratkväve
Nitrat
Nitratkväve
50 mg/l
11,4 mg/l
Nitrathalten i brunnar
NO3 (mg/l)
> 45
20 - 45
10 - 20
5 - 10
1-5
<1
Bedömda problem med grundvattenkvaliteten
Parameter
Ja
Nej
Vet ej Ej undersökt Ej svarat
Bekämpningsmedel
107 770
44
237
67
Radon
206 826
55
70
68
Arsenik
9
694
95
357
70
Övriga tungmetaller
33 776
89
262
65
Uran
7
460
130
554
74
Bakterier/mikroorganismer 168 953
30
8
66
Petroleumkolväten
21 691
83
359
71
Nitrat
91 1019
37
11
67
Klorid
81 1028
34
14
68
SGU
DGV – Databas för Grundvatten. Rapport 2004:15
Nitrat i Europas grundvatten
Kävlingeån 1812-1820 i jämförelse
med 1950 - 1953
Källa: Skånska rekognoseringskartan 1812-1815.
Antal sjöar per år
Antal sänkta och torrlagda
sjöar per år
80
70
60
50
40
30
20
10
0
1865 1875 1885 1895 1905 1915 1925 1935 1945 1955 1965 1975 1985 1995
Källa: SMHI
Från torrläggning till blötläggning
bilden visar utbetalda medel endast för
huvudavvattning, ej för detaljavvattning
300
Summa 7,2
miljarder kr
miljoner kr
250
200
150
100
50
0
1885
1895
1905
1915
1925
1935
1945
1955
1965
1975
1985
1995
-50
Källa: Hoffmann, M., Johnsson, H., Gustafson, A. & Grimvall, A. 2000. Leaching of nitrogen in
Swedish agriculture – a historical perspective. Agriculture, Ecosystems and Environment, 80 (3):
277-290.
Viktiga mekanismer i Östersjön
• De blågröna algerna blommar inte på våren pga < 12 grader. De
blommar istället på sommaren och fixerar stora mängder kväve och
är fosforbegränsade (exemplet med N-gödsling).
• Blågröna alger finns endats i blygsam utsträckning på västkusten.
• I sedimenten finns mycket stora fosforförråd.
•
Efter algblomning ska algbiomassan brytas ner. Då åtgår syre och
om syrekonsumtionen är större än tillskottet av syre uppstår
syrebrist. Då frigörs fosfor från järn- och aluminiumföreningar och
om denna fosfor kommer till ytvattnet driver den
blågrönalgblomningen. Ju mer fosfor desto större algblomning och
desto mer tillförsel av biomassa till sedimenten och desto mer syre
går åt. Det blir en ond cirkel.
Överskott / utsläpp av kväve och
fosfor per capita
Sverige
Finland
Estland
Lettland
Litauen
Polen
Tyskland
Danmark
Kväve
Fosfor
14
23
23
16
23
21
23
63
0,6
3,4
2,3
0,0
2,5
1,2
0,8
5,6

similar documents