Språk och kunskapsutvecklande arbete i alla ämnen

Report
Språk –och kunskapsutvecklande arbete i
alla ämnen
Sigtuna 2014-03-21
Han blev
Här ska ni få
gammal och
se ett
trött och fick
vargskinn
somna in.
Blev han
var
inteMen
mycket
själva
argär
när
han
vargen?
vaknade?
Bakgrund -Läroplanens första
del
Språk, lärande och
identitetsutveckling är nära
förknippade. Genom rika
möjligheter att samtala, läsa och
skriva ska varje elev få utveckla
sina möjligheter att kommunicera
och därmed få tilltro till sin
språkliga förmåga.
Bakgrund - Läroplanens andra
del
Skolan ska ansvara för att varje elev
efter genomgången grundskola
• kan använda det svenska språket i tal
och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
Läraren ska
• organisera och genomföra arbetet så
att eleven får stöd i sin språk- och
kommunikationsutveckling
Bakgrund - Kursplanerna
Syfte
Centralt innehåll
Kunskapskrav
Undervisningen ska också ge
eleverna möjligheter att diskutera
och kritiskt granska olika
bildbudskap (Bild)
Jämförelser av recept och
beräkning av mängder vid
matlagning. Skapande av
egna recept. (H & k, åk 7-9)
…ge
enkla/utvecklade/välutvecklade
omdömen…
…planera, praktiskt genomföra och
värdera idrott och andra fysiska
aktiviteter utifrån olika synsätt på
hälsa, rörelse och livsstil, (Id & h)
Ord och begrepp som behövs för
att kunna läsa, skriva och samtala
om musicerande och om intryck
samt upplevelser av musik. (Mu åk
4-6)
…föra
enkla/utvecklade/välutvecklade
resonemang…
Undervisningen ska bidra till att
eleverna utvecklar förmågan att
argumentera logiskt och föra
matematiska resonemang. (Ma)
Skönlitteratur, myter och konst som
handlar om naturen och
människan. (NO åk 1-3)
…ge
enkla/utvecklade/välutvecklade
beskrivningar…
…använda kunskaper i fysik för att
granska information, kommunicera
och ta ställning i frågor som rör
energi, teknik, miljö och samhälle,
(Fy)
Dokumentation av arbetsprocessen
i ord och bild, till exempel i en
loggbok. (Slöjd, åk 4-6)
…kan samtala om och diskutera…
genom att …ställa frågor och
framföra och bemöta åsikter…
…stimuleras att engagera sig och
delta i ett öppet meningsutbyte om
samhällsfrågor. (Sh)
Tekniska lösningar för hållfasta och
stabila konstruktioner, till exempel
armering och balkformer. (Tk, åk 79)
…förklara och visa på samband
och generella mönster…
Bakgrund -Vanliga frågor
• Vad menar ni när ni säger att det är alla
lärares ansvar att arbeta för att stödja
elevernas språkutveckling såväl som
deras kunskapsutveckling?
• Ska alla lärare bli svensklärare?
• Innebär detta att jag ska rätta elevernas
språkliga misstag i texter osv?
• Hur ska jag kunna undervisa om detta,
jag kan inte något om mitt ämnesspråk?
• Hur ska vi ha tid att göra detta?
Utvecklingspaketet
”Språkutvecklande arbetssätt”
• Checklista för ett
språkutvecklande arbete och
andra verktyg.
• Länkar till Europarådet och UR
Utvecklingspaketets syfte
Syfte:
att stödja lärare i alla skolans ämnen i
arbetet med att utveckla undervisningen så
att elevernas språk- såväl som deras
kunskapsutveckling gynnas.
https://li64svcm9.skolverket.se:8443/preview/2.4805/2.
4808/2.6556/2.8159
Texter från Europarådet
• Language(s) in other subject
• Language and school subjects - Linguistic dimensions of knowledge
building in school curricula
• History: An approach with reference point - Items for a description of
linguistic competence in the language of schooling necessary for
teaching/learning history
• Sciences: An approach with reference point - Items for a description of
linguistic competence in the language of schooling necessary for
teaching/learning science (at the end of compulsory education)
• Literature: An approach with reference points - Items for a description
of linguistic competence in the language of schooling necessary for
teaching/learning literature (at the end of compulsory education)
• Mathematics: An approach with reference points - Items for a
description of linguistic competence in the language of schooling
necessary for teaching/learning mathematics (in secondary education)
Texternas struktur
1. Inledning
2. Språkutvecklande
arbetssätt
3. Ett exempel från
ämnet teknik
Inledning
Språkutveckling i
läroplanerna
Språk och lärande
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Inledning
Språk och
lärande – från
praktik till teori.
Vardagsspråk
och skolspråk
I klassrummet
Förstaspråksoch
andraspråksutveckling
Socialisationsmönster,
identitet och
förhållningssätt
Avslutande
tankar
Eleverna behöver ämnesspråket för att i
tal och skrift uttrycka och tolka …
…kunskaper som hör till
ämnets domän
…ämnets begrepp
…centrala tankegångar
…känslor och åsikter som
ämnet väcker
Ett välutvecklat ämnesspråk gör det
möjligt för eleverna att…
• Tillägna sig ämnesinnehållet
• Förstå hur grundläggande principer inom
ämnet är organiserade
• Gå in i ämnesspecifika diskussioner
• Föra relevanta resonemang
• Läsa och skriva de texttyper som
kännetecknar ämnet
• Lyssna och tala på ett ämnesadekvat sätt
Vad behöver eleverna kunna
och förstå?
• Ett välutvecklat ordförråd
• Kännedom om särskilda funktioner hos det specifika
ämnets språk
• Kännedom om vanliga genrer eller stilar inom ämnet och
vad som kännetecknar dessa
• Förmåga till skriftlig och muntlig produktion inom ämnet
• Förmåga att språkligt anpassa sig till ämnets och
situationens krav
• Bearbeta ämnesspecifik information
• Lust för och intresse av att kommunicera med andra
• Förståelse för att kommunikationsmönster och –innehåll
kan se olika ut i olika ämnen och situationer
Vad behöver lärarna kunna,
förstå och göra?
Tillgång till en varierad verktygslåda av arbetssätt som tillåter
eleverna att vara språkligt aktiva
Kunskaper om ämnesspråkets särart, dess ord, begrepp,
ämnesspecifika texter och deras uppbyggnad, innehåll och
språkliga drag
Kontinuerligt analysera språket som används i undervisningen
Undvika förenklingar, ha höga förväntningar.
Stötta eleverna kontinuerligt och medvetet
I planering och genomförande vara medveten om ämnets
språkliga aspekter och parallellt arbeta med språk och innehåll
Vad kan lärare behöva ställa
sig för frågor?
Exempel på undervisningsinnehåll:
Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar
uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över
tid.
Exempel på frågor att fundera över:
• Vilka språkliga kunskaper krävs för att eleven ska kunna förstå genomgångarna
av detta innehåll? Hur kan jag stötta dem så att de förstår ?
• Vilka språkliga kunskaper behöver eleven utveckla för att kunna föra samtal om
eller presentera detta innehåll? Hur kan jag stötta dem så att de kan göra detta ?
• Vilka språkliga mönster, ord och begrepp är vanliga när man samtalar om detta
innehåll? Hur kan vi arbeta med dessa på ett meningsfullt sätt i undervisningen?
• Hur kan undervisningen organiseras och genomföras så att alla elever får
utrymme för att tala?
Undervisningen behöver
• vara en tillåtande miljö där elever uppmuntras att använda alla sina språk för att
utveckla dessa och fördjupa sina kunskaper i ämnet.
• innehålla språklig interaktion, t ex samtal och diskussioner där ämnesspråket
kommer till användning
• ge mönster för hur ämnesspecifika samtal kan föras, vilka ord, begrepp och
uttryck som är vanliga att använda i ämnesområdet. Ett jämförande perspektiv.
• innehålla medveten stöttning som gör det möjligt för eleverna att klara de
språkliga utmaningar som undervisningen kräver.
• ta vara på elevers förkunskaper och bygga deras förförståelse.
• ge rika möjligheter att uttrycka sig i autentiska kommunikationssituationer med
varierade språkliga uttrycksformer.
• innehålla öppna, autentiska frågor utan färdiga ”rätta” svar.
• innehålla möjligheter att samtala med andra än de eleven vanligtvis umgås med
Sammanfattningsvis
Forskning visar att en ämnesspecifik och språkutvecklande
undervisning är kontextrik och innehåller språklig stöttning och
mycket interaktion.
Förutom ämnesinnehållet betonas i en sådan undervisning
också bland annat följande:
• läsning och skrivning,
• muntlig framställning, lyssnande och visualiseringar,
• tankemässigt krävande uppgifter,
• ett medvetet fokus på utveckling av ordförrådet i ämnet,
• undervisning om vad som utmärker olika texter i ämnet och
också om olika lärandestrategier, och
• olika typer av formativ bedömning.
Det som gäller god undervisning gäller även
språkutvecklande arbete
Syftet med och målen för undervisningen i ett arbetsområde
eller för en lektion måste vara tydliga. Både lärare och elever
måste veta vad eleverna ska ges förutsättningar att lära sig.
Det är viktigt att även sätta tydliga mål när det gäller
ämnesspråket.
Läraren behöver ta reda på vad eleverna har för förkunskaper,
även när det gäller ämnesspråket. Läraren behöver också
tydliggöra vad undervisningen ska innehålla för att stötta
elevernas språkutveckling. Stöttning och återkoppling är
nödvändigt för att arbetet ska genomföras i riktning mot målen.
Exempel på diskussionsfrågor
• Vilka texttyper är vanliga att läsa och
skriva i ert ämne?
• Vad kännetecknar dessa när det gäller till
exempel språk och struktur?
• Hur kan ni arbeta med elevernas
förförståelse inför läsning och skrivning av
sådana texter?
• Hur kan ni ge eleverna återkoppling på
deras läsning och skrivande i ert ämne?
Alla skolformer är viktiga!
• I vilka sammanhang möter barnen i förskolan skrivet språk? Vilka krav ställer det på
barnen? Vilka krav ställer det på undervisningen?
• Vilka skriftspråkliga sammanhang förekommer i förskoleklassen och på fritidshemmet?
Hur kan elevernas skriftspråkliga kompetens utmanas i dessa verksamheter?
• Vilka typer av texter möter eleverna i till exempel historia, fysik, musik, social
omvårdnad eller fordonstekniska ämnen? Hur mycket och vad läser och skriver
eleverna?
• Vilka krav ställs på elevernas skriftspråkliga förmåga i till exempel idrott och hälsa,
teknik eller företagsekonomi? Hur kan skriftspråket integreras och utvecklas i dessa
ämnen?
• Vilken slags skriftspråklig och kommunikativ kompetens behöver eleverna utveckla
i till exempel bild, matematik eller i ämnet hotell på gymnasieskolan?
Tack för er uppmärksamhet!
[email protected]

similar documents