Arbets- och miljömedicinska kliniker

Report
Arbetsmiljölagen, centrala aktörers roll i ett
svenskt och europeiskt
perspektiv.
Bo Melin
EU:s regler gäller främst frågor som på ett eller annat sätt rör
flera medlemsländer. En grundläggande uppgift för EU har
varit att ta bort olika handelshinder mellan länderna och skapa
en så kallad inre marknad. Det ska underlätta för varor,
tjänster, personer och kapital att röra sig fritt mellan
medlemsländerna.
Andra frågor som EU sysslar med är till exempel miljö, jordbrukpolitik,
utrikespolitik och att bekämpa gränsöverskridande brottslighet. EU samordnar
också medlemsländernas ekonomiska politik.
Samarbetet mellan medlemsländerna ser olika ut i olika frågor.
På vissa områden beslutar EU helt och hållet. Det gäller till
exempel handelspolitiken gentemot länder utanför EU.
På andra områden har både EU och de enskilda
medlemsländerna rätt att ta beslut. Två exempel på detta är
miljöpolitiken och socialpolitiken.
Det finns också områden där EU endast får stödja samarbete
mellan länderna, men inte stifta några lagar. Detta gäller bland
annat kulturpolitik och sysselsättningfrågor
Därutöver finns det områden som EU inte alls har rätt att bestämma över utan
där varje medlemsland beslutar. Sådana områden är till exempel planering av
sjukvård och skola.
Progress
EU har ett särskilt program för sysselsättning
och social solidaritet, kallat Progress, för åren
2007-2013. Programmet ska stödja EU:s mål
inom det sysselsättnings- och socialpolitiska
området.
Programmet ska ge stöd till fem områden:
sysselsättning
socialt skydd och social integration
arbetsvillkor
icke-diskriminering och mångfald
jämställdhet.
Grunden för EU:s arbetsmiljöregler finns i ett övergripande
ramdirektiv från 1989. Detta har sedan kompletterats med direktiv för
särskilda branscher och särskilda frågor. Det finns ett tjugotal direktiv
på arbetsmiljöområdet. Reglerna riktar sig oftast till arbetsgivaren.
Till exempel finns det bestämmelser om
gränsvärden, kontrollmätningar och andra säkerhetsföreskrifter för
asbest, bly, buller, cancerframkallande ämnen med mera
säkerhet vid användning av arbetsutrustning och skyddsutrustning
arbete vid bildskärm
skydd av minderåriga i arbetslivet
arbetstidens förläggning (till exempel nattarbete).
Europeiska Arbetsmiljöbyrån sprider information om ny forskning
Europeiska arbetsmiljöbyrån är ett fristående organ under kommissionen.
Byrån har till uppgift att:
samla och sprida teknisk, vetenskaplig och ekonomisk information om hälsa
och säkerhet i arbetet
främja utbyte av information och erfarenheter mellan medlemsländer
förse kommissionen med information när den ska utarbeta och utvärdera
lagstiftning.
EU ett institut i Bilbao och ett i Dublin för förbättring av arbets- och
levnadsvillkor. Institutet har till uppgift att främja forskning och utveckling för
att förbättra levnads- och arbetsvillkor, inklusive arbetsmiljön.
I Sverige har vi tre typer av domstolar:
de allmänna domstolarna som består av
tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen,
de allmänna förvaltningsdomstolarna, det vill
säga förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta
förvaltningsdomstolen,
samt specialdomstolarna som avgör tvister
inom olika specialområden, till exempel
Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen.
Sverige
Regeringen: Arbetsmarknadsdepartementet
Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket är central myndighet för arbetsmiljö- och
arbetstidsfrågor. Flera andra myndigheter har också hand
om frågor som rör arbetsmiljön och arbetslivsfrågor.
Arbetsmiljöverket ska de se till att arbetsmiljölagen och
arbetstidslagen följs. Myndigheten ska också, med lagen som
grund, ge ut föreskrifter med mer detaljerade regler.
Arbetsmiljöverkets mål är att minska riskerna för ohälsa och
olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön i sin helhet.
