Barnets utveckling Bo Heffler , Univ.lektor, leg.psykolog

Report
Barnets utveckling
Bo Heffler , univ.lektor emeritus, leg.psykolog
Psykologiska institutionen
Stockholms universitet
”VÅRDARENS OCH BARNETS ÖMSESIDIGA OCH
DELADE FÖRSTÅELSE ÄR DET MÄNSKLIGA
TÄNKANDETS VAGGA."
(Turner:Made for life, 1976)
"FÖRST DÅ MÄNNISKAN TILLHÖR SIG SJÄLV
KAN HON TILLHÖRA ANDRA –
MED DET ÄR BARA GENOM ANDRA
HON KAN TILLHÖRA SIG SJÄLV”
(Rita Liljeström: Våra barn, andras ungar)
TVÅ VIKTIGA ASPEKTER PÅ UTVECKLING OCH
VÄXANDE
1.
SAMSPEL OCH MÖTEN
mellan människor är främst en känslomässig aspekt
via spegelneuroner, affektintoning och undvikande av rädsla
2.
SKAPANDE AV INRE/YTTRE SAMBAND
rörande känslor och tankar om sig själv och om världen utgör en
kognitiv aspekt.
Språklig och icke-språklig kommunikation viktig för båda aspekterna därför att man
- samspelar och möjliggör möten
- kan dela känslor
- kan skapa ett gemensamt fokus
OLIKA MINNEN
PROCEDURMINNE
(IMPLICIT)
och
DEKLARATIVT MINNE
(EXPLICIT)
EPISODISKT MINNE
SEMANTISKT MINNE
Anknytningsteori – utgångspunkter och
tillämpningar
(Källa: Pia Risholm Mothander)
Vad är anknytning?
Individens förmåga att använda erfarenheter
av att vara med känslomässigt viktiga personer
för att lära sig att reglera sina egna känslor av
främst rädsla och otrygghet
(Bowlby, 1969, 1973, 1980)
prm 09
• Även om anknytningsbeteendet är särskilt
tydligt under den tidiga barndomen anses det
vara kännetecknande för människan, från
vaggan till graven. Det finns inte något vare sig
infantilt (”barnsligt”) eller sjukligt i det.
prm 09
En teori om behovet av nära känslomässiga
relationer - från vaggan till graven
”Alla” psykologer älskar anknytningsteori
Skapad av John Bowlby och Mary Ainsworth
Teorin är ett möte– mellan olika teoretiska perspektiv
– mellan forskning och klinisk praktisk verklighet.
– mellan kvalitativ och kvantitativ forskning
prm 09
En psykobiologisk utgångspunkt
• En effekt av ett evolutionärt selektionstryck – barn
riktar anknytningsbeteenden mot sina omvårdare och får skydd.
• Barnets hjärna är vid födseln inte tillräckligt
utvecklad för att möjliggöra ett självständigt
fungerande.
• Barnets känslighet för familjens mikrokultur; den
kvalitativa miljövariationen.
prm 09
Målriktade beteendesystem
• Behov av närhet
– anknytning/ attachment
• Behov av avstånd
– utforskande
• Behov av att erbjuda omvårdnad
– bindning
prm 09
Grundläggande anknytning
• ”Alla” barn knyter an
• Processen äger rum under barnets tre första
år
• Anknytningen representeras kognitivt i inre
arbetsmodeller (IAM)
• Anknytningsmönstret är relationsspecifikt och
relaterat till anknytningspersonens fysiska och
psykiska tillgänglighet
prm 09
En eller flera anknytningspersoner?
• Barn kan under småbarnsåren knyta an till 3-5
personer
• Kvaliteten beror på anknytningspersonens
närvaro, vilja och förmåga att uppfatta och
tillfredsställa barnets behov – inte på
personens kön
• Anknytningsrelationerna är hierarkiskt
ordnade
prm 09
Utveckling av anknytning
(fas 1 och 2)
Spädbarnstiden ung 0- 1 år
• Gradvis mer diskriminerande orientering och
signalering. Föräldern en dold reglerare av
barnets fysiologiska behov. Minnesutveckling
och upplevelse av kontinuitet. Mellanmänsklig
kommunikation.
prm 09
Utveckling av anknytning (Fas 3)
Småbarnstiden 1-3 år
• Repertoaren av signaler ökar. Motorisk
utveckling möjliggör både närhet och avstånd.
Utforskandet ökar.
• Symbol och språk utvecklas.
• IAM får sin form. Anknytningens kvalitet
befästs.
prm 09
Utveckling av anknytning (Fas 4)
Förskoleåren och senare.
• Målinriktat partnerskap för att organisera
anknytningssystemet. Förhandling och kontakt
på distans, inre trygghet. Generalisering av
anknytning till andra relationer. Anknytningen
blir en del av det personliga förhållningssättet.
prm 09
Metoder
• Från naturalistiska observationer i hemmiljö
till strukturerade systematiska och studier av
kontrollerade betingelser, t.ex.:
• Främmandesituationen
• Docklekstest, bildberättelser
• Intervjuer
prm 09
Klassificering av organiserad anknytning
(utifrån Främmandesituationen)
• A-mönster: Otrygg, undvikande
(15 – 25 % av barnen)
• B-mönster: Trygg, balanserad
(60 – 70 % av barnen)
• C-mönster: Otrygg, ambivalent/motspänstig
(5 – 15 % av barnen)
prm 09
Inre arbetsmodeller (IAM) och försvar
• Baserat på barnets samspel med
anknytningspersonen utvecklas IAM av sig själv och
andra. IAM återspeglar alltså faktiska erfarenheter, ej
fantasier.
