Språkhistoria / Microsoft PowerPoint

Report
SPRÅKHISTORIA
Någonting lånat, någonting gammalt…
SPRÅKTRÄDET
Svenska
Fader
Danska
Fader
Norska
Fader
Engelska
Father
Fornnordiska
Fa ir
Tyska
Vater
Italienska
Padre
Franska
Père
Spanska
Padre
Grekiska
Patér
Urgermanska
Fa êr
Latin
Pater
Finska
Estniska
Ungerska
Ryska
Otjéts
Urslaviska
Otitsi
Sanskrit
Pitár
Urspråket
Pater
FORNNORDISKA
Runalfabetet – Futharken
 Tusen år gammalt
 Skrevs oftast på träbitar
 Runstenarna bevarade – ofta inmurade i kyrkor
 Orden avdelade med punkter
 Arvord som: bröd, fader, mjölk, måne, ost, sten

FORNNORDISKA
Högbystenen
(baksidan)
Goðr karl Gulli
gat fæm syni.
Fiall a Føri
frøkn drængR Asmundr,
ændaðis Assur
austr i Grikkum,
varð a holmi
Halfdan drepinn.
Kari varð atuti
Auk dauðr Boi.
Þorkell ræist runaR
KRISTENDOMEN
Sverige kristnades under 1000-talet
 Katolska kyrkan stark i mitten av 1100-talet
 Kyrkans språk var latin och man började
använda det i andra sammanhang
 Bokstäverna ersatte runorna
 Låneord (grekiska): apostel, biskop, kyrka,
profet
 Låneord (latin): altare, brev, kappa, klocka,
kloster, konfirmation, kristen, kors, munk, offer,
präst, påve

DEN TYSKA MEDELTIDEN
Från 1200-talet började landskapens lagar
skrivas ned
 Lagarna skrevs på svenska
 Hamnstäderna var fulla av tyska köpmän och
hantverkare
 Låneord: stad, fru, snickare, köpman, betala,
räkna, fönster (jmf vindöga)

GUSTAV VASA’S BIBEL
Boktryckarkonsten
 Sverige blir protestantiskt
 Bibeln på svenska i stället för latin
 Blev en mall eller regelbok, trots att den var
krångligt skriven.

DEN FRANSKA KALSONGEN
Under 1600- och 1700-talen var Frankrike
ledande i kultur, politik och krigsföring
 Adel och bildade människor lånade mycket, inte
bara språket.
 Låneord: byrå, fåtölj, blus, kalsonger, kostym,
paraply, pjäs, replik, ridå, novell, poesi
 Then Swänska Argus, en veckotidning av Olof
Dalin, kom som en motreaktion.
 I den drev han med adel och vanligt folk på i det
närmaste talspråkssvenska.
 Han undvek franska låneord, gamla och svåra
svenska ord, samt dialekter.

THEN SWÄNSKA ARGUS

Liten ordlista
Täck: vacker
Snäll: rask, duglig
Hurtig: obesvärad,
naturlig
Jag känner en Fru, som aldeles skiämmer bort sin
Dotter. (Dock, min Läsare, vi känna väl mer än En.)
Stackars Flicka, det giör mig ondt om henne, ty hon
är af Naturen så Täck, så Liuflig, så Snäll och så
Hurtig, som trotz någon af sina likar; Men igenom
Gummans tvång, Vårdslöshet och Dårskap, är hon
nu, det arma Barnet, så Obehagelig, så Fiållig, så
Dum och så Ömkelig […] Dock, det giör mig ondt om
denna: Hon är Skiön; Men Modren förstår sig intet på
naturlig Skiönhet; Utan vanskapar henne med Smink
och Franska Flugor, ja så främmande tilsatzer,
Fläckar och Tvång har jag sedt på den arma Flickan,
at jag intet vet o de äro Græska, Romerska eller
Tyska. Hon vet intet sielf, hurudan hon skall vara.
1900-TALETS SPRÅKREFORM
Under 1800-talet förenklades och förklarades
svenskan.
 Vi fick en folkskola, så allt fler kunde läsa.
 1906 genomfördes den senaste stora
rättstavningsreformen.
 Lif-liv, hufvudstaden-huvudstaden, anordnadtanordnat.
 Under 1940-talet försvinner böjningsformer av
verb:
 Vi gingo, ni flögo, de sprungo
 Vi gick, ni flög, de sprang

NY- ELLER NUSVENSKA?
Vad händer med språket nu?
 Låneord – surfar, mejlar
 Inflyttning – kef
 Satsdelar faller bort – ”Sprang till bussen.”
 Vad tror du kommer att hända?


similar documents