I Arbetsmiljölagen, AML, slås det fast att arbetsmiljön skall vara
tillfredsställande, säker och anpassad till den enskildes psykiska och fysiska
förutsättningar. Teknik och arbetsorganisation ska utformas så att den
enskilde inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra
ohälsa eller olycksfall.
I flera paragrafer beskrivs hur de olika faktorer som påverkar den enskilde
ska vara beskaffade. Som exempel på sådana faktorer kan nämnas
löneformer, arbetstider, ljud - och ljusförhållanden, maskiner och redskap,
variationsmöjligheter, möjlighet till social kontakt, utvecklingsmöjligheter,
självbestämmande.
Arbetsmiljölagen, AML, är en resultatorienterad ramlag och kompletteras därför
med:
Föreskrifter och allmänna råd utges av Arbetsmiljöverket i dess
författningssamling, AFS. Föreskrifterna är bindande och i vissa fall
straffsanktionerade. En komplett uppsättning av föreskrifter tillämpliga för
universitetet finns hos sekreteraren i arbetsmiljönämnden.
Arbetsmiljöförordningen, AMF, reglerar skyddsombudens roll,
arbetsmiljöinspektionens uppgifter och skyldigheter med mera.
Lagen om allmän försäkring, AFL, reglerar bland annat arbetsgivarens
rehabiliteringsskyldighet.
Lag om arbetsskadeförsäkring, LAF, reglerar ansvaret vid arbetsskada.
Det finns en lång rad lagar, förordningar och avtal på det arbetsrättsliga
området, vilka direkt eller indirekt har stor betydelse för arbetsmiljöns
beskaffenhet. Som exempel kan nämnas:
Arbetstidslagen.
Medbestämmandelagen.
Jämställdhetslagen.
Lagen om anställningsskydd.
Samverkan för utveckling - som bland annat ersätter medbestämmandeavtal
MBA-S och ar-betsmiljöavtal AMLA 1989.
Diskrimineringslagar
Arbetsdomstolen (en specialdomstol)
Arbetsdomstolen är en specialdomstol med uppgift att
pröva tvister som har med arbetsrätt att göra. Som
arbetstvist räknas varje tvist mellan arbetsgivare och
arbetstagare.
Förvaltningsrätten och den högre instansen
Kammarätten
Ex tvistemål i arbetsskadefrågor. Här avgörs många
intressanta frågor som rör t.ex. psykisk och fysisk ohälsa
och arbetsmiljöns betydelse för dessa problem.
Boverket
Boverket är en myndighet för samhällsplanering, stadsutveckling, byggande och
boende.
Diskrimingeringsombudsmannen
Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en myndighet som arbetar mot
diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter.
Elsäkerhetsverket
Elsäkerhetsverket ansvarar för tekniska säkerhetsfrågor som elsäkerhet och
elektromagnetisk kompatibilitet.
Kemikalieinspektionen
Kemikalieinspektionen arbetar för en giftfri miljö och är ansvarig myndighet för
kemikaliekontroll.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Myndighetens uppdrag innefattar allt från vardagens olyckor till stora katastrofer.
De har tagit över verksamhet som tidigare har bedrivits av Räddningsverket,
Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar.
Naturvårdsverket
Naturvårdsverkets uppdrag är att se till att de miljöpolitiska
besluten genomförs. De ger bland annat vägledning, fördelar
resurser till olika miljösatsningar, tar fram kunskaper och
rapporterar om miljötillståndet.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen arbetar på många olika sätt för socialtjänsten,
hälsovården och sjukvården. Myndigheten arbetar också med
att människor inte ska bli smittade av sjukdomar och med
sådant som är farligt för hälsan.
Ansvar för arbetsmiljön
Arbetsmiljölagstiftningen riktar sig i första hand till
arbetsgivaren som ska se till att förebygga ohälsa och
olycksfall och skapa en bra miljö att arbeta i.
Arbetsgivaren har också det straffrättsliga ansvaret och är
den som ska ställas till svars om något brister.
