EU-rätten och studiestödet, Marianne Gjevert Petersen, SU, Eva

Report
Studiestödet och EU-rätten
Marianne Gjevert Petersen
Eva Rummel
Jenny Wäsström
ASIN och EU 2012 - 2014
En EU-intensiv period där utbildningsfrågorna har haft en
hög prioritet. Sammanfattas i:
• ASIN och EU 2014 – utvecklingen inom studiestöds- och
utbildningsområdet
• ASIN och EU 2014 – utvecklingen inom EU-rätten
http://www.studiestodinorden.org/
Mycket har hänt på EU-rättens område
Exempelvis:
• Krav på utbildningens längd för att få studiestöd vid studier
utomlands (dom C-275/12, Elrick), DK
• Vidgat familjebegrepp (enligt direktiv 2004/38), SV
• Stöd till studier vid norska skolor men inte vid utländska
(ESA - domstolen för EFTA- staterna), NO
• Arbetstagare eller studerande - huvudsyftet med inresan och
rätten till studiestöd (dom C-46/12 L.N), DK m.fl.
• Bosättningsvillkor
Varför ett bosättningsvillkor?
För att få studiestöd vid utlandsstudier har det ansetts rimligt att
ställa ett krav på anknytning. Bland annat för att:
o motverka risken för en orimlig ekonomisk börda
o identifiera personer som är integrerade i samhället
o säkerställa att studiemedel beviljas studerande som sannolikt
kommer att återvända efter studierna och bidra till samhället.
Ej tillåtet att ställa krav på medborgarskap – hinder mot den fria
rörligheten.
En viss tids bosättning har ansetts ge en stark knytning till landet.
Vad tycker EU-domstolen om
bosättningsvillkor?
Fri rörlighet och rätt till sociala förmåner för Migrerande arbetstagare
(art. 45 FEUF och förordning 492/2011)
 Mål C-542/09 Kommissionen mot Nederländerna
 migrerande arbetstagare
 Mål C-20/12 Giersch
 gränsarbetare
Fri rörlighet för det egna landets medborgare (art. 20 och 21 FEUF)
 Mål C-585/11 och C-523/11, Seeberger och Prinz
 unionsmedborgare
Domstolen fastslår
 EU-länderna har rätt att kräva att en person har tillräcklig
samhällsanknytning till landet innan man ger studiestöd för studier i
annat EU-land.
 Bosättningskravet är dock inte förenligt med artikel 20, 21 och 45 i
FEUF:
 Ett enda villkor gällande bosättning är inte tillåtet.
 Utesluter annan form av anknytning.
 Anknytning kan även styrkas på andra sätt - exempelvis via
medborgarskap, anställning, skolgång, familjeband, språkkunskaper
samt andra sociala eller ekonomiska band.
Danmark
Konsekvenser af EU-domme
om bopælskrav
SU til uddannelse i udlandet (før)
 Ret til SU til uddannelse i Danmark
 Dansk statsborger
 Ret til SU efter EU-retten
 EU-borger og arbejdstager eller selvstændig erhvervsdrivende i
Danmark
 Ægtefælle, barn eller Forældre til EU-borger, der er
arbejdstager eller selvstændig erhvervsdrivende i Danmark.
 5 års ophold i Danmark
og
 2 års sammenhængende ophold i Danmark inden for de seneste
10 år forud for ansøgningstidspunktet (2-års-reglen).
Hvordan handlede Danmark som følge af
EU-dommene om bopælskrav?
 Uddannelses- og Forskningsministeriet vurderede konsekvenserne af
dommene sammen med Justitsministeriet
 Ansøgninger, der efter gældende ret ville føre til et afslag på grund af
2-års-reglen, sat i bero (indtil nu ca. 100 ansøgninger).
 Politiske forhandlinger i SU-forligskredsen.
 Lovforslag til ændring af SU-loven fremsat i april 2014 (lovforslag nr.
L 139). Ny bemyndigelsesbestemmelse. Ikrafttræden den 1. juli 2014.

