PowerPoint – svensk språkhistoria

Report
Odds
Skola
Pojke
Byrå
Kiosk
Kloster
Saga
Tjej
Gerilla
Robot
Teater
Kalabalik
Gevär
Garderob
Turist
Biskop
Paprika
Ketchup
Slalom
Trottoar
Maila
Madrass
Lattjo
Snickare
 Indoeuropeiska → Urgermanska → Urnordiska
 Runsvenska
 Äldre fornsvenska
 Yngre fornsvenska
 Äldre nysvenska
 Yngre nysvenska
 Nusvenska
 Varför inleds perioden med detta årtal?
 Hur skrev man?
 Vilka sorts texter skrev man?
 Namnge någon viktig text. Varför viktig?
 Hände något speciellt som påverkade språket?
 Språkliga förändringar.
 Historiska faktorer av betydelse för språkets
utveckling.
 Lånord – från vilka språk, varför? Ge exempel.
 Övrigt (t ex namn, dialekter)
 Varför inleds perioden år 800?
De urnordiska dialekterna utvecklas till olika språk.
Processen är klar omkring år 800.
 Hur skrev man?
Runor
Futharken (16 runor)
Sten, trä
 Vilken sorts texter skrev man?
Runstenar, ofta till minne av en avliden.
Ca 2500 runstenar
 Namnge en viktig text.
Rökstenen, Östergötland
Världens längsta runinskrift, 760 tecken
Det äldsta bevarade litterära verket.
Svårtydd. Mystisk historia om kungar, nordisk mytologi.
 Språkliga förändringar
Diftonger försvinner (men bevaras i gotländskan)
ei → e
ai → e
au → ö
öy → ö
Öystein → Östen
raisa → resa
auga → öga
Runor
Translitterering:
tula : lit : raisa : stain :
þins at : sun : sin : haralt :
bruþur : inkuars : þaiR
furu : trikila : fiari : at :
kuli : auk : a:ustarlar ni :
kafu : tuu : sunar:la : a
sirk:lan:ti
Normalisering:
Tola let ræisa stæin þennsa
at sun sinn Harald, broður
Ingvars.
ÞæiR foru drængila
fiarri at gulli
ok austarla
ærni gafu,
dou sunnarla
a Særklandi.
Översättning:
Tola lät resa stenen efter sin
son Harald, Ingvars broder.
De foro manligen
fjärran efter guld
och österut
gåvo örnen föda.
De dogo söderut
i Särkland.
 1225 →
 Äldre Västgötalagen (Den första texten på svenska,
skriven med latinska bokstäver.)
Exempel på böter
 Latinska bokstäver (först latin)
 Pergament (kalvskinn och bläck)
 Lagtexter, rättegångsprotokoll, testamenten
 Riddarromaner, helgonberättelser översattes
Faldær · Y · vndir mylnohivl · fær · þær banæ af · bøte
þrim markum · þæn ær · mylnu · a · Faldér · Y · i · brun ·
ællær diki · ællær af · fiskigardi · far bana af bøtæ firi
þrim markum · þen ær · a · Gangær · Y · a · biornspiut ·
ællær ok ælgspiut · far bana af · bøte fyri · M · iij · þæn
ær · a · Resir · Y · træ · vp · fældær niþær · far · Y · banæ
af · bøti · firi · M · iij · þæn up resti · Stangær · þiur
huggær runi · bitær · hundær far af bænæ bøte · firi · iij
M·
Faller en man under ett qvarnhjul [och] får bane därav,
böte tre mark den som äger qvarnen. Faller en man i
brunn eller dike eller av en fiskdamm [och] får bane
därav, böte tre mark den som äger [den/det]. Går en
man på ett björnspjut eller älgspjut [och] får bane
därav, böte tre mark den som äger [det]. Reser en man
upp ett träd [och det] faller ner [och] en man får bane
därav, böte tre mark den som reste upp [det]. Stångar
en tjur, hugger en galt, biter en hund, [och en man] får
bane därav, böte tre marker.
 Latin, grekiska – kyrka, präst, mässa, kors, altare,
penna
 Krånglig grammatik
Så här böjdes substantiven
Gwz modhir talade: Huar ölkar görs, ther ophöghir
sik hwadin bradhelica oc nidhirfaller sköt.
Ok the som är standa, vitande at tholik oplyptilse
vardhir aff ölsins makt, bida thy til at ölit är
fulkomplica giort oc nidharlagt.
Än thom som näsana halla mykyt när till ölkarsins
hita händir äntigia at the niusa hardhelica älla at
hiärnin röris oc värkir hardhelica.
Swa är oc andelica.
Gud moder talade: När man brygger öl, då häver sig
skummet häftigt och sjunker snart igen.
