Christina Coco och Anna Borg KIND

Report
Social färdighetsträning i skolan
-en möjlighet?
Christina Coco
och
Anna Borg
KIND
141111 Christina Coco och Anna Borg
AGENDA







KIND
Erfarenheter från samarbete mellan Salems skola och KIND
Skolan och individer i särskilda behov
Lärande och sociala färdigheter
Sociala färdigheter, skola och vuxenliv
Skolinterventioner
Social färdighetsträning i skolans miljö
 Vad finns idag
 PEERS
 Social färdighetsträning, KONTAKT
 SKOLKONTAKT
141111 Christina Coco och Anna Borg
KIND Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade
funktionsnedsättningar





2008: Beslut från Landstingsstyrelsen att inrätta ett kompetenscentrum
2009: Sven Bölte rekryteras från Tyskland till tjänsten som föreståndare
2010: Sven Bölte tillträde som professor i Barn- och ungdomspsykiatrisk
vetenskap vid KI och föreståndare för KIND
2013: BUP-KIND startas med Steve Berggren som enhetschef
KIND idag: ca 60 medarbetare, en blandning av olika professioner, kliniker och
forskare
141111 Christina Coco och Anna Borg
Forskning
Utveckling
Undervisning
Klinik
BUP-KIND
141111 Christina Coco och Anna Borg
Forsknings- och
utvecklingsprojekt KIND
 Projekt småsyskon
 Roots of Autism/ADHD Twin Study of Sweden (RATSS)
 Validering och standardisering av psykologiska instrument (ADIR/ADOS/Conners-3, MASC, FEFA)
 Vuxenbehandling för ADHD och deras närstående, PEGASUS
 Hjärnvävnadsbank för forskning
 Kvalitetsregistret NEUROPSYK
 ICF Core Sets för ADHD och AST
 ASC inclusion- datoriserad interaktion för barn med AST
 EU AIMS
 Långtidsutfallet hos vuxna med utvecklingsrelaterade NPF
 KITE – Neurofeedback och arbetsminnesträning
 KONTAKT –Social färdighetsträning för barn/ungdomar med AST och
komorbida tillstpnd
 Projekt ”Skolan som en plats för lärande, utveckling och framgång”
 m.m.
141111 Christina Coco och Anna Borg
141111 Christina Coco och Anna Borg
Vad ska skolan lära ut?
 Kreativa inslag som idérikedom, nyskapande, nyfikenhet, initiativtagande,
innovations- och entreprenörsanda
 Empatiska inslag som inlevelseförmåga, medkänsla, tolerans, förståelse och
respekt för olikheter…
 Karaktärsegenskaper som ansvarstagande, uthållighet, omdöme,
organisationsförmåga, framåtanda, självdisciplin, emotionell stabilitet.
 Sociala, och kommunikativa inslag som social förmåga, samarbetsförmåga,
flexibilitet och anpassningsförmåga, kunna och våga uttrycka sin mening
 Inslag som berör självuppfattning: trygg identitet, självtillit och tilltro till egen
förmåga, självförtroende, självkännedom, självständighet (autonomi)
 Inslag som handlar om analys och problemlösning, som kritiskt tänkande,
förmåga att sätta mål och planera
 Inslag som berör lärande; lära att lära. Reflektera över sitt sätt att lära…
Källa: ”Betydelsen av icke-kognitiva förmågor” Skolverket
141111 Christina Coco och Anna Borg
 Internationella styrdokument- Salamancadeklarationen
- Skolorna bör hjälpa eleverna att bli självständiga; göra realistiska val
 Skollagen(portalparagrafen)
-
Utbildningen syftar till att i samarbete med hemmen främja barn och
elevers allsidiga och personliga utveckling till aktiva, kompetenta och
ansvarskännande individer och medborgare”
 Läroplan
 Kursplan
141111 Christina Coco och Anna Borg
”Osynliga” krav bakom
det vardagliga skolarbetet