Men det ligger också ett ansvar på medarbetaren att följa
lagar och regler, rapportera tillbud och brister samt bidra
till en god stämning på jobbet.
För att arbetsmiljön ska bli bra behöver chefer,
medarbetare, skyddsombud, företagsledning och fackliga
orgnisationer samarbeta.
Arbets- och miljömedicinska kliniker
En arbets- och miljömedicinsk klinik tar emot patienter med sjukdomar som
misstänks bero på arbetsmiljön eller den omgivande miljön.
Det finns sju arbets- och miljömedicinska kliniker samt två filialer i Sverige som ska
täcka hela landets behov. På klinikerna arbetar läkare, psykologer, ergonomer,
kuratorer, yrkes- och miljöhygieniker, miljösköterskor och beteendevetare. För att
få komma till en arbets- och miljömedicinsk klinik krävs remiss av en läkare.
En arbetsmedicinsk utredning kan innehålla beroende på vilka behov som finns:
läkarbesök
arbetsplatsbesök
bedömning av en psykolog, ergonom eller yrkeshygieniker
information om förbättrande åtgärder för arbetsmiljö och omgivningsmiljö
remissvar med bedömning av samband.
Företagshälsovård
Företagshälsovårdens främsta uppgift är att ta bort eller minska risker i
arbetsmiljön. Om en arbetsgivare inte har tillräcklig kunskap eller tid att minska
riskerna på arbetsplatsen kan företagshälsovård anlitas. Det är arbetsgivaren som
beställer och betalar för företagshälsovård. Därför kan arbetstagaren egentligen
inte ställa några krav på vilken företagshälsovård arbetsgivaren väljer.
Företagshälsovården kan också hjälpa till med arbetsanpassning och rehabilitering
för dem som har blivit sjuka. De kan bland annat hjälpa till med rutiner för hur man
fångar upp tidiga tecken på att någon mår dåligt och hur kontakten med
sjukskrivna ska skötas.
Inom företagshälsovården arbetar sjuksköterskor, läkare, psykologer,
skyddsingenjörer, beteendevetare och sjukgymnaster. Under senare år har även
hälsoutvecklare/hälsopedagoger knutits till företagshälsovården. Det finns
omkring 600 företagshälsor runt om i landet. Ungefär 70 procent av alla sysselsatta
i Sverige uppger att de har tillgång till företagshälsovård.
Diskriminering
Ex HBT
Ungefär hälften av alla homo- och bisexuella döljer sin läggning på jobbet. Många HBT-personer upplever
att arbetsplatsen är det allra svåraste stället att vara öppen på. Det kan bero på rädsla för att bli illa
behandlad av både chefen och arbetskompisarna. Det kan också bero på oro för skvaller och för att det ska
påverka karriären negativt. Att de allra flesta förutsätter att man är heterosexuell kan göra det extra svårt
att komma ut.
Eftersom de flesta man möter i arbetslivet förutsätter heteronormativitet innebär att man måste komma ut
hela tiden. Det är heller inte ovanligt att man blir utfryst, trakasserad eller diskriminerad på grund av sin
läggning.
Att bli diskriminerad på grund av sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck är förbjudet
i lagen.
Fakta - Transperson
Ett samlingsnamn för individer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från
normen för det kön som registrerades för dem vid födseln. I begreppet ingår vanligtvis dragqueens,
dragkings, intersexuella, transgenderister, transsexuella och transvestiter.
Anmälan
Om du känner dig diskriminerad på grund av din läggning tala med din närmaste chef. Om problemet inte
åtgärdas eller om det är chefen som är problemet kontakta ditt skyddsomub. Du kan också göra en anmälan
till Diskrimineringsombudsmannen.
Fallstudier
De sjukdomsbenämningar som förekommit i dessa sex fall
är:
Fall 1: Psykiska besvär, depression
Fall 2: Hypertoni, hyperlipidemi, magkatarrbesvär, reaktiv
psykisk insufficiens, utbrändhetssyndrom,
utmattningssyndrom och tendens till depressioner
Fall 3: Depression av exogen typ. Neurasteniska symtom.
