Samverkan – möjligheter och hinder

Report
Samverkan – möjligheter och
hinder
Genomgång av aktuella lagar.
Vem ska göra vad?
Hindrar de egentligen samverkan?
”Vardagens” lagar
•
•
•
•
Patientdatalagen
Sekretesslagen om sjukvårdssekretess
Hälso- och sjukvårdslagen
Socialtjänstlagen
Ibland förekommande
•
•
•
•
Tvångsvårdslagar: LPT, LRV, LVU, LVM
LSS, rättighetslag
Föräldrabalken, ex godman, förvaltare
Brottsbalken, om planerade eller utförda
brott
Grundbudskap
• Respekt för allas lika värde och för den
enskilda människans värdighet
• Samråd med den enskilde så långt möjligt
• Samordnas på ändamålsenligt sätt
• Den enskildes integritet ska respekteras,
obehöriga ska ej få tillgång till information
Varför detta urval?
• Många lagar och paragrafer finns, vi kan
prata länge om var och en,
fördjupningskurs??
• Urvalet baserar sig på de punkter som
erfarenhetsmässigt kan ”strula till”
samarbetet, särskilt kring
missbruksområdet, samt nyheter som
kanske inte är så kända
• Mer bilder finns i OH-materialet
Patientdatalagen
Personuppgiftslagen
Sekretesslagen
Nya begrepp
• Sammanhållen journalföring. Man får ha
”gemensam datajournal” dvs ge eller få
direktåtkomst av personuppgifter hos
annan vårdgivare om vissa krav är
uppfyllda.
• Inom ”egna området” som nu är större
gäller intern sekretess
Inre sekretess
• Den som arbetar hos en vårdgivare får bara ta del av
journalen OM han eller hon deltar i vården av
patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt
arbete inom sjukvården ex läkarsekreterare.
• Behörigheterna ska begränsas till det som behövs för att
de ska kunna fullgöra sina arbetsuppgifter inom
vården.
• Systematiska och återkommande loggkontroller måste
genomföras för att förhindra överträdelser
Sammanhållen journalföring
• Direktåtkomst mellan
vårdgivare får ske.
• Patienten måste
informeras om vad
det innebär samt att
de kan säga nej till att
andra vårdgivare får
ta del av uppgifterna
innan patientdata
görs tillgängligt.
Hudklin
VC i Skåne
Privatklin
VC hemma
Psyk
Krav för direktåtkomst
• Uppgifterna rör en patient som det finns
en aktuell patientrelation med och
• Uppgifterna kan antas ha betydelse för att
förebygga, utreda eller behandla
sjukdomar och skador hos patienten inom
hälso- och sjukvården och
• Patienten samtycker till det.
Krav för direktåtkomst
• uppgifterna rör en patient som det finns
eller har funnits en patientrelation med
• uppgifterna kan antas ha betydelse för att
utfärda sådant intyg som avses i 3 kap 6 §
(intyg över given vård och behandling).
• patienten samtycker till det.
Om fara för liv föreligger
• Om det finns spärrade anteckningar OCH
• patienten själv inte kan begära att spärr släpps
OCH
• man bedömer att det föreligger allvarlig fara för
patientens liv eller en allvarlig risk för dennes
hälsa FÅR
• vårdgivaren titta efter vem som spärrat och
begära att denne häver spärren
• Om det finns ospärrade uppgifter på
motsvarande sätt får vårdgivaren ta del av dem
efter eget beslut
Observera
• Om varken kriterierna 1,2 eller 3 föreligger
får man INTE ta del av annan vårdgivares
uppgifter, även om patienten uttryckligen
tillåter detta
• Dvs direktåtkomst
• Patienten kan däremot begära kopia
Information
• Patienten har rätt att på begäran få
information om den direktåtkomst och
elektroniska åtkomst till uppgifter om
patienten som förekommit.
Sekretesslagen
• Sekretess gäller, om inte annat följer av 2 §, inom hälsooch sjukvården
• för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller
• andra personliga förhållanden,
• om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den
enskilde eller någon närstående till den enskilde lider
men. Känner de sig kränkta, har de lidit men.
• Sekretess gäller även vid sammanhållen journalföring
om förutsättningarna enligt 6 kap 3 eller 4 § (dvs patient
under behandling, för intyg eller akutläge) för att
myndigheten ska få behandla uppgiften inte är uppfyllda.
