Arbetsrättens grunder

Report
Chefsintroduktion
2012-11-13
Arbetsmiljö, hälsa och hållbart ledarskap
1
Arbetsmiljörätt
Per Carlsson
Stadsledningskontoret
Personalstrategiska avdelningen
Arbetsrätt och förhandling
2
Det arbetsrättsliga området
Anställningsförhållandet
Tvist och rättegång
Diskriminering
LAS
LRA
LOA
Diskrimineringslag
deltid,
tidsbegr.
anställning
Ledighet
SemL
SjLL
LTFS
LNÄRVÅRD
FörL
Arbetsmiljö och
arbetstid
AML
LUTB
Medbestämmande och
fackligt arbete
LAF
ATL
MBL
LFF
Arbetsmarknadspolitik
LSI
LANSTFRÅ
3
Arbetsrättsliga utgångspunkter:
• Internationella konventioner m m
• EG-rätt – fördrag, förordningar, direktiv m m
• Svensk arbetsrätt, övriga lagar, förordningar,
myndigheters föreskrifter m m
• Kollektivavtal
• Det enskilda anställningsavtalet
• Riktlinjer, råd, policys, sedvänja och bruk etc
Budget, personalpolitik…
4
Några viktiga sakföreskrifter
AFS 2000:42 Arbetsplatsens utformning
AFS 1993:02 Våld och hot i arbetsmiljön
AFS 1998:05 Arbete vid bildskärm
AFS 1994:01 Arbetsanpassning och rehabilitering
AFS 1998:01 Belastningsergonomi
AFS 2005:16 Buller
AFS 1999:07 Första hjälpen och krisstöd
AFS 2000:04 Kemiska arbetsmiljörisker
AFS 1993:17 Kränkande särbehandling i arbetslivet
AFS 1996:01 Minderåriga
AFS 2008:13 Skyltar och signaler
AFS 1986:19 Förskola och fritidshem
AFS 2007:05 Gravida och ammande arbetstagare
AFS 2005:17 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar
AFS 2000:01 Manuell hantering
AFS 2005:01 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet
AFS 1986:23 Skydd mot blodsmitta
AFS 2004:03 Stegar och arbetsbockar
AFS 1990:18 Omvårdnadsarbete i enskilt hem
5
ARBETSMILJÖLAGEN
6
Arbetsmiljölagen
Kap 1
Kap 2
Kap 3
Kap 4
Kap 5
Kap 6
Kap 7
Kap 8
Kap 9
Ändamål och tillämpningsområde
Arbetsmiljöns beskaffenhet
Allmänna skyldigheter
Bemyndiganden
Minderåriga
Samverkan Ag
arbetstagare
Tillsyn (myndighetens rättigheter)
Påföljder
Överklaganden
7
Arbetsmiljölagen
Fastställer grundläggande regler för arbetsmiljön
Lagens syfte:
Att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet.
Att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.
Tillämpningsområde:
Gäller nästan allt arbete.
8
Arbetsmiljön ska vara
tillfredsställande
Arbetsförhållandena ska anpassas till
människors olika fysiska och psykiska förutsättningar.
Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll utformas så
att man inte utsetts för fysiska eller psykiska belastningar
som kan medföra ohälsa eller olyckfall
9
Arbetsmiljön ska vara
tillfredsställande:
Arbetsmiljöfaktorer:
Luft, ljud, ljus, vibrationer, kemiska ämnen och liknande.
Maskiner, redskap och tekniska anordningar. Lokaler
Skyddsåtgärder mot bland annat fall, el, brand och
explosion.
Möjlighet till variation, sociala kontakter och samarbete,
personlig och yrkesmässig utveckling, självbestämmande
och yrkesmässigt ansvar.
Hänsyn till arbetsmiljön ska tas redan vid planeringen.
2 kap
10
Arbetsgivaren är ansvarig för
arbetsmiljön och ska:
Vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och
olycksfall. 3 kap 2 §
SAM & organisera rehabiliterings- och anpassningsverksamhet.
3 kap 2a §
Anlita den företagshälsovård som behövs
3 kap 2b §
Instruera och informera de anställda för att undvika risker.
3 kap 3 §
11
Arbetstagarna ska:
• Medverka i arbetsmiljöarbetet.
• Följa gällande föreskrifter.
• Delta i genomförandet av åtgärder.
• Använda skyddsanordningar och personlig
skyddsutrustning.
3 kap 4 §
12
13
Skyddsombudens
ställning
14
Skyddsombudet
AML : Samverkan mellan arbetsgivare och
arbetstagare . 6 kap.
2§
minst 5 arbetstagare 
skyddsombud lokala ATO utser, eller
arbetstagarna.
15
4§
Skyddsombudet företräder arbetstagarna
Skyddsombudet ska:
 Vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall.
 Vaka över att AG uppfyller lagens krav.
 Delta vid planeringen av frågor som berör arbetsmiljön.
 Delta vid upprättande av handlingsplaner.
 Arbetsgivaren ska underrätta skyddsombudet om betydande
förändringar.
16
5-6 §§ Skyddsombudet har rätt till:
Den ledighet som fodras för uppdraget
Att ta del av handlingar och få de upplysningar
som behövs för
ombudets verksamhet.
17
Skyddsombuds framställan enligt
AML 6 kap. 6a §
Om ett skyddsombud anser att åtgärder behöver vidtas för
att uppnå en tillfredställande arbetsmiljön ska
skyddsombud vända sig till ag med en framställan om
åtgärder.
Ag ska lämna en skriftlig bekräftelse att framställan är
mottagen. Ag ska utan dröjsmål lämna besked i frågan.
18
Skyddsombuds framställan enligt AML
6 kap. 6a §
Om inget tillfredsställande besked kommer inom skälig tid
kan skyddsombudet vända sig till AV.
AV ska då pröva frågan, detta ska mynna ut i ett beslut.
(föreläggande, förbud eller beslut om att inte ingripa kan
överklagas till förvaltningsrätten).
19
Skyddsombudstopp enligt AML 6 kap. 7§
Innebär visst arbete omedelbar och allvarlig fara för at:s liv
eller hälsa och rättelse inte genast uppnås genom att
vända sig till ag kan skyddsombudet avbryta arbetet.
Om ag godkänner stoppet behövs ingen prövning av AV.
En ag som vill ha ett skyddsombudsstopp prövat, måste
vända sig till AV med en begäran om prövning i ärendet.
20
Skyddsombudstopp enligt AML 6 kap. 7§
Skyddsombudsstoppet gäller tills AV tagit ställning i
frågan.
AV fattar beslut för eller mot det stoppade arbetet. Beslutet
är överklagningsbart  Förvaltningsrätten.
Skyddsombudet har även rätt att stoppa arbetet om ag inte
rättar sig efter ett förbud som har utfärdats av AV (ex en
maskin som saknar skydd).
21
Ingen lag tar över någon
Hälso- och
annan
sjukvårdslagen
Skollagen
Arbetsmiljölagen
Arbetsgivare
Socialtjänstlagen
Lagen om LSS
Arbetsgivaren måste i en konkret situation förena
arbetstagarnas, elevernas, brukarnas, patienternas och
klienternas intressen.
22
HR-process
Arbetsmiljö och hälsa
23
24
25
Varför en Arbetsmiljö och hälsoprocess?
• Enligt arbetsmiljölagen och föreskrifter är
arbetsgivaren skyldig att bedriva ett
systematiskt arbetsmiljöarbete. Det innebär att
planera, leda och kontrollera verksamheten på
ett sätt som leder till att arbetsplatsen lever upp
till kraven på en god arbetsmiljö.
• AFS 2001:1
• Ett gemensamt arbetssätt i Göteborgs Stad.
26
Fördelning av arbetsmiljöuppgifter
• Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt
arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska arbetsgivaren
fördela arbetsmiljöuppgifterna på ett lämpligt sätt i
organisationen.
• De uppgifter som avses är de som ingår i arbetet med
att förebygga risker och uppnå en tillfredsställande
arbetsmiljö.
• Syftet med uppgiftsfördelningen är att det ska vara
tydligt vem som gör vad.
27
Fördelning av
arbetsmiljöuppgifter
Uppgiftsfördelning ska åtföljas av:
• tillräckliga beslutsbefogenheter,
• tillräckliga resurser i form av tid, pengar, lokaler och personal,
• tillräckliga kunskaper och tillräcklig kompetens
• Den som inte kan utföra sina arbetsmiljöuppgifter på ett sätt
som säkerställer en god arbetsmiljö, ska returnera uppgiften
uppåt i organisationen.
28
Fördelning av arbetsmiljöuppgifter
• Fullmäktige är högsta företrädare.
• Arbetsmiljöuppgifterna är fördelade till respektive
nämnd. Nämnderna har därefter i regel fördelat dem
vidare till förvaltningen.
• Den som fördelat ut uppgiften ska förvissa sig att detta
blir bra och även en skyldighet att följa upp.
• Fördelningen är personlig och ska skrivas på namn.
29
Arbetsmiljöprocess enligt
föreskriften om
systematisktarbetsmiljöarbete
30
Vi rätar ut hjulet
Undersökning
Inventera risker
Analysera risker
Riskbedömning
Åtgärder
Bedöm risknivån
31
Kontroll
Föreslå åtgärder
Följ upp åtgärd
Genomför åtgärder Följ upp effekt
Undersökning
Inventera risker
Analysera risker
Riskbedömning
Bedöm risknivån
32
Åtgärder
Kontroll
Föreslå åtgärder
Följ upp åtgärd
Genomför åtgärder Följ upp effekt
Arbetsmiljöarbetets två sidor
Främja hälsa
Skydda från risker
• Verka för ett engagemang i
arbetet
• Stärka den upplevda kvalitén i
arbetet
• Möjliggöra ett välbefinnande
• Erbjuda ett stödjande socialt
klimat.
• Avvärja fysiska och psykiska
hälsoproblem
• Minska riskfaktorer för ohälsa
• Skydda från hälsofaror
• Bygga upp hälsa/rehabilitera
• Betryggande säkerhet
33
Friskfaktorer
• Friskfaktorer är det som får människor att må bra på
arbetet (och hemma)
• Begreppet friskfaktorer handlar om att se hela
människan – hälsa kan inte delas upp i arbetsliv och
fritid
• Genom att inventera, bevara och utveckla det friska kan
man stimulera trivsel, utveckling och prestation
• Inventering av friskfaktorer ger en bild av de positiva
värdena på arbetsplatsen
34
Inventering av friskfaktorer
1. Utgå från en gemensam målbild – ”så här vill vi ha det”
2. Kartläggning och analys av nuläget – ”så här har vi det idag”
Använd befintliga informationskällor och egna undersökningar
35
Inventering friskfaktorer
Nyckeltal:
• Långtidsfrisk
• Medarbetarenkäten
• Hälsotest
• Skapa egna nycketal
• Medarbetarsamtal
Utöver det som finns i procesen även information från
prevent.se, Folkhälsoinstitutet mm.
36
Bedöm (prioritera)
friskfaktorer
Vi kan inte arbeta med allt! Prioritera för att säkerställa
att vi lägger tid och kraft på de faktorer som ger
arbetsgruppen mest
• Ställ frågorna:
• Vilka friskfaktorer kan bäst bidra till att främja hälsa på
arbetsplatsen?
• Vilka friskfaktorer är intressanta att arbeta vidare med?
• Upprätta en handlingsplan!
37
Riskbedömning
• Arbetsgivaren ska undersöka, bedöma risker och vidta
åtgärder så att arbetstagare inte utsätts för ohälsa.
• Ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete är införlivat i den
dagliga verksamheten.
• Undersökningar och riskbedömningar ska göras
återkommande.
38
Inventera risker
•
•
•
•
•
•
•
•
Källor:
Tidigare skyddsrondsprotokoll
Skade- och tillbudsstatistik
Sjukfrånvaron
Forskning
Ohälsorisker som har framkommit vid medarbetarsamtal
Medarbetarenkäten
Checklistor från Arbetsmiljöverket (av.se), prevent,
hotpajobbet, musarm.org, etc
39
Bedöm riskerna
• Bedöm vilka riskkällor som kan leda till risk för ohälsa
eller olycksfall. Gör en sammanställning över riskerna
och bedöm om de är allvarliga eller inte.
40
Åtgärda risker
• Åtgärda de risker som kommit fram och ta alltid först
hand om de allvarligaste.
• Alla risker kan inte undvikas helt. De måste då hanteras
på annat sätt, till exempel särskilda instruktioner, stöd
och handledning, dubbelbemanning eller användande
av personlig skyddsutrustning.
41
Åtgärder, t ex
•
•
•
•
•
•
•
•
•
underhåll
reparationer
Inköp möbler, materiel
omorganisationer
nyanställningar
om-/tillbyggnad
flyttning
nybyggnad
lägg in i handlingsplan för senare åtgärd
42
Handlingsplan
Gör en handlingsplan för de risker som inte
genomförs genast
Den skriftlig planen ska innehålla uppgifter om:
• Åtgärden
• När den ska vara genomförd
• Vem som ska se till att den genomförs
Kontrollera genomförda åtgärder
43
Olyckor och tillbud
Anmälningsskyldighet och
skyldighet att utreda så att risken
förebyggs i fortsättningen
44
§ 2 Arbetsmiljöförordningen
”Har olycksfall eller annan skadlig inverkan i
arbete föranlett dödsfall eller svårare
personskada eller samtidigt drabbat flera
arbetstagare, skall arbetsgivaren utan
dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket.
Detsamma gäller vid tillbud som har inneburit
allvarlig fara för liv eller hälsa”.
45
Anmälan enligt 2 § AMF
Allvarliga olyckor ska anmälas till AV
Allvarliga tillbud ska anmälas till AV
46
Allvarlig olycka ska anmälas till AV
Dödsfall
Svårare personskada
- sjukhusvistelse mer än 48 timmar
- fraktur (yttersta fingerleden)
- svår blödning, skada på nerv, muskel eller sena
- skada på inre organ
- 2:a eller 3:e gradens brännskada (kylskada)
Många drabbade samtidigt
- ex kemikalieolycka, brand etc.
47
Allvarligt tillbud
Händelse som hade kunnat leda till ohälsa eller olycksfall
• hot med kniv eller skjutvapen
• mordhot som uppfattas som allvarligt menat
• föremål som faller ner och hade orsakat skada om det hade träffat
någon person
48
Tillbud
• Händelse som inneburit allvarlig fara för liv och
hälsa
• Händelsen hade kunnat leda till skada, men
skada uteblev p g a tur
• knivhot eller hot med skjutvapen
• hot om våld tydligt riktat mot person
• svårare fall av mobbing eller annan kränkande
särbehandling
49
Rapportering
av arbetsskador och tillbud
i Göteborgs Stad
= Lisa
50
51
52
Vad är vi bra på?
Vad kan vi bli bättre på?
• Merparten upplever att
de har en trygg och
säker arbetsmiljö
• Många upplever att
staden arbetar aktivt
med arbetsmiljön.
• Förståelse för att man
är hemma för VAB eller
jobb på deltid.
• Många känner av
fysiska besvär på grund
av arbetsmiljön.
• Små möjligheter till
återhämtning efter hög
arbetsbelastning.
• Små möjligheter att
eller påverka
arbetsuppgifterna vid
hög arbetsbelastning.
53
Frisk arbetsplats
•
•
•
•
• Lagom
arbetsbelastning
• Delaktighet och
inflytande
• Ledarskapets
utformning
• Positivt
förhållningssätt
Kompetensutveckling
Satsa på friskvård
Tid för reflektion
Tid för återhämtning
• Relationsbyggande
54

similar documents