Marknadsekonomins grunder

Report
Marknadsekonomins grunder
• Mikroekonomi
• Makroekonomi
•
studerar enskilda marknader
•
•
VAD HUR FÖR VEM ska det
produceras
•
studerar totalen: “aggregerade”
variabler
-BNP
-prisnivån (inflation,deflation)
-arbetslöshet (sysselsättning)
•
hur bestäms resursfördelningen:
•
-ekonomiskt system
-ekonomiskt system
-institutioner
(regering o parlament, centralbank, valutasystem…)
-institutioner:
formella: lagar, regler
informella: normer, rutiner, regler
•
Ekonomisk politik
•
Ekonomisk politik
Marknadsekonomins grunder:
Makroekonomi och
konjunkturläge
Makroekonomins målvariabler
• BNP = värdet av produktionen
påverkar den materiella levnadsstandarden
• önskade mål:
-hållbar ekonomisk tillväxt (lång sikt)
-stabil utveckling: minimera svängningar
(kort sikt)
(opreciserat i kvantitativa termer)
Makroekonomins målvariabler
• Inflationen: ökningen i den allmänna prisnivån
mäter “levnadskostnaderna”
-omfördelar välfärd, delvis godtyckligt
-försvårar planering -> dämpar utveckling
-försvagar konkurrenskraften
• önskat mål: låg inflation
(preciserat i Sverige sedan 1999 som 2 % inflation + 1
%, numera 2 % utan intervall)
Makroekonomins målvariabler
• Arbetslösheten
• -negativa konsekvenser för de drabbade
-negativt för alla pga lägre produktion
-sysselsättning: bidrar till materiell välfärd (men
målkonflikt: fritid ger också välfärd)
• önskat mål: “låg”
(tidigare: “full sysselsättning”, senare 4 %, nu åter mer
opreciserat)(ner till 5 % 2015 enligt Finansplanen)
Andra makrovariabler av intresse
•
•
•
•
•
•
konsumtionen, investeringarna, exporten
räntan
växelkursen
statens budgetsaldo och statsskuld
bytesbalansen
löneökningar och produktivitet
• Utvecklingen av aktiebörsen
• Framåtblickande (“ledande”) indikatorer: Lagerinvesteringar,
orderingång, framtidsförväntningar…
Vad påverkar?
• Den inhemska marknaden:
-konsumenternas efterfrågan
-företagens kostnader och produktivitet
-offentliga sektorns verksamhet
• Utlandet:
-utlandets efterfrågan på vår export
-importpriser och växelkurser
• Ekonomisk politik:
-finanspolitik (statens inkomster o utgifter)
-räntepolitiken (riksbanken)
Viktiga aktörer
• Finansdepartementet (-regering – riksdag)
Statsbudgeten i sept
Vårbudgeten i april
Egna analyser och bedömningar
Finanspolitik
• Riksbanken
Direktionen: räntebeslut 8 ggr/år = penningpolitik
Penningpolitisk rapport
• Konjunkturinstitutet
Enkäter och konjunkturbedömningar
• SCB
Nationalräkenskaper, utrikes transaktioner, arbetslöshet,
priser (inflation)
• Privata banker, Svenskt Näringsliv, fackföreningar m fl
Konjunkturbedömningar
De realekonomiska aktiviteterna
“fundamenta” =
produktionen och dess användning
• Tillgång: det vi producerar själva, BNP
det andra producerat åt oss: import
• Användning:
hushållens konsumtion, privata bruttoinvesteringar, offentliga sektorns verksamhet,
export
• Eventuell differens: lagerinvesteringar (+ eller -)
Nationalräkenskaperna (NR)
• Mäts av SCB
• Realekonomiska aktiviteter inkl. försörjningsbalansen
• Andra produktionsrelaterade mått
• BNP+IM = C+I+G+X
BNP
•
•
•
•
•
Tre sätt att mäta
Löpande och fast pris (nominellt och realt)
BNP, BNI och disponibel nationalinkomst
BNP och NNP
BNP per capita = välfärdsmått?? (isf
materiell levnadsstandard)(mätproblem!)
• BNP, produktivitet, potentiell BNP och
BNP-gap
Inflation
• Procentuella förändringen av prisnivån från en
tidpunkt till en annan
• Mäts också av SCB
• Olika mått på prisnivån:
KPI, NPI, HIKP (=konsumtionen)
BNP-deflatorn (=produktionen)
“underliggande inflation”: där “tillfälliga”
prisförändringar exkluderats (lite godtyckligt:
flera olika varianter finns, vanligast “KPIF” och
“KPIX”)
Arbetslöshet (sysselsättning)
• Öppen arbetslöshet
(total arbetslöshet, arbetsmarknadspolitiska åtgärder, partiell arbetslöshet …)
• Mäts av SCB (AKU) men även på annat
vis
• Svårdefinierat och svårt jämföra
• Befolkning->arbetsför ålder-> arbetskraft:
sysselsatta eller arbetslösa
Betalningsbalansen
(alla ekonomiska transaktioner med
omvärlden)
• Bytesbalansen:
handelsbalans=varor
tjänstebalans=tjänster
primära inkomster netto (löner o avkastn)
löpande transfereringar netto (bistånd, EU)
• (kapitalbalansen)
• Finansiella balansen
direktinvesteringar, aktiehandel, obligationer,
andra lån och diverse annat; ev. ändring i VR
Förmögenhet
• Det sammanlagda värdet av
-naturtillgångar
-(real-)kapital
-finansiella tillgångar minus skulder
gäller individ, organisation, landet…
• Nationalförmögenhet är sålunda:
-totalt värde av naturtillgångar
-totalt värde av realkapital
-nettofordringar på utlandet
(för alla inhemska fordringar och skulder tar ut varann!)
Sparande
• =förändring i förmögenheten
• =den del av (disponibel) inkomst som inte går till
konsumtion
• =omfördelning av konsumtion i tiden
(positivt sparande: konsumera senare
negativt sparande (lån): konsumera i förtid)
• realt sparande =investering=mer realkapital
finansiellt sparande =ökade nettofordringar
• Pris på att omfördela konsumtion över tiden:
räntan!

similar documents