“startknapp”
välja
vänta
växla
anpassningsfömåga
impulskontroll
se sammanhang
uthållighet
upprätthålla koncentration
medkänsla
uttrycka egna åsikter
ångestreducering












motivation
överblick
fråga
Inlevelseförmåga
förhålla sig i tid
Social förmåga
arbetsminne
självreglering
perceptionskänslighet
planeringsförmåga
hålla fokus
Etc etc…
141111 Christina Coco och Anna Borg
Samarbetet
Salems kommun - KIND
Fokus: Kartläggningsarbete på olika nivåer: Individ, grupp och
organisation utifrån förmågor kopplade till kunskapsuppdrag och socialt
samspel
2009 Elevcoach
1 pedagog anställd på central elevhälsa
2010 Mobila enheten
2 pedagoger,
1 fritidspedagog
1 psykolog
2014 Salemskolan(Rektorsområde)
Skolledning
16 pedagoger
5 fritidspedagoger
Lokalelevhälsa
141111 Christina Coco och Anna Borg
2011- 2012
2011-2012
2013-2014
Skolan och
individer i särskilda behov
 Många barn i särskilda behov får inte det stöd som de behöver i
skolan och hos barn-ungdomspsykiatri
 Avsaknad av tidiga och riktade interventioner kan leda till
mobbing, ensamhet, hemmasittande, ”skolfobi” och kan
utveckla sekundära psykiatriska symtom
Källa: Skolinspektionens rapport (2012, 2014)
 Barn/ungdomar med autismspektrumtillstånd (AST) utan
adekvata insatser kan utveckla sekundära psykiatriska tillstånd
(t.ex. depression, tvångssyndrom, ångest och social fobi)
(Simonoff et al., 2008; White, Ollendick & Bray, 2011).
 70% av skolorna inte levde upp till skollagens krav avseende
särskilt stöd (Skolinspektionen, 2013)
141111 Christina Coco och Anna Borg
Sociala färdigheter, skola
och vuxenliv
 Dagens skola (samhälle?) och ökat krav på sociala färdigheter
 Ca 15% av elever i skolan visar på svårigheter avseende social
kompetens (CASEL, 2003, Lewis; Lewis-Palmer, Newcomer, Stichter &Sugai 2004)
 Individer med AST tenderar underprestera i skola eller på
arbetsmarknaden i relation till dess IQ (Howlin & Goode, 2004)
 Hög status i klass/skola associerat med lägre grad av dåligt mående
(oro, osäkerhet inför nya saker, ledsnad) (Östberg, 2003)
 Låg status i skolan ökad risk för låg utbildningsnivå, arbetslöshet och
psykiska besvär (Almquist & Brännström, 2014)
 Låga skolresultat associerat med dåligt mående i vuxenliv
(drogberoende, magsår, olyckor) (Almquist, 2013)
 Studier har visat på samband mellan social kompetens, relationer
med jämnåriga och skolframgång (Welsh et. al 2001)
141111 Christina Coco och Anna Borg
Skolbaserade interventioner
 Skolan- en plats där barn/ungdomar med AST förväntas använda sociala
färdigheter, trots det finns ett ”research gap”, är understuderat
 Stort behov av samarbete mellan forskare och skolor
 Autism (2013; 17:3). Special issue on: School-based research of
autism spectrum disorders
 Lovande strategier finns för barn med AST men
implementeringen till skolan brister ev. pga dålig anpassning av
metoderna till skolmiljön (Kasari & Smith, 2013)
141111 Christina Coco och Anna Borg
Social färdighetsträning
i skolans miljö
 Behovet av interventioner generellt för individer med AST är stort och
det finns begränsade evidensbaserade interventioner för barn med AST
(Reichow & Volkmar 2010; SBU 2012)
 Social färdighetsträning – fokus att stärka ”önskvärda sociala beteenden”
 Metoder för social färdighetsträning kan vara: instruktioner,
modellinlärning, repetera beteenden, feedback- och förstärkning
 Få studier är gjorda på social färdighetsträning för barn/ungdomar med
AST i skolan
 Stort behov finns i skolan men även praktiska utmaningar
141111 Christina Coco och Anna Borg
Social färdighetsträning i skolan
-Vad finns idag?
141111 Christina Coco och Anna Borg
Positiv men
begränsad effekt av
interventioner och
ev. metodbrister
Rek.: genomföra
insatserna i
förändringsfaser i
livet, ökad frekvens,
i klassrummet,
matcha intervention
med svårighet, var
trogen med din
metod, använd
engagerande
övningar
Autism (2013; 17:3. Special issue on: School-based research of autism
spectrum disorders
 Fokus på att få och behålla kompisar, hantera
avståndstagande och konflikter med jämnåriga
 Lärarledd intervention: 30 min/dag, 5 dgr/vecka i
totalt 14 veckor
 PEERS- förbättrade sitt sociala fungerande (SRSlärare), ökad kunskap i sociala färdigheter och
minskad ångest jmft med kontrollgrupp
141111 Christina Coco och Anna Borg
KONTAKT, s.k. ”Frankfurtermodellen”
Kan vara användbart för att öka sociala och
adaptiva färdigheter samt skattad minskning av
autistiska symtom (IQ och språkförmågor
influerade positivt)
141111 Christina Coco och Anna Borg
KONTAKT
 (Pilotstudie genomförd i Sverige 2011 med lovande resultat)
 Pågående klinisk utprövning av en manualbaserad, strukturerad social
färdighetsträning i grupp (randomiserad kontrollerad multicenterstudie)
 Ett forskningsprojekt i samarbete mellan KIND och BUP (projektansvarig
professor Sven Bölte och projektledare Nora Choque Olsson)
 Barn/ungdomar med HF AST och komorbiditet (ADHD, depression och
ångest)
 KBT principer i integration med olika områden som: sociala färdigheter,
social kognition, social medvetenhet och problemlösning
samt samarbete med föräldrarna och lärare
 4-8 deltagare och 2 gruppledare
 Kort (12 sessioner) respektive lång (24 sessioner)
 Barngrupp 1 h/vecka och ungdomsgrupp 1,5 h/vecka
141111 Christina Coco och Anna Borg
KONTAKTKvalitativ studie
Examensarbete psyklogprogrammet:
Jenny Asztalos ”En kvalitativ responderanalys av tonåringar och föräldrars
upplevelse av social färdighetsträning i grupp för tonåringar med
autismspektrumtillstånd”
10 intervjuade ”responders” och ”non-responders” (föräldrar-tonåringar)
Tydligare förbättring sågs hos dem med högre grad av skattade svårigheter
Deltagarna beskrev ökade sociala färdigheter (ta kontakt, ögonkontakt,
beskriva känslor), ökad självförtroende, ökad självmedvetenhet och ökad
kunskap om kort-långsiktiga konsekvenser
141111 Christina Coco och Anna Borg
SKOLKONTAKT
Pågående utvecklingsprojekt:
 Anpassa KONTAKT till att fungera i skolans miljö och skapa en manual för skolan
 Bibehålla metodens grundidé
 Applicera och utvärdera interventionen på gymnasieskola








