Stressforskningsinstitutet

Report
Arbetstider, hälsa och säkerhet:
en litteraturöversikt
Göran Kecklund, docent
[email protected]
1
Frågeställningar/områden
• Hälsorisker vid natt- och skiftarbete
• Patientsäkerhetsrisker vid natt- och skiftarbete
• Hur förebygger man riskerna?
• Hur ska nattarbete schemaläggas (för att ge goda
möjligheter till återhämtning och inte störa
dygnsrytmen)?
• Hur påverkas den sociala livssituationen vid skiftoch nattarbete
• Arbetstidsmodeller (verksamhetsanpassad
arbetstid med viss möjlighet att välja arbetstid)
2
Hälsorisker
Sjukdomar/besvär
Samband
Mortalitet
Få studier – svårt att dra
säkra slutsatser
Havandeskap
Relativt få studier – natt
innebär ökad risk för
spontan abort och föda för
tidigt
Mag/tarmbesvär
Många studier med
självrapporterade besvär.
Natt ökar risken för magsår
(eller H pylori infektion)
Sjukfrånvaro
Förmodligen ingen överrisk
Hjärt/kärlsjukdom
Delvis motstridiga resultat
(se kommande bild)
Cancer
Ökad risk för bröstcancer
(se kommande bild)
3
Skiftarbete och hjärtinfarkt
Kawachi et al, 1995 (Circulation)
US Nurses Health Study
79 100 deltagare
Statistiskt kontrollerat för andra riskfaktorer
4
Skiftarbete och hjärt- och kärlsjukdom
• En klar majoritet av studierna visar att skiftarbete
leder till metabola störningar (t ex höga blodfetter,
övervikt, högt blodsocker, i några fall också högt
blodtryck)
• 40-50 % högre risk att drabbas av hjärtkärlsjukdomar
• Några studier visar att det är kombinationen
skiftarbete och dålig arbetsmiljö som är farlig
• ”Bra” scheman minskar riskfaktorerna för hjärt- och
kärlsjukdom
5
Nattarbete och bröstcancer
Schernhammer et al, 2006
US Nurses Health Study
115 022 deltagare
Statistiskt kontrollerat för andra riskfaktorer (t ex ålder, rökning etc)
6
Nattarbete och cancer
• IARC (är en välrenommerad internationell
kommitté för cancerforskning) har klassificerat
sambandet mellan skiftarbete och bröstcancer
som ”troligt”
• I Danmark är det klassat som arbetsskada (20
års nattarbete)
• Finns alltför lite forskning om andra typer av
cancer för att man ska kunna dra några säkra
slutsatser
7
Skiftarbete och sömn
• Sömn efter nattskift och före tidiga morgonskift
(start före kl 06) reducerar sömnen till 4-6
timmar
• Bortsett från förkortningen verkar sömnens
kvalitet (innehåll) inte att påverkas
• Skiftarbetares upplevelse av störd sömn handlar
främst om att man sover för lite och inte känner
sig utsövd
• OBS! stora individuella skillnader
8
Skiftarbete och trötthet/sömnighet
• En handfull studier har visat att tillnickningar och
mikrosömn förekommer på nattskiftet
• I några studier har man kunnat relatera
sömnigheten (mikrosömnen) till felhandlingar,
t ex lokförare som kör mot stoppljus
• Även tidiga morgonskift och långa skift kan leda
till allvarlig sömnighet
9
Skiftarbete och olycksrisk
• Relativt många studier visar ökad olycksrisk på
nattskiftet (och ibland även på kvällsskiftet, se
nästa bild)
• Arbetsuppgiften spelar stor roll (i vissa yrken
sjunker arbetsbelastningen på natten)
• Långa arbetspass (>10 timmar) verkar också
öka risken för arbetsskador/olyckor
• Risken för olyckor stiger vid flera nattskift i följd
enligt några studier
10
Ökad olycksrisk på nattskiftet
(Smith et al, Lancet, 1994)
"Arbetsskador (%)"
40
34
35
30
36.4
29.6
25
20
15
10
5
0
morning
Relativ risk:
1.00
afternoon
1.15
night
1.23
Skiftarbete och patientsäkerhet
• Frågan har fått stor internationell
uppmärksamhet
• Finns relativt få bra studier (t ex har man ofta
bara självrapporterade felbehandlingar)
• Finns dock amerikanska studier som använt
”objektiva” data och som visar att långa jourpass
och långa arbetsveckor innebär fler
felbehandlingar
12
Antal allvarliga misstag/1000
patientdagar (Landrigan et al 2004)
Normal jourarbetstid Förbättrat schema
(80h/vecka)
(64h/vecka)*
136
100
Diagnosfel
19
3
Medicineringsfel
97
82
Mikrosömn (mellan kl
0,69
0,33
Allvarliga medicinska
misstag
23-07/timme)
*=max 16 timmar arbete i sträck och minst 8 timmars vila/dygn
Medicinska fel och förkortad
arbetstid (Cappucio et al, 2009)
48 timmars
vecka
+56 timmars
vecka
P-värde
7,3h
6,8h
0,09
Medicinska fel 27,6
(per 1000
patient
dagar)
41,0
0,006
Sömnlängd
(medel/dag)
Skiftarbete och sociala effekter
• Många skiftarbetare upplever att arbetstiderna
inkräktar på umgänget med familj och vänner
(man blir mer isolerad och mer missnöjd med
familjelivet)
• För vissa aktiviteter kan det vara en fördel att
vara skiftarbetare (man kan t ex få mer ”fri” tid)
• Svårt att dra några säkra slutsatser om det finns
könsskillnader när det gäller sociala störningar –
men möjligen påverkas kvinnor mer
15
Hur bör skiftschemat konstrueras?
• Permanent nattarbete OK om det är självvalt
• Man minskar dygnsrytmstörningarna och risken
för ackumulerad sömnbrist om man har
snabbroterande skiftsystem (dvs. max 3-4
likadana skift i följd)
• Viss fördel att växla medsols (dag-kväll-natt)
eftersom man då alltid får lång vilotid mellan
arbetspassen
• Skiftbytestiden mellan nattskift och dagskift bör
ligga kring kl 07
16
Fortsättning skiftschema
• Förmodligen bra att ha lediga dagar utspridda i
schemat med någon enstaka längre
ledighetsperiod (dock lite forskning)
• Långa arbetspass (>10 timmar) kan innebära
alltför hög belastning om arbetsuppgifterna är
fysiskt och/eller psykiskt krävande
• Vilotiden mellan arbetspassen bör vara minst 11
timmar (annars stor risk för sömnbrist)
• OBS! enstaka undantag är OK (men innebär
då något högre risker)
17
Förkortning av arbetstid
• Mycket få studier (av bra kvalitet)
• Arbetslivsinstitutets studie som publicerades
2007 visade att 6 timmars arbetsdag med
bibehållen lön var mycket populärt och
förbättrade upplevd hälsa, sömn och trötthet
• Däremot fann man inga skillnader på biologiska
hälsomarkörer eller på registrerad sjukfrånvaro
• Finns nästan inga studier på skiftarbetare
18
Inflytande på arbetstiden
• Inflytande och delaktighet är en nyckelfaktor för
att minska ohälsan i arbetslivet
(folkhälsopolitiskt mål)
• Inflytande är uppskattat bland skiftarbetare och
verkar mildra de negativa effekterna på sömn
och hälsa
• Finska studier visar att stort inflytande över
arbetstiden minskar sjukfrånvaron och minskar
risken för förtidspensionering (studierna studerar
både dag- och skiftarbetare)
19
Individuella motmedel
• Man kan inte förebygga alla besvär med
schemaläggning (individen har också ett eget
ansvar)
• Tupplurar och ljus motverkar trötthet på
nattskiftet
• Förmodligen är även rådgivning/utbildning en
bra åtgärd (för att höja kunskapsnivån och
motivera livsstilsförändringar)
20
Exempel på sömnråd
• Tyst, svalt och mörkt i sovrummet
• Bra nedvarvningsrutiner (före sänggåendet)
• Undvik att arbeta och se på TV (använda dator) i
sovrummet/sängen
• Vistas ute på dagen – gärna lågintensiv träning
• Undvik kaffe, alkohol och uppiggande drycker
före sänggåendet
• Ta itu med stress före sänggåendet
21
Analys av ”önskeschema” vid två
sjukhus i Mälardalen
• Hur väljer man? Finns det risk att man betonar
sociala fördelar allt för mycket?
• Finns det samband med subjektiva
hälsoindikatorer?
• Sjukhus 1: arbetstidsdata för 2 år (både önskade
och faktiska)
• Sjukhus 2: arbetstidsdata för drygt 6 månader
och upplevd hälsa för 143 sjuksköterskor och
undersköterskor
22
Samband arbetstider och sömn/hälsa
• Att ofta ha kombinationen ”kväll-dag” korrelerade
med störd sömn (och att man var mer negativ till
arbetstiderna)
• Ofta kvällsskift korrelerade med god sömnkvalitet
• Kvällsmänniskor arbetar mer på natten (och på
kvällen)
24
Slutsatser
• Hälso- och säkerhetsrisker är hanterbara om
man har ett bra skiftschema, om skiftarbetarna
tar ett eget ansvar samt om arbetsgivaren satsar
på förebyggande åtgärder
• Antagligen bidrar trötthet och sömnbrist till
felbehandlingar på svenska sjukhus men man
vet inget om omfattningen
• Svårt att generalisera studierna från andra
länder till svenska förhållanden
25
forts. slutsatser (II)
• Stora individuella skillnader (10-20% klarar inte
av natt- och skiftarbete utan lider av hög
trötthet på arbetstid)
• Förmodligen försvinner besvären om de som
drabbas får ett mindre slitsamt schema, t ex
slipper arbeta natt
• Andra orsaker till individuella skillnader är ålder,
biologiska faktorer (t ex dygnsrytm och
sömnbehov) och familjesituation
• OBS! även äldre skiftarbetare kan gilla att
arbeta natt
26
forts. slutsatser (III)
• Är det bra med självvalda arbetstider
(önskescheman): Ja – eftersom det möjliggör
viss individuell anpassning av skiftschemat
• Underlättar möjligheten att kombinera
skiftarbete med familjeliv och fritid
• Hur ser den optimala arbetstidsmodellen ut?
• Är det bättre att välja när man vill vara ledig än
när man ska jobba?
• Viktigt att arbetsgivaren är aktiv och inte
överlåter hela processen till arbetstagarna
• Betona chefens ansvar: tydlighet och dialog
27
forts. slutsatser (IV)
• Hur förebygger man hälsoriskerna? Kan
”skiftarbetarkörkort” vara något för sjukvården?
• Antagligen skulle 32 timmars arbete per vecka,
motsvarande 4 arbetsdagar och tre lediga dagar,
vara mkt gynnsamt för sömn och återhämtning.
• Hur ska man kompensera för skiftarbete? Ledig
tid viktigare än högre ersättning
• Patientsäkerhet: bättre att förebygga än att söka
syndabockar (alla arbetstagare kan göra
misstag, sopa inte under mattan under försök att
lära av de fel som begås)
28
Hur går man vidare?
• Sprid den populärvetenskapliga sammanfattningen till
både skiftarbetare och chefer/personalplanerare
• Arbetstidsseminarium: ”samsyn” mellan fack och
arbetsgivare (visa att man vill skapa arbetstider som
är både bra för verksamheten och som är långsiktigt
hållbara för hälsan)
• Ta fram ”goda exempel” som andra verksamheter kan
inspireras av (eller ta efter)
• Det behövs en svensk studie av arbetstider inom
vården (med fokus på hälsa, arbetstrivsel och
patientsäkerhet)
29

similar documents