Äldre i välfärden

Report
Äldre i välfärden
Historisk tillbakablick på äldreomsorg
• Under medeltiden(500-1500talet) ofta kyrkan
som stod för vård och omsorg för de som inte
hade familjer som tog hand om dem.
• På 1300-talet bildades Helgeandshus;
institutioner där fattiga och sjuka i alla åldrar
togs om hand.
• På 1500-talet byggdes hospital. Staten tog
ansvar för “vården”. Fattiga, gamla, sjuka, barn
och psykiskt sjuka.
Mot utveckling av
den generella välfärden
• Den nordiska modellen för äldreomsorg
• En jämlikhetsambition – alla sociala grupper ska
ha rätt till lika god omsorg
• Fram till 1956 var de äldres behov av vård och
försörjning de vuxna barnens ansvar.
Socialhjälpslagen innebar att äldre hade rätt att få
hjälp av samhället.
• I norden är försörjningsansvaret inte familjens
utan individen – unikt i världen.
• 1913 pension till alla äldre i befolkningen – män
och kvinnor.
Mot utveckling av
den generella välfärden
• Ålderdomshem 1918
Mycket regler för uppförande, de äldre fick inte
disponera sina egna pensioner
• 1947 öppnades ålderdomshemmen uppför alla äldre
oavsett vilka ekonomiska resurser de hade.
Boende på ålderdomshem fick rösträtt på 40-talet
• Från 1950-talet utvecklades hemtjänst på initiativ från
frivilliga organisationer. De äldre ansågs må bäst av att
få bo kvar i de egna hemmen. Fokus; hjälp och stöd att
sköta hemmet och vardagen.
Sjuka äldre kunde beredas vård på institutioner.
Mot utveckling av
den generella välfärden
• Hemtjänstinsatsen blev snabbt väldigt
populär. Under 1970-talet byggs välfärden ut.
• 1982 Socialtjänstlagen SoL
Oavsett vårdbehov ska den enskilde
människan få välja var den vill bo oavsett
vårdbehov. Hjälpbehov ska tillgodoses via
social hemtjänst och hemsjukvård.
Ädelreformen
• 1992 genomfördes Ädelreformen som innebar
att äldre skulle ha möjlighet att få bo kvar
hemma oavsett om de hade vårdbehov.
Långvarigt ansvar för vård och stöd övergick
från landstingen till kommunerna.
• Kommunerna fick ansvar för att upprätta
särskilda boende som skulle tillgodose
Nordisk äldreomsorg: modellen
Välutbyggda,offentligt finansierade och utförda
omsorgstjänster av hög kvalitet
• Självständiga kommuner
• Samma tjänster riktas till och används av
alla sociala grupper.
• En jämlikhetsambition:
–Alla sociala grupper har rätt till lika god
omsorg.
Vad har hänt med
svensk äldreomsorg?
• Minskade resurser i förhållande till åldrande
befolkning sedan 1990
• Färre får hjälp: sedan 2000 har nästan var fjärde
plats i äldreboende försvunnit; hemtjänsten har
inte kompenserat (fullt ut)(Szebehely & Ulmanen
2012)
• Aktuella trender:Informalisering (ökad
anhörigomsorg),privatisering(ökad privat köpt
hjälp) och marknadisering(mer privata utförare av
offentligt finansierad omsorg)
Äldres levnadsförhållanden
• Vem är äldre?
• 1) Personer över en viss ålder(65, 80, 90)?
2) Utanför arbetsmarknaden (ålderspension)
• 3) Kvinnor lever längre än män!
• 4) Män har högre inkomst än kvinnor!
• 5) Äldre med arbetarklassbakgrund är sjukligare
än medelklass
• 6) Utrikesfödda äldre är fattigare och sjukligare än
inrikesfödda äldre
Äldres livslängd
• År 1970
andel utrikesfödda 6,7%
medellivslängd kvinnor 77,4 år
medellivslängd män 72,4 år
• År 2009
andel utrikesfödda 14,3
medellivslängd kvinnor 83,4 år
medellivslängd män 79,4 år
• Hur länge kan vi leva i framtiden?
Vem får äldreomsorg?
• Äldre kvinnor i majoritet men...
• Äldre kvinnor med arbetarklassbakgrund får
mer hjälp från sina döttrar
• Äldre kvinnor med medelklassbakgrund köper
mer privata tjänster(RUT)
• Äldre personer med utländsk bakgrund får
mer omsorg av sina familjer(kvinnor) än
offentligt beviljad omsorg
Hur vill äldre ha hjälp?
• De flesta föredrar hemhjälp istället för att ha
hjälp från barnen, särskilt för kroppsnära och
omfattande omsorg.
• Gapet mellan varifrån man vill ha hjälp och
varifrån man får hjälp är störst för
lågutbildade kvinnor
Anhörigomsorg i dagens Sverige
• Anhöriga ger minst dubbelt så mycket omsorg
som det offentliga
• Anhöriga ger 70% av all omsorg till äldre
• Kvinnor ger 70% av all anhörigomsorg
• Äldre makar och äldre medelålders döttrar är
de vanligaste hjälpgivarna.
Offentligt finansierade
omsorgstjänster
• Välfärdsresurs bara om
tillgängliga,överkomliga och av god kvalitet
• Förutsättning för familjemedlemmars
förvärvsarbete (särskilt viktigt för lågavlönade
kvinnor)
• Ökar den hjälpbehövandes oberoende av
familjen
• Ökar personalens välfärd (jämfört med arbete
på den irreguljära marknaden)

similar documents