Ændring af SU-bekendtgørelsen. Ikrafttræden den 1. juli 2014.
SU til uddannelse i udlandet (efter)
 Ret til SU til uddannelse i Danmark, og
 2-års ophold
 Ansøger har haft 2 års sammenhængende ophold inden for de seneste 10
forud for ansøgningstidspunktet, eller
 Særlig tilknytning
 Ansøger har gået i skole i giverlandet i en betydelig periode, eller
 Ansøger har tilknytning til giverlandet i form af familie, eller
beskæftigelse, eller sprogkundskaber, eller andre sociale eller
økonomiske bånd.
 Særligt om familiemedlemmer til grænsegængere:
 Grænsegænger skal have haft 5 års arbejde i Danmark.
Hvad gælder for hvem?
Hvad gør vi nu?

Genoptager behandling af
ansøgninger, der er sat i bero og
træffer afgørelse efter de nye regler

Behandler eventuelle ansøgninger om
erstatning.
Styrelsen for Videregående Uddannelser er
erstatningsansvarlig efter de almindeliget
erstatningsansvarsregler (krav kan dog
være forældede)

Træffer afgørelse i nye sager efter ny
regler

Fastlægger egen praksis og vejleder
herom

Ankenævnet for Statens Uddannelsessøtteordninger efterprøver praksis
Sverige
Konsekvenser av EU-domarna
om bosättning
Studiemedel för utlandsstudier (före
domarna)
•
Rätt till studiemedel för utlandsstudier
–
–
–
Svensk medborgare
Utländsk medborgare som jämställs med svensk enligt EU-rätten:
• EU/EES- eller schweizisk medborgare och migrerande arbets- eller egenföretagare i
Sverige.
• Familjemedlem till en EU/EES- eller schweizisk medborgare som är migrerande arbetseller egenföretagare i Sverige.
• Turkiskt barn till turkisk arbetstagare i Sverige.
• Har permanent uppehållsrätt, PUR, i Sverige.
Utländsk medborgare med rätt till studiemedel i Sverige och
• som bedriver utbytesstudier eller deltar i ett utbildningssamarbete utomlands,
i högst ett år
och
•
Uppfyller övriga villkor för att få rätt till studiemedel
(t.ex. tillräckliga studieresultat, godkänd utbildning m.m.)
och
•
2 års sammanhängande bosättning i Sverige under de senaste fem åren
(bosättningskravet)
–
Undantag (studerande som tidigare uppfyllt kravet, statsanställda,
biståndsarbetare m.fl.)
Vad har Sverige gjort till följd av EUdomarna om bosättningskrav?
•
CSN har ändrat sin tillämpning genom två olika beslut:
 Beslut om tillämpning av bosättningsvillkoret den 29 juni 2012 (efter
domen i mål C-542/09 Kommissionen mot Nederländerna)
 Rättsligt ställningstagande om tillämpning av bosättningsvillkoret den 2
december 2013 (efter domarna i målen C-523/11 och C-585/11 Prinz och
Seeberger och C-20/12 Giersch)
•
Praxis från Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS)
•
Utbildningsdepartementet arbetar med ett förslag till ändring i
studiestödslagen eller - förordningen (ikraftträdande tidigast från och
med den 1 januari 2015)
•
Eventuellt behövs förordnings- och föreskriftsändringar till följd av
lag- eller förordningsändringen
Bosättningskravet (efter domarna)
16
Studerande som inte
uppfyller
bosättningskrav och
som är
CSN:s praxis enligt rättsligt
ställningstagande i december 2013
A. Migrerande
arbetstagare
B. Familj till A
C. Barn till turkiska
arbetstagare
D. Personen med PUR
Kan få studiemedel för studier inom EU/EES
och Schweiz om personen har tillräcklig
samhällsanknytning till Sverige
Svenska medborgare
(som inte ingår i A-B)
E. Personer med PUR
Kan få studiemedel för studier inom EU om
personen
1. kan anses hindras i sin fria rörlighet och
2. har tillräcklig samhällsanknytning till
Sverige
Tillräcklig samhällsanknytning
Sammantagen bedömning av följande faktorer:
Svenskt medborgarskap
Tid och skolgång i Sverige
Familjeband eller andra sociala band till Sverige
Anknytning till arbetsmarknaden och andra ekonomiska band till
Sverige
 Kunskaper i svenska språket




Vad händer nu?
•
Vi inväntar nya bestämmelser i
lag eller förordning
•
Vi bevakar EU-domstolens och
ÖKS:s praxis och korrigerar vår
tillämpning vid behov
•
När det införs nya bestämmelser
behövs troligen nya föreskrifter
och ändringar i handböcker,
rutiner, hjälp- och
informationstexter m.m.

similar documents