Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete

Report
En hälsoinriktad hälso- och
sjukvård
Margareta Kristenson,
Professor/Överläkare,
Socialmedicin och Folkhälsovetenskap
Linköping
Nationell Koordinator för det svenska
Nätverket Hälsofrämjande Sjukhus och vårdorganisationer
Hälso - och sjukvårdens utmaning
Ändrad demografi – fler äldre
Ändrat sjukdomspanorama – fler långvarigt sjuka
Allt större delen av vårdinsatser ”reparativa”
Nya krav från brukarna
Ny kunskap och teknik
Hälso - och sjukvårdens utmaning
Ändrad demografi – fler äldre
Ändrat sjukdomspanorama – fler långvarigt sjuka
Allt större delen av vårdinsatser ”reparativa”
Nya krav från brukarna
Ny kunskap och teknik
med
Strama ekonomiska ramar!
Det internationella nätverket
Health Promoting Hospitals
Startade utifrån ett samarbete mellan
Europakontoret för WHO´s avdelningar för


Health Promotion och
Health Services Management
Ta tillvara sjukhusens
Kunskap
Auktoritet
Kontaktyta
för att stärka folkhälsoinsatserna
Genom en tydigare målorientering,
mot hälsa och hälsovinst
skapa en effektivare hälso- och sjukvård!
OTTAWA-manifestet
8
Att öppna sjukvårdens murar mot
samhället!
Patient perspektivet
Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
naturlig del i all behandling
Medarbetar perspektivet
Bli modell för den goda arbetsplatsen
Befolknings perspektivet
Bidra med kunskap och aktivt delta
Hälsa är…
…..ett.. tillstånd av
fysiskt, psykiskt och
socialt välbefinnande,
inte enbart
 frånvaro av sjukdom

Hälsobegreppet har
två dimensioner
Individens egen bedömning
Mår bra
Blir
lättar
esjuk?
Frisk
Medicinsk/
professionell
bedömning
Sjuk
Mår ej bra
Blir
lättar
efrisk?
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
insatser - alkohol, fysisk aktivitet, matvanor och tobak
(Socialstyrelsen)
Befolkningsinriktad primärprevention
Individinriktad primär prevention
Sekundärprevention
Behandling av manifest sjukdom
Rehabilitering, omvårdnad
Sjukdomsförebyggande insatser, genom att främja goda
levnadsvanor hos patienter inför operation- har
omedelbar effekt!
Alcohol cessation int.
Colorectal Resection
%
100
Without
Intervention
Smoking cessation int.
Hip/Knee Replacement
%
100
Intervention
Without
Intervention
Physical exercise int.
Spine Surgery
days
10
Intervention
Intervention
80
80
8
60
60
6
40
*
40
*
4
20
20
2
0
0
0
Postop complications
(BMJ 1999)
Postop complications
(Lancet 2002)
Without
Intervention
*
Postop recovery
(Submitted )
Hälsofrämjande åtgärd,
enl. socialstyrelsens Termbank - 2009
Åtgärd för att stärka eller bibehålla människors
fysiska, psykiska och sociala välbefinnande.
…stärka människors möjlighet till delaktighet och
tilltro till egen förmåga.
Hälsofrämjande resurser

Känsla av sammanhang
Meningsfullhet, Hanterbarhet, Begriplighet

Tillit
Trygghet-Hopp

Empowerment
Kraft- Egenmakt
Hälsofrämjande miljöer
Naurkontakt, Växter, Vatten,
Färg, Form, Ljus, Musik, Konst
Social gemenskap, Husdjur
Tystnad, Avskildhet
Harmoni
Depression ökar risk för återinsjuknande i
hjärtinfarkt
P=0.01
P<0.001
P<0.001
BDI=Beck Depression Inventory
Lespérance F & al.Circulation 2002;105:1049
Patient perspektivet
Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
naturlig del i all behandling
Medarbetar perspektivet
Bli modell för den goda arbetsplatsen
Befolknings perspektivet
Bidra med kunskap och aktivt delta
Managementperspektivet
Genom en tydligare hälsoorientring skapa en effektivare HoS
Managementperspektivet
Använda hälsoorientering som en strategi för att
skapa en effektivare hälso- och sjukvård
Tydliga, explicita mål
Resultatuppföljning som bas för verksamhetsutveckling
Varför mäta resultat?
Varför mäta resultat?
Resurser
Process
Produkt
Resultat
Effektivitet
EFFICACY
Fungerar under idealsituationen
Kontrollerade kliniska försök.
EFFICACY
Fungerar under idealsituationen
Kontrollerade kliniska försök.
EFFECTIVENESS
Fungerar i rutinverksamheten
EFFICIENCY
Resultat i förhållande till ekonomisk insats.
Vilka resultat mäter kvalitetsregistren?
Komplikationer
Överlevnad
Sjukdomsbesvär läkarbedömning
Sjukdomsbesvär patientbedömning
Patienttillfredställelse
Läkning
ADL-funktion
Hälsorelaterad livskvalitet
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
Procent
Det svenska
HFS-nätverket 2011
30 medlemsorganisationer,
drygt 70 sjukhus/vårdorganisationer
= sjukhus, primärvårdsorg
= landsting, privata vårdföretag
Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS)
Nätverkets vision
Att skapa en effektivare hälso- och sjukvård
genom en tydligare målinriktning mot
förbättrad hälsa för patienter, medarbetare och befolkning
Stöd till utvecklingsarbete inom nätverkets
medlemsorganisationer









Hälsofrämjande förhållningssätt
Att främja goda levnadsvanor
Hälsofrämjande vårdmiljö
Psykisk hälsa
Hälsofrämjande arbetsplats
Resultatmätning av PROM i rutinsjukvården
Befolkningsinsatser - skadeprevention
Indikatorer för en hälsofrämjade hälso- och sjukvård
Utveckling av avtal för att stödja en hälsoinriktad hälsooch sjukvård
Hälsofrämjande förhållningssätt



Webbaserat och självinstruerande
utbildningsmaterial avseende Det Goda Mötet i
vården framtaget, i samarbete med Landstinget i
Östergötland.
Piloter testade i Östergötland; öppen och sluten
vård, uppskattat!
Materialet färdigt för spridning 2011.
Främja goda levnadsvanor
Alkoholprevention, Riskbruk på sjukhus
 Tobaksprevention, Tobaksfri i samband med operation
 Matvanor hos barn och unga, undernäring på sjukhus
 Fysisk aktivitet på Recept (FaR)


Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer
Hälsofrämjande vårdmiljö
Nationell konferens
16-17 nov, Malmö!
Därefter skapa
broschyr/bok .

PROM

Att använda mått på patientens självskattade bedömning
av HoS resultat som grund för verksamhetsutveckling
via validerade mått avseende bla hälsorelaterad livskvalitet tex SF 36 och EQ 5 D



•
Samarbete med Nationella Kvalitetsregister
Seminarier/workshops
Goda exempel på webbplatsen för fördjupad analys och spridning
PROMcenter www.promcenter.se
Medel från SKL i samarbete med Sydöstra sjukvårdsregionen och
Universiteten i Linköping och Jönköping – fokus Nationella
Kvalitetsregister
Hur används PROMS måtten idag?
För att redovisa goda resultat av insatser
För hälsoekonomiska analyser
För att identifiera subgrupper som inte blir bra?
Som bas för verksamhetsutveckling??
Strokepatienter före och efter dagsjukvård
EQ-5D index
1
0,9
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0
före intervention
efter intervention
Strokepatienter före och efter dagsjukvård
EQ-5D Andel (%) som anger måttliga eller svåra problem
inom varje dimension
100
90
80
70
60
före intervention
efter intervention
50
40
30
20
10
0
rörlighet
hygien
huvudsakliga
aktiviteter
smärtor/besvär
oro/nedstämdhet
Skaderegistrering- som grund för
skadeprevention

Kartläggning med syfte att identifiera goda exempel
avseende skaderegistrering vid akutmottagning

Skapa modell där registrering kopplas till en
fungerande överföring till kommunerna för
skadeförebyggande insatser.

Samarbete med olika nationella aktörer inom
området.
Indikatorer
Patienter
Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
 Befolkning
Kunskapsförmedling och aktivt deltagande
 Medarbetarna
Den goda arbetsplatsen
 Styrning/Ledning
Hälsoorientering som strategi

Årliga mätningar sedan 2004
20c. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
strategier/mål finns i verksamhetsplan på verksamhetsnivå.
Nätverket Hälsofrämjande
sjukhus och vårdorganisationer
(HFS)
1. Preventiva program tillämpas
angående tobak.
Nätverket Hälsofrämjande
sjukhus och vårdorganisationer
(HFS)
Kollegial granskning

Kollegial granskning – lärande granskningar – baserat på bl a
resultat av indikatormätningarna.

Manual har utarbetats för pilotprojektet
 Fyra sjukhus och två landsting har genomfört granskningar
2009-10
 Fyra sjukhus/primärvårdsorganisationer genomför
granskningar 2011
Erfarenheter: ”Värd varje insatt krona!”
Avtal/ersättningssystem
”Skåneprojektet”,
ersättningsmodell för insatser att stödja förändring av
levnadsvanor (tobak, alkohol, fysisk aktivitet, mat),
implementering av steg 2 (ersättning för rådgivning
som lett till aktivitet) klar.


Kartläggning pågår av befintliga avtalstexter, och
erfarenheter av dessa särskilt vad gäller
sjukdomsförebyggande insatser avseende levnadsvanor.
- Har parterna en gemensam målbild?
Utvecklingsbehov..




Dialog om HoS uppdrag, mål, och måluppfyllelse.
Vidareutveckling av kvalitetsindikatorer mot process
och resultatmått
Resultatmätning för benchmarking, verksamhetsutveckling och lärande
Fortsatt integrering av H i HoS ordinarie uppdrag!

similar documents