Manualbaserad strukturerad intervention utifrån KBT-principer
Prel. 3ggr/vecka under 13 veckor
Grupp på 4-8 deltagare och 2-3 gruppledare
Både generella och individuella mål
Multimodal ansats (instruktion, modellinlärning, repetition, emotionsigenkänning,
problemlösning och konsekvenstänkande m.m.)
Tydlig struktur och ramar samt upprepning
Feedback från gruppledare
Veckoteman
141111 Christina Coco och Anna Borg
SKOLKONTAKT
Fasta inslag: inlednings- och
avslutningsrunda, utskick till
föräldrar och lärare, hemuppgifter,
fika, dagordning
•
•
•
Återkommande: gruppregler,
gemensam aktivitet, stöttning av
hemuppgifter, fika
Valbara inslag: temadiskussioner
inklusive ev. fördjupad
temadiskussion och gruppövningar
•
•
Session 6:2
Inledningsrunda
Hemuppgiftsstöd
Temadiskussion: Hur tar man
kontakt med en person man inte
känner?
– Ev. fördjupning: Hur tar man
kontakt med någon sociala
medier?
Fika
Avslutningsrunda
141111 Christina Coco och Anna Borg
Hemuppgift från KONTAKT
(ur arbetsboken)
141111 Christina Coco och Anna Borg
SKOLKONTAKT
I SKOLKONTAKT syftar till att förbättra och deltagarna får träna på att:
Social interaktion
och
kommunikation
Problemlösning
Ansiktsmimik och
kroppsspråk
Konflikthantering
Social kompetens
Förstå sin egen roll
i sociala
sammanhang
141111 Christina Coco och Anna Borg
Ögonkontakt
Lyssna på andra
och berätta för
andra om sig själv
Självförtroende
 Avslutande frågor
TACK FÖR ER TID OCH ERT ENGAGEMANG!!
141111 Christina Coco och Anna Borg
www.ki.se/kind
ki.se/kind
141111 Christina Coco och Anna Borg

similar documents