• IAM bygger på både på omedvetna förspråkliga och
på medvetna språkliga minnen
• Besvarar frågor som: "Finns andra tillgängliga när jag
behöver skydd? Vad kan jag förvänta mig av andra?”
prm 09
Barnet har en ”trygg”
anknytning
• IAM är enhetliga och sammanhängande.
Medvetna och omedvetna aspekter går i
samma riktning
prm 09
Barnet har en ”otrygg” anknytning
• Flera och osammanhängande IAM aktiverar
försvar
– Defensivt uteslutande – Barnet är missnöjt och
klängigt.
– Defensiv förskjutning av uppmärksamhet – Barnet
fokuserar instrumentella handlingar och saker.
prm 09
Barnet har en ”extremt otrygg”
anknytning
• Skrämt eller skrämmande föräldrabeteende.
• Abdikerad eller hjälplös omvårdnad.
• Barnet har en strävan mot ett mönster.
Beteendestrategin bryter samman till följd av
förvirring, motsägelsefullhet eller rädsla.
Leder till Desorganiserad anknytning
(10 – 15 % av barnen)
prm 09
Desorganiserad anknytning
• Desorganiserad – undvikande
– ”En rädsla utan slut”. Den som ska skydda
skrämmer !
• Desorganiserad – ambivalent/motspänstig
– ” Förvirring”. Den som ska skydda gör det inte! En
affektiv motstridig kommunikation. Ord och
handling stämmer inte överens.
prm 09
Konsekvenser av Desorganiserad
anknytning
• Stressystemet förblir påslaget.
• Minskad återhämtningsmöjlighet leder till
uppgivenhetsstress.
• Dygnskurvan för utsöndring av kortisol förändras.
• Hjärnans synapsbildning störs; reducerad förmåga till
att modulera subkortikala tillstånd
• Från hyperarousal till dissociation
• Försvar: Defensivt uteslutande och segregerade
system
prm 09
• Otrygg anknytning är en riskfaktor - inte
psykopatologi!
• Desorganiserad anknytning är en allvarligare
riskfaktor för psykopatologi (psykisk störning).
• Psykopatologi förklaras endast av flera
samverkande riskfaktorer.
prm 09
Anknytning under skolbarnstiden
• Forma och konsolidera representationer av
en ”säker hamn”, tillsammans med andra
erfarenheter, förväntningar och förmågor.
• Anknytningen blir mer sofistikerad, mer
abstrakt och mindre beroende av fysisk närhet
och kontakt.
• Trygg eller otrygg anknytning blir mer del av
personligheten än en specifik relation
prm 09
Anknytningsmönster och
kamratrelationer
• Otrygg anknytning relaterad till fientlighet och
avsaknad av social kompetens. Presumtiva
vänner stöts bort.
• Trygg anknytning relaterad till positivt socialt
bekräftande av kamrater.
• Trygg anknytning relaterad till samvaro med
barn av samma kön.
prm 09
Anknytningsmönster och
psykopatologi
• Mer än 50% av barn som vid ett års ålder
kategoriserades som desorganiserade, med
psykosociala problem i hemmet, bedömdes som
aggressiva på dagis och visade beteendeproblem i
skolan.
• Samband med beteendeproblem och dissociation i
unga vuxenår.
prm 09
Effekter av allvarlig deprivation
• Emotionell svält
• Det första levnadsåret – ett viktigt fönster
• Avsaknad av stimulans ger hämmad tillväxt av
hjärnan
• Senare problem: kvasi-autism, kognitiva och
emotionella svårigheter. Diffus tillgivenhet.
prm 09
Anknytningsmönster i vuxen ålder
(via vuxenanknytningsintervju)
• Trygg anknytning – fld sammanhängande,
följdriktig i berättelsen.
• Otrygg anknytning – ambivalent/motspänstig
fld upptagen av sina fld.
• Otrygg anknytning – undvikande,
fld avfärdande av anknytn.
• Desorganiserad - fld visar dissociation.
EGOCENTRISM: en kognitiv oförmåga att frångå sitt eget
föreställningsperspektiv och se från en annans perspektiv.
2-6 år: Svårt att hålla isär den omedelbart upplevda
verkligheten och de symboler som beskriver
verkligheten, t.ex. ord är egenskaper hos
objekten, tanken är en hörbar röst.
Egocentrismen avtar med framväxande förmåga att
hålla två aspekter i huvudet samtidigt, t.ex. både
verklighet och fantasi, och därmed kunna skilja på
dem och jämföra.
Egocentrism forts.
6-11år: Barnet har svårt att skilja verkligheten från
sitt eget tänkande om denna verklighet.
Tanken och det tänkta fortsätter att vara
delvis sammanblandade. Konflikt mellan
karta och verklighet.
Egocentrismen avtar med framväxande förmåga
till kombinatorik och hypoteser tvärtemot fakta.
Tänka om tänkandet. De egna godtycket upptäcks
och kan bättre skiljas från verkligheten.
11- år: Tonåringens teorier och modeller om verkligheten
återspeglar ofta idealtillstånd, inte verkligheten. Det
som upptar tonåringens intresse och tankar berör
andra människor också (inbillad publik). Det som
gäller för alla människor är unikt för henne själv
(personlig fabel).
Fenomenet inbillad publik avtar efterhand med den
verkliga publikens reaktion. Den personliga fabeln avtar
med ökad intimitet och ömsesidighet i relationer.

similar documents