Ätstörningar - Orofacial medicin

Report
Historik
• Under alla tider har det funnits och beskrivits
individer som utsatt sig för svält, trots att det
funnits god tillgång på mat.
• Det har skett långt innan det ansågs som en
sjukdom. De har istället kunnat bli
helgonförklarade eller beskyllts för att vara
besatta av onda andar.
• Den första beskrivningen av anorexia nervosa
gjordes 1874.
Ätstörningar
Definition:
”Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende
eller viktkontrollerande beteende, som påtagligt försämrar
fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande. Störningen ska
inte vara sekundär till någon känd allmän medicinsk
åkomma (t.ex. tumör) eller någon annan psykiatrisk
störning (t.ex. ångestsyndrom).”
Ätstörningar
• Uppskattningsvis drabbas 0,5-4% av alla
tonårsflickor och unga kvinnor
• När det gäller anorexia nervosa anses
fördelningen vara en pojke på tio flickor.
• Problemet verkar ha ökat de senaste 20-30
åren.
Ätstörningar
• Anorexia nervosa (AN)
• Bulimia nervosa (BN)
• Ätstörning utan närmare specifikation (UNS)
Ätstörningar
• Riskfaktorer hos pojkar kan vara för tidig eller för
sen pubertet, homosexualitet och
identitesbeskymmer.
• Unga pojkar kan ofta hålla på med överdriven
träning för att gå upp i vikt medan flickor vill gå
ner i vikt. Detta utefter samhällets skönhetsideal.
• En låg självkänsla ligger ofta till grund för att en
ätstörning utvecklas, därför är tonårsperioden
och ungdomar i åldrarna 14-25 år en särskild
riskzon.
Ätstörningar
Eftersom ingen enhetlig förklaring finns till vad som
orsakar ätstörningar har man studerat vad som kan
öka risken för att man ska drabbas.
• Ätstörningen startar ofta till följd av en
stressande händelse, övergrepp eller annan kris.
• Uppmuntran till viktnedgång kan naturligtvis
underblåsa problemet i en kultur som den
västerländska där ideal att vara smal finns.
Pro-ana
• Pro-ana är en subkultur som lyfter fram
anorexia nervosa som en livsstil istället för ett
sjukdomstillstånd.
Råd och tips
• - Rör på dig konstant hela dagen så att din ämnesomsättning inte sjunker
och får tid att vila
• - Det är bättre att äta 100 kcal 5 gånger om dagen än 500 kcal i samma
måltid
• - Lura din ämnesomsättning genom att aldrig äta samma antal kalorier två
dagar i rad. Detta förhindrar att din kropp går in i ”svält-läge” dvs. att
mindre kalorier bränns. T.ex Måndag 500, Tisdag 100, Onsdag 800, Torsdag
0, Fredag 400.
• - Sov mycket, minst 8 timmar varje natt
• - Skriv upp allt du äter i en bok. Det här ger motivation och du blir
medveten om alla extra kalorier du får i dig.
• - Ät vitamintabletter regelbundet
• - Drick mycket light drycker och kolsyrat vatten, kolsyran ger en
mättnadskänsla
• - Borsta dina tänder och tunga ofta, maten smakar äckligt då
• - Drick massvis med vatten. Isvatten är bäst då det krävs mest kalorier för
att värma upp kroppen. Kom ihåg att man ofta tar törst för hunger
• - Koffein ökar ämnesomsättningen. Tag 3 tabletter om dagen.
• - Träna. Du bränner inte bara kalorierna du fick i dig när du åt, utan det
ökar också din ämnesomsättning för en tid framöver.
• - Sitt rakt – du bränner fler kalorier då
• - Stressa mycket, det håller borta mattankarna och bränner kalorier.
• - Hitta något annat än mat att stoppa i munnen, t ex cigaretter, tuggummi,
vatten, sockerfria godisar, light drycker.
• - Varje gång du gör något bra, t ex tränar extra hårt, står emot mat eller
liknande, lägg 20 kronor i en skål, det kommer bli en del pengar till slut.
• - Lyssna på lugn musik när du äter, det gör att du äter mindre och framför
allt långsammare. Kom ihåg att alltid tugga maten väl, helst 20 gånger per
tugga.
• - Ät tidigt på dygnet, det gör att du har många timmar på dig att förbränna
kalorierna du fick i dig
• - Var glad och stolt varje gång du känner hunger. Är du hungrig innebär det
att du går ner i vikt, och det är det vi vill. Så lär dig att älska
hungerkänslorna. Se det som ett tecken på styrka, att du lyckades stå
emot. Se även hungern som din vän.
• - Samla ihop en bunt med tidningar som väger lika mycket som du vill gå
ner, ta bort tidningarna efterhand du går det. Peppande att se hur högen
blir mindre och mindre för varje vecka.
• - Ta trapporna istället för hissen
• - Om det finns möjlighet gå eller ta cykeln istället för bussen
• - På promenad ta alltid den längsta vägen även om det bara handlar om
tre steg är det tre steg emot mindre siffror på vågen
Anorexia nervosa AN
Symtom på anorexia nervosa är stor
viktminskning (minst 15%), intensiv rädsla för
viktuppgång, utebliven menstruation och störd
kroppsuppfattning.
Att äta är ofta förbundet med dåligt samvete
och leder till överdrivet motionerande, intag av
laxermedel.
Flera studier visar på likheter mellan AN och
tvångssyndrom.
AN
• Behandling av AN sker vid barn- och
ungdomspsykiatriska kliniker och vid
vuxenpsykiatriska kliniker samt vid privata
kliniker.
• Det är viktigt med en somatisk undersökning
då andra tillstånd kan ge kraftig viktnedgång.
• Det är viktigt att se helheten då orsakerna och
symtomen kan variera mycket mellan olika
patienter.
Bulimia nervosa BN
Bulimia nervosa visar sig som okontrollerat
ätande som ger skuldkänslor, illamående och
självförakt. Det i sin tur leder till provocerade
kräkningar.
Vid BN ses ingen speciell förändring av vikten.
Patienter med BN mår oftast psykiskt sämre än
de med AN.
Dålig självkänsla, ångest, missbruk av alkohol
och narkotika förekommer.
BN
• Behandling: fokus ligger på att normalisera
matintag och bryta kompensatoriska
beteenden.
• Självhjälpsmanualer och hjälp att få struktur.
• Stöd finns i forskning för KBT tillsammans med
antidepressiv medicin
• Viktigt med remiss till tandläkare pga
kräkningarnas skadeverkningar på tänderna.
Ätstörning UNS
• Ätstörning UNS (utan närmare
specifikation)dvs när något av kriterierna på
AN och BN inte överensstämmer.
Behandling: man följer riktlinjer för AN och BN
beroende på hur symtomen yttrar sig.
Hetsätningsstörning
Hetsätning skiljer sig från BN på så sätt att det
inte sker någon kompensatorisk kräkning. Det
leder till övervikt.
Hetsätning räