HR-process Arbetsmiljö och hälsa

Report
HR-process
Arbetsmiljö och hälsa
1
2
• Introduktion av arbetsmiljö- och
hälsoprocessen
• Fördelning av arbetsmiljöuppgifter
• Hälsofrämjande arbetsmiljöarbete
• Riskbedömning
• Skador och tillbud
3
4
5
Varför en Arbetsmiljö och hälsoprocess?
• Enligt arbetsmiljölagen och föreskrifter är arbetsgivaren
skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete.
Det innebär att planera, leda och kontrollera
verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsplatsen
lever upp till kraven på en god arbetsmiljö.
• Ett gemensamt arbetssätt i Göteborgs Stad.
6
Varför en Arbetsmiljö och hälsoprocess?
•
Lagar, föreskrifter och kollektivavtal
•
God arbetsmiljö skall prägla Göteborgs Stad i allt vi gör. Bland annat i
sättet att leda arbetet, i samverkan mellan människor, i utrustning och
lokaler.
•
Styrdokumenten innehåller de grundläggande personalpolitiska
värderingarna:
Samverkansavtal – ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska bedrivas
Budgeten – från förebyggande till hälsofrämjande
Arbetsmiljöpolicy
Personalidé
Ledarskapsidé
•
•
•
•
•
7
Fördelning av arbetsmiljöuppgifter
• Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt
arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska arbetsgivaren
fördela arbetsmiljöuppgifterna på ett lämpligt sätt i
organisationen.
• De uppgifter som avses är de som ingår i arbetet med
att förebygga risker och uppnå en tillfredsställande
arbetsmiljö.
• Syftet med uppgiftsfördelningen är att det ska vara
tydligt vem som gör vad.
8
Fördelning av
arbetsmiljöuppgifter
Uppgiftsfördelning ska åtföljas av:
• tillräckliga beslutsbefogenheter,
• tillräckliga resurser i form av tid, pengar, lokaler och personal,
• tillräckliga kunskaper och tillräcklig kompetens
• Den som inte kan utföra sina arbetsmiljöuppgifter på ett sätt
som säkerställer en god arbetsmiljö, ska returnera uppgiften
uppåt i organisationen.
9
Fördelning av arbetsmiljöuppgifter
• Fullmäktige är högsta företrädare.
• Arbetsmiljöuppgifterna är fördelade till respektive
nämnd. Nämnderna har därefter i regel fördelat dem
vidare till förvaltningen.
• Den som fördelat ut uppgiften ska förvissa sig att detta
blir bra och även en skyldighet att följa upp.
• Fördelningen är personlig och ska skrivas på namn.
10
Arbetsmiljöprocess enligt
föreskriften om
systematisktarbetsmiljöarbete
11
Vi rätar ut hjulet
Undersökning
Inventera risker
Analysera risker
Riskbedömning
Åtgärder
Bedöm risknivån
12
Kontroll
Föreslå åtgärder
Följ upp åtgärd
Genomför åtgärder Följ upp effekt
Undersökning
Inventera risker
Analysera risker
Riskbedömning
Bedöm risknivån
13
Åtgärder
Kontroll
Föreslå åtgärder
Följ upp åtgärd
Genomför åtgärder Följ upp effekt
Arbetsmiljöarbetets två sidor
Främja hälsa
Skydda från risker
• Verka för ett engagemang i
arbetet
• Stärka den upplevda kvalitén i
arbetet
• Möjliggöra ett välbefinnande
• Erbjuda ett stödjande socialt
klimat.
• Avvärja fysiska och psykiska
hälsoproblem
• Minska riskfaktorer för ohälsa
• Skydda från hälsofaror
• Bygga upp hälsa/rehabilitera
• Betryggande säkerhet
14
Behandla och lindra
den skada som redan
skett
Undvika risker och
skada
15
Bibehålla och stärka det
som får många att må bra
16
Hälsofrämjande
Vad menas med hälsofrämjande?
• Främja: att befrämja, hjälpa, bidra till, förbättra, uppmuntra
• Förebygga: att förekomma, skydda mot, avvärja, undvika, men
också att vidta åtgärder i förväg för att förhindra
Hälsofrämjande på arbetsplatser arbetar med orsaker till
ohälsa, men fokuserar på möjligheter till god hälsa!
Hälsofrämjande på arbetsplatser syftar till att möjliggöra för
arbetstagarna att utveckla en god hälsa och goda hälsorelaterade
beteenden
17
Friskfaktorer
• Friskfaktorer är det som får människor att må bra på
arbetet (och hemma)
• Begreppet friskfaktorer handlar om att se hela
människan – hälsa kan inte delas upp i arbetsliv och
fritid
• Genom att inventera, bevara och utveckla det friska kan
man stimulera trivsel, utveckling och prestation
• Inventering av friskfaktorer ger en bild av de positiva
värdena på arbetsplatsen
18
Inventering av friskfaktorer
1. Utgå från en gemensam målbild – ”så här vill vi ha det”
2. Kartläggning och analys av nuläget – ”så här har vi det idag”
Använd befintliga informationskällor och egna undersökningar
19
Inventering friskfaktorer
Nyckeltal:
• Långtidsfrisk
• Medarbetarenkäten
• Hälsotest
• Skapa egna nycketal
• Medarbetarsamtal
Utöver det som finns i procesen även information från
prevent.se, Folkhälsoinstitutet mm.
20
Inventering av friskfaktorer
Vägledande frågeställningar:
• Hur ska det vara när det är riktigt bra?
• Vad främjar hälsa hos medarbetarna?
• Vad får medarbetarna att trivas och må bra på arbetet?
• Hur vill vi ha det på arbetsplatsen?
21
Bedöm (prioritera)
friskfaktorer
Vi kan inte arbeta med allt! Prioritera för att säkerställa
att vi lägger tid och kraft på de faktorer som ger
arbetsgruppen mest
• Ställ frågorna:
• Vilka friskfaktorer kan bäst bidra till att främja hälsa på
arbetsplatsen?
• Vilka friskfaktorer är intressanta att arbeta vidare med?
• Upprätta en handlingsplan!
22
Riskbedömning
• Arbetsgivaren ska undersöka, bedöma risker och vidta
åtgärder så att arbetstagare inte utsätts för ohälsa.
• Ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete är införlivat i den
dagliga verksamheten.
• Undersökningar och riskbedömningar ska göras
återkommande.
23
Inventera risker
•
•
•
•
•
•
•
•
Källor:
Tidigare skyddsrondsprotokoll
Skade- och tillbudsstatistik
Sjukfrånvaron
Forskning
Ohälsorisker som har framkommit vid medarbetarsamtal
Medarbetarenkäten
Checklistor från Arbetsmiljöverket (av.se), prevent,
hotpajobbet, musarm.org, etc
24
Bedöm riskerna
• Bedöm vilka riskkällor som kan leda till risk för ohälsa
eller olycksfall. Gör en sammanställning över riskerna
och bedöm om de är allvarliga eller inte.
25
Några viktiga sakföreskrifter
AFS 2000:42 Arbetsplatsens utformning
AFS 1993:02 Våld och hot i arbetsmiljön
AFS 1998:05 Arbete vid bildskärm
AFS 1994:01 Arbetsanpassning och rehabilitering
AFS 1998:01 Belastningsergonomi
AFS 2005:16 Buller
AFS 1999:07 Första hjälpen och krisstöd
AFS 2000:04 Kemiska arbetsmiljörisker
AFS 1993:17 Kränkande särbehandling i arbetslivet
AFS 1996:01 Minderåriga
AFS 2008:13 Skyltar och signaler
AFS 1986:19 Förskola och fritidshem
AFS 2007:05 Gravida och ammande arbetstagare
AFS 2005:17 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar
AFS 2000:01 Manuell hantering
AFS 2005:01 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet
AFS 1986:23 Skydd mot blodsmitta
AFS 2004:03 Stegar och arbetsbockar
AFS 1990:18 Omvårdnadsarbete i enskilt hem
26
Åtgärda risker
• Åtgärda de risker som kommit fram och ta alltid först
hand om de allvarligaste.
• Alla risker kan inte undvikas helt. De måste då hanteras
på annat sätt, till exempel särskilda instruktioner, stöd
och handledning, dubbelbemanning eller användande
av personlig skyddsutrustning.
27
Åtgärder, t ex
•
•
•
•
•
•
•
•
•
underhåll
reparationer
Inköp möbler, materiel
omorganisationer
nyanställningar
om-/tillbyggnad
flyttning
nybyggnad
lägg in i handlingsplan för senare åtgärd
28
Handlingsplan
Gör en handlingsplan för de risker som inte
genomförs genast
Den skriftlig planen ska innehålla uppgifter om:
• Åtgärden
• När den ska vara genomförd
• Vem som ska se till att den genomförs
Kontrollera genomförda åtgärder
29
Olyckor och tillbud
Anmälningsskyldighet och
skyldighet att utreda så att risken
förebyggs i fortsättningen
30
§ 2 Arbetsmiljöförordningen
”Har olycksfall eller annan skadlig inverkan i
arbete föranlett dödsfall eller svårare
personskada eller samtidigt drabbat flera
arbetstagare, skall arbetsgivaren utan
dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket.
Detsamma gäller vid tillbud som har inneburit
allvarlig fara för liv eller hälsa”.
31
Anmälan enligt 2 § AMF
Allvarliga olyckor ska anmälas till AV
Allvarliga tillbud ska anmälas till AV
32
Allvarlig olycka ska anmälas till AV
Dödsfall
Svårare personskada
- sjukhusvistelse mer än 48 timmar
- fraktur (yttersta fingerleden)
- svår blödning, skada på nerv, muskel eller sena
- skada på inre organ
- 2:a eller 3:e gradens brännskada (kylskada)
Många drabbade samtidigt
- ex kemikalieolycka, brand etc.
33
Allvarligt tillbud
Händelse som hade kunnat leda till ohälsa eller olycksfall
• hot med kniv eller skjutvapen
• mordhot som uppfattas som allvarligt menat
• föremål som faller ner och hade orsakat skada om det hade träffat
någon person
34
Tillbud
• Händelse som inneburit allvarlig fara för liv och
hälsa
• Händelsen hade kunnat leda till skada, men
skada uteblev p g a tur
• knivhot eller hot med skjutvapen
• hot om våld tydligt riktat mot person
• svårare fall av mobbing eller annan kränkande
särbehandling
35
Ger oss en
kunskapsbank som
kan analyseras…
Konsekvent tillbudsrapportering
som anger plats och situation
samt berörda
..annars går man vidare
med nya åtgärder…
Så följer man upp
och ser om tillbud och olyckor
har minskat där och då…
..och bidra till att
man hittar riskerna
I miljön, organisationen mm…
..så att man kan förändra
för att förebygga
36
Utreda olyckor och tillbud
•
•
•
•
Avvikelse från regler eller felaktiga regler?
Om avvikelse – varför?
Sök direkta orsaker och bakomliggande orsaker
Fysiska/organisatoriska/psykologiska
/sociala faktorer?
• Vid tillbud: viktigt att sammanställa och se
mönster…
37
Varför ska vi arbeta med tillbuden?
Dödsolycka
Allvarliga olyckor
Små olyckor
Tillbud
Materiella skador
Småhändelser – ”avvikelser”
38
Exempel på mönster:
Många incidenter
• på en viss plats/typ av platser
• i en viss typ av situationer
• under viss tid på dygnet
• i vissa grupper
• kring vissa personer
Då är det lättare att sätta in åtgärder där och
när de gör störst nytta!
39
Rapportering
av arbetsskador och tillbud
i Göteborgs Stad
= Lisa
40
41
42
43
Ex. på länkar till sidor med tips
och kunskap om arbetsmiljö
•
•
•
•
•
http://www.av.se
http://www.hotpajobbet.se
http://arbetsplatskonflikt.av.gu.se
http://www.prevent.se
http://www.musarm.org
44

similar documents