Och de som står i närheten vet att denna jäsning beror
på ölets inneboende kraft, och de väntar därför tills
ölet är färdigbryggt och skummet har sjunkit.
Men de som sticker näsan alltför nära hettan från
ölkaret, dem går det så, att antingen nyser de häftigt
eller också känner de yrsel i hjärnan och får svår
huvudvärk.
Så är det också andligen.
 Ca 1375 →
 Lågtyskan inverkar mer (pga Hansan)
 Papper
 Boktryckarkonst
 Böjningssystemet blir mycket enklare
 Tyska lånord: handel och hantverk
stad, betala, straff, kök, fönster, skomakare, fru
 Medh lagh skal man land byggia.
 Nöd brythir lagh.
 Mange baekkia ok sma göra stora aa.
 Baetra aer thaeth thrae som boghis, aen thaeth som bristir.
 Skogh hawir öron, ok mark hawir öghon.
 Thaen blaes ey vael at eelde, som myöl hawir i munne.
 Man skall ey giffnom haeste i mun see.
 Ey kombir skadhi een til by.
 Man skal sla jaernith, tha thaeth aer heeth.
 Baetrae aer een fughil ij haende aen fyre i skoghe.
 J thysto vatne aeru orma vaerste.
 1526 → (Nya testamentet översätts till svenska)
 Gustav Vasas bibel – utveckling mot standardspråk
 Tysk översättning + Mälardalsdialekten
 Ville bryta kyrkans makt – reformationen
Tidigare bara latin
 Å, Ä, Ö finns för första gången → Politiskt: INTE
dansk påverkan
 Boktryckarkonsten
 Starka dialekter → påverkar skriftspråket (Skrev som
man talade
Brev från Gustav Vasa till 16-årig son
Wij lathe tig och förstå, ath wår käre husffru Katerina
haffwer skicketh till tig medh förbe:te Claes Hanszonn
fem skiorter etc. Szå ähr wår faderlige wilije, ath, thw
them wille lathe achta, szå ath the icke förffares eller
förkomme etc.
Käre szon, ähr och vår faderlige wilije, ath thw
granneligen wilth lathe haffwe godh acth och
skötzmåll vm tijtt huffwedh, szå ath thw thätt altijd
lather twätte och holle reenth etc. och elijest vdi alle
motte tage tig till ware för alle farligheter, effter szom
störste mecht opå ligger, szom ähr medh mykith
rännende och löpende opå Ölandh och annerstedz,
thär igenom thw bräcker benenn sonder opå tig etc.
 1732 →
 Olof Dahlin: Then Swänska Argus (tidsskrift)
Enklare språk
Kritik mot andra språks inflytande
 Franska lånord 1700-tal (mode, mat, kultur)
Kungen Gustav III
parfym, salong, kostym, konsert, byrå, paraply
Yngre nysvenska
 Engelska lånord 1800-tal
strejk, räls, tunnel, jobb, intervju, sport, klubb, tennis
 1801 – stavningsnormer införs
Stavningen närmar sig uttalet
 Ordböcker:
Svensk språklära (1836)
Svenska Akademiens ordbok (1874)
Ur Then Swänska Argus
Wårt Söta Modersmål blir dageligen {ibland} [bland] oss så
misswårdat, at det är en ömkan: De Swenskas Ord och Meningar
äro nu högdragnare, än at de munteligen eller skriffteligen kunna
uttydas på Swenska; Derföre äro nu de Swenska så owande wid
Swenskan, at de rättnu intet stapla så mycket när de tala andra
Språk, som när de tala sitt Eget. […] Om hwar och en Swensk
förstodo Swenska Språket af grund; så skulle wårt liufwa Fostermåhl få sin tilbörliga wördnad.
Jag wet intet hwad rasande Dårskap hindrar oss derifrån: Språket är
i sig sielf intet hårt som Tyskan, intet hopplåckat som Engelskan,
intet upblåst som Spanskan, intet wekligt som Italienskan, intet
obändigt som Pålskan, intet wildt som Ryskan, intet bräkande
som Danskan etc. Det är Lent och likwäl Starkt, Rent och likwäl
Rikt, Enfaldigt och likwäl Högt, Tappert och likwäl Läckert.
1900 →
Talspråk och skriftspråk mer lika
Teknik, utveckling – många nya ord
Lånord från engelska, amerikanska (spec. efter
1945)
rekord, match, jeans, chips
 Enklare, rakare, kortare meningar
 Färre dialekter
”Rikssvenska” vanligare. Flytt till tätorter,
massmedia
 1906 – stor stavningsreform
(godt - gott, hvad - vad, tvifvla – tvivla)





similar documents