Fall 4: Utbrändhet + smärttillstånd i skuldra-nackregion.
Neurasteniska symtom.
Stressutlösta besvär.
Fall 5: Utmattningssyndrom
Fall 6: Stressutlöst sjukdomsbild, kronisk maladaptiv
reaktion, maladaptiv stressreaktion, utbrändhet.
För Fall 1 blev kammarrättens dom ett avslag på grund av
”avsaknad av skadlig inverkan”. I domskälen preciseras dock
inte om denna avsaknad hänfördes till ”skada som uppkommit
till följd av företagsnedläggelse, bristande uppskattning
av arbetsinsatser, vantrivsel med arbetsuppgifter eller
arbetskamrater eller därmed jämförliga förhållanden” som
inte godtas som arbetsskada.
För Fall 2 blev utslaget i kammarrätten ett beslut om avslag.
Motiveringen var den rådande oklarheten i begreppet
”utbrändhet” och dettas samband med arbetsförhållandena i
detta fall. Kammarrätten fann inte att arbetsförhållandena
varit av sådant slag att de kunde anges som orsak till den
angivna sjukdomsbilden.
För Fall 3 blev utslaget i kammarrätten en dom
om godkänt samband arbete och psykisk
sjukdom. Mångårig psykisk belastning godtogs
som skadlig inverkan med hög grad av
sannolikhet. Till beslutet bidrog också hänsyn
till den försäkrades upplevelser i unga år med
följder för hans ”befintliga skick”.
Fall 4 resulterade i kammarrättens prövning i ett
godkännande av arbetsorsakad psykisk sjukdom. Det är
värt att notera att symtomen anges med olika
benämningar under sjukdomsförloppet. Stressutlösta
besvär, neurasteniska symtom förekommer vid sidan av
utbrändhet.
För Fall nr 5 blev kammarrättens domslut ett godkännande av
arbetsorsakad ”Utmattningssyndrom”. Dock framgår inte av
domens referat om diagnosen ”Utmattningsdepression”
använts som en kvalificering av tillstånd som depression,
dystymi eller generaliserat ångestsyndrom eller som en egen,
fristående sjukdomsbenämning (Socialstyrelsens expertgrupp
2003).
I fall 6 avslogs försäkringskassans yrkande om indragen livränta.
Kammarätten menade att det var sannolikt att den stegrande
arbetsbelastningen bidragit till en kronisk maladaptiv reaktion.
De sex fallen belyser den varierande användning av diagnostisk nomenklatur
som förekommit i beredningen av domstolarnas prövningar. Denna kan variera
över tid. Vidare kan konsulterade specialister använda olika benämningar.
Det är värt att notera att i dessa fall förekommer – liksom även i läkarintyg som
används i hälso- och sjukvårdens vardag – användning av benämningen
”Utmattningssyndrom” som en helt fristående diagnostisk entitet. Där så sker
utgör detta en avvikelse från den av Åsberg och medarbetare givna
rekommendationen (Socialstyrelsen 2003) att använda den som en kvalificering
av en grundläggande psykisk sjukdom såsom egentlig depression, generaliserat
ångestsyndrom eller dystymi. Kvalificeringen uttrycker då att orsaken är att
finna i psykisk yttre belastning. När frågan gäller arbetsskada avses naturligt
nog arbetsförhållanden. Höga arbetskrav intar därvid en central plats som
orsaksfaktor.
Faktorerna ”Höga psykologiska och emotionella krav i
arbetet” respektive ”Bristande socialt stöd i arbetet”
återkommer i flera av studierna. I fyra av de här
ovan refererade fallen har kammarrätten haft att fatta
beslut på underlag där motstridiga utlåtanden om skadlig
inverkan respektive sambandsbedömningar
ingetts av anlitade sakkunniga specialister (läkare,
psykologer). I andra fall har dömande rättsinstans haft att
hantera motstridiga uppgifter lämnade av den
försäkrade respektive arbetsgivarsidan.
Slutsats: bristande evidens skapar rättsosäkerhet.

similar documents