Sekretess hindrar inte…
•
•
•
att en uppgift lämnas från en myndighet som
bedriver verksamhet som avses i första stycket
i en kommun eller ett landsting
till en annan sådan myndighet i samma
kommun eller landsting = inom inre sekretess
till en myndighet som bedriver verksamhet
avses i första stycket eller till en enskild
vårdgivare enligt vad som föreskrivs om
sammanhållen journalföring i
patientdatalagen
Om de inte kan samtycka… 1
• På grund av sitt hälsotillstånd eller av
andra skäl
• om en uppgift om honom eller henne
behövs för
• att han eller hon ska få nödvändig vård,
omsorg, behandling eller annat stöd
• finns inget sekretess-hinder att information
Om de inte kan samtycka… 2
• lämnas från en myndighet inom hälso- och
sjukvården till en annan myndighet inom hälsooch sjukvården eller socialtjänsten eller till en
enskild vårdgivare eller en enskild verksamhet
på socialtjänstens område
• Utan hinder av sekretessen enligt fjärde stycket
får uppgift lämnas till hälso- och
sjukvårdspersonal om uppgiften behövs för vård
eller behandling och det är av synnerlig vikt att
uppgiften lämnas.
Inget sekretesshinder!
• Sekretess hindrar inte att uppgift om enskild,
eller närstående till denne lämnas
• från myndighet inom hälso- och sjukvården och
socialtjänsten till annan sådan myndighet,
• om det behövs för att den enskilde skall få
nödvändig vård, behandling eller annat stöd
OCH denne:
Inget sekretesshinder om…
•
•
•
•
inte fyllt arton år eller
fortgående missbrukar alkohol,
narkotika eller flyktiga lösningsmedel
eller
vårdas med stöd av LPT lagen om
psykiatrisk tvångsvård eller lagen om
rättspsykiatrisk vård LRV eller
är gravid och det behövs för en
nödvändig insats till skydd för det
väntade barnet.
Hälso- och sjukvårdslagen
Oavsett utförare
Landstinget uppgifter
Kommunernas uppgifter
Definition och mål
• Hälso- och sjukvård innebär åtgärder för att
medicinskt förebygga, utreda och behandla
sjukdomar och skador.
• Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa
och en vård på lika villkor för hela befolkningen.
• Vården skall ges med respekt för alla
människors lika värde och för den enskilda
människans värdighet.
• Den som har det största behovet av hälso- och
sjukvård skall ges företräde till vården
God vård 2 (samråd -samordning)
• Så långt möjligt utformas och genomföras i
samråd med patienten
• Olika insatser ska samordnas på ett
ändamålsenligt sätt
• Medicinsk bedömning av tillståndet om ej
uppenbarligt onödigt
Landstingets ansvar
• Varje landsting skall erbjuda en god hälso- och
sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget
• Även till de som stadigvarande vistas inom
landstinget.
• I övrigt verka för god hälsa
• Undantag är kommunernas HoS -ansvar
• Även andra kan utföra sjukvård, ex privata.
• Avtal kan skrivas så att någon annan utför
landstingets hälso- och sjukvårdsuppgifter.
Kommunernas HSL-ansvar
• Varje kommun skall erbjuda en god hälsooch sjukvård åt dem
• som bor i sådan boendeform eller bostad som
avses i 5 kap 5 § andra stycket eller 5 kap 7 §
tredje stycket SoL
• eller som efter beslut av kommunen bor i sådan
särskild boendeform som avses i 7 kap 1 §
första stycket 2 samma lag.
• Varje kommun skall även i samband med
dagverksamhet, som omfattas av 3 kap 6 §
SoL, erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem
som vistas där.
Hemsjukvård
• En kommun får även i övrigt erbjuda dem
som vistas i kommunen hälso- och
sjukvård i hemmet (hemsjukvård).
• Landstinget får till kommun inom
landstinget överlåta skyldigheten att
erbjuda sådan vård, som sägs i andra
stycket, om landstinget och kommunen
kommer överens om det.
Avgränsningar
• Kommunens ansvar och befogenheter omfattar,
med undantag för vad som anges i 26 d §, inte
sådan hälso- och sjukvård som meddelas av
läkare, dvs endast vård upp till läkarnivå.
•
Diagnos
Behandling
Rehablilitering
Social rehabilitering
Läkarinsatser till kommunernas
HSL-vård
• Landstinget skall till kommunerna inom
landstinget avsätta de läkarresurser som
behövs för att enskilda skall kunna
erbjudas god hälso- och sjukvård i särskilt
boende och i verksamhet som avses i 18
§ 1 st. (dvs dagverksamhet)
• Detsamma gäller i ordinärt boende om en
kommun ansvarar för vården enligt 18 § 2
st, (dvs hemsjukvård)
Tvångslagar inom psykiatrin
LPT samt LRV i sluten och öppen
form
LPT Lag om psykiatrisk tvångsvård
• LPT medger tvångsåtgärder vid psykisk
sjukdom under vissa strikt reglerade
förutsättningar
• Syftet med även denna tvångsvård är att
patienten ska bli i stånd att frivilligt
medverka till vård.
LRV Lagen om rättspsykiatrisk vård
• För psykiskt störda lagöverträdare finns
särskilda bestämmelser om hur straff och
vård ska avvägas.
• Patienten måste ha ett vårdbehov som till
skillnad mot vård enligt LPT inte behöver
vara oundgängligt.
Förutsättningar för tvångsvård
• Tre förutsättningar som samtidigt ska vara
uppfyllda
• Allvarlig psykisk störning…
• Oundgängligt behov av psykiatrisk vård…
• Motsätter sig vård…
Allvarlig psykisk störning
• Till både art (sjukdomstyp) och grad
(psykosocial funktionsnivå)
Det betyder:
– Av psykotisk karaktär, dvs med störd
realitetsvärdering, med symtom av typen
vanföreställningar, hallucinationer och förvirring.
– Allvarliga depressioner med självmordstankar och
svårartade personlighetsstörningar, med
impulsgenombrott av psykoskaraktär.
– Krisreaktioner som så påverkar den psykiska
funktionsnivån att påverkan blir av psykotisk art
Avgränsningar
• ”Orsaksneutral”, dvs det behöver inte vara
en psykisk sjukdom som orsakar
tillståndet.
– Missbruk: alkoholhallucinos, delirium tremens,
allvarligt förvirringstillstånd.
Även narkotikaorsakade psykoser.
– Psykiskt utvecklingsstörda: enbart hämning i
förståndsutvecklingen utgör INTE grund för
tvångsvård
– Organisk genes, hjärnskada mm som ger
samma typ av störd realitetsuppfattning
Oundgängligt behov av psykiatrisk
vård
• …om patienten pga sitt psykiska tillstånd
och personliga förhållanden i övrigt har ett
oundgängligt behov av psykiatrisk vård
som inte kan ges på annat sätt än genom
inläggning på psykiatrisk
sjukvårdsinrättning för dygnetruntvård
Avgränsningar
• Krånglig somatisk vårdsituation som
kompliceras av att patienten av olika skäl
inte vill medverka får aldrig leda till försök
till tvångsvård.
• Oundgängligt betyder här och nu, inte vad
som presumeras hända i framtiden
Avgränsningar forts
• Behöver inte vara akut, ett kontinuerligt
kulminerande förlopp är möjligt
• Får inte användas för att lösa situationer
som ska handläggas enligt LVM eller
smittskyddslagen
Avgränsningar forts
• I oundgängligt ingår om patienten till följd
av sin psykiska sjukdom kan anses vara
en fara för sig själv eller annans
personliga säkerhet (kroppslig integritet)
eller fysiska eller psykiska hälsa.
• Även hot och trakasseri mot personer i
patientens omgivning
• Enbart närstående eller även risk för
allmänheten?
Motsätta sig vård
• Patienten motsätter sig psykiatrisk
dygnetruntvård, dvs aktiv behandling
• Det finns grundad förutsättning att anta att
vård inte kan ges med hans eller hennes
samtycke
Avgränsningar
• De som inte kan avge en viljeyttring pga
avskärming
• Grundad anledning att anta att de en kort tid
efter påbörjande av vård kommer att avbryta
densamma
• Vid upprepade tillfällen varit intagen för
tvångsvård pga att denne inte kan sköta sin
behandling på ett tillfredsställande sätt.
• Om frivillig vård prövats flera gånger vid aktuell
tid och patienten snabbt skrivit ut sig eller avböjt
allt meningsfullt vårdinnehåll, ex mani
Öppen tvångsvård enl LPT o LRV
• Tvångsvård för ges endast om patienten lider av
en allvarlig psykisk störning OCH
• på grund av sitt psykiska tillstånd och sina
förhållanden i övrigt:
– Har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård som
inte kan tillgodoses på annat sätt än genom att
patienten är intagen på en sjukvårdsinträttning för
kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård (sluten
tvångsvård) ELLER
– Behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges
nödvändig psykiatrisk vård (öppen tvångsvård)
Öppen tvångsvård forts
• Tvångsåtgärder får inte förekomma, vare sig
från landstingets eller kommunens sida
• Förutsätter samordning och samplanering
mellan berörda sjukvårdande och sociala
insatser.
• Nödvändiga beslut ska vara fattade kring vem
som ansvarar för vad innan ansökan (påskriven
gemensam plan).
• Om LRV så måste samhällsskyddet tillgodoses
också
Procedur
• Rättssäkerheten kräver vissa formalia
• Legitimerad läkare ska personligen se
patienten
• Annan läkare, specialist i psykiatri, ska
pröva vårdintyget.
• Tidsgränser, överklagningar,
rapporteringar mm
Samverkansmöjligheter
• Bra kunskap om varandras möjligheter,
rättigheter och skyldigheter – och
”omöjligheter”
• Kunskap om avgränsningar och eget
ansvar viktiga/nödvändiga för samarbete
över gränserna
• Att ha samma terminologi och mena
samma sak, så saker inte missförstås eller
feltolkas
Olika definitioner?
Samordning
Samverkan
Samarbete
Samordning
• Olika vårdgivare sköter sitt men ser till att
vi inte ställer till det för patienten eller för
varandra
• Exempel: En patient kan inte ha samtidigt
besök hos två vårdgivare, det kolliderar
• Det är däremot bra att samordna
insatserna så att man kan göra flera
ärenden samtidigt om man ändå reser etc.
Samordna taxiresor för flera patienter etc
Samverka
• Flera självständiga aktörer jobbar kring
samma händelse eller patient, men inte
med samma uppgift.
• Exempel: Sjukhuset behandlar patienten,
när de är klara går stafettpinnen vidare till
nästa vårdgranne vare sig det är kommun
eller primärvård som fortsätter med sitt.
• Samverkan är att vi verkar kring patienten,
i en kedja, inte tillsammans.
Samarbete
• Vi har gemensam plan, vill nå samma mål
och deltar med olika resurser i samma
process, även om vi är från olika
organisationer.
• Under olika faser är vi olika aktiva men
det gemensamma ansvarstagandet finns
kvar.
Alla nivåer behövs
• Alla ärenden kräver inte samma
samarbetsnivå och arbetsinsats.
• Arbetsinsatsen ökar!
– Samordning är mycket vanlig
– Samverkan är vanlig
– Samarbete är för vissa komplexare ärenden
Inget sekretesshinder!
• Sekretess hindrar inte att uppgift om enskild,
eller närstående till denne lämnas
• från myndighet inom hälso- och sjukvården och
socialtjänsten till annan sådan myndighet,
• om det behövs för att den enskilde skall få
nödvändig vård, behandling eller annat stöd
OCH denne:
Inget sekretesshinder om…
•
•
•
•
inte fyllt arton år eller
fortgående missbrukar alkohol,
narkotika eller flyktiga lösningsmedel
eller
vårdas med stöd av LPT lagen om
psykiatrisk tvångsvård eller lagen om
rättspsykiatrisk vård LRV eller
är gravid och det behövs för en
nödvändig insats till skydd för det
väntade barnet.
Vem gör vad principiellt?
• Gränsdragningen mellan landsting och kommun
kan enkelt ritas upp på detta sätt
•
Diagnos
Behandling
Rehablilitering
Social rehabilitering
Ansvarsfördelning
• Landstinget ansvarar för diagnos, behandling,
medicinsk/psykiatrisk rehabilitering.
• Kommunen ansvarar för social rehabilitering.
dvs fungerande boende med adekvat stöd,
nätverk, sysselsättning och “spindel i nätet”funktion
• För de i särskilt boende ansvarar kommunen
även för rehabiliteringen upp till läkarnivå
(kolumn tre)
Ansvarsfördelning missbruk
• Landstinget ansvarar för behandlingen av
missbrukets konsekvenser, somatiska likväl som
psykiatriska enl HSL o LPT
• Kommunen ansvarar för behandlingen av
missbruket enl SoL o indirekt genom att initiera
LVM
• I de fall det finns samtidig medicinsk/psykiatrisk
problematik och missbruk ska minst samverkan,
ev samarbete ske, ej ”svartepetter”-spel
Frivillighet som problem
• När en patient/klient inte söker insats, inte vill ha hjälp,
skiljer sig vårdgivarnas verkligheter ofta åt och
frustrationen stiger.
• ”Vi kan inget göra för de har inte sökt insatsen” kan
fungera inom kommunen men inte inom sjukvården.
• Ansvaret att motivera, lirka, följa upp trots att de just då
inte vill, att återkomma nästa vecka… Vem ska göra
detta?
• Om vi inte samarbetar, utan bara samverkar så blir
landstinget ensam.. . Och frustrerad. Fram för mer
samarbete, åtminstone för problemfallen!
Tolkningsfråga?
• ”SoL 9§ Socialnämnden ska aktivt sörja för att
den enskilde missbrukaren får den hjälp och
vård som han eller hon behöver för att komma
ifrån missbruket.
• Nämnden ska i samförstånd med den enskilde
planera hjälpen och vården och noga bevaka att
planen fullföljs”
• Hur gör man detta om man inte samarbetar,
delar information och i dialog kommer fram till
vad nästa steg i processen måste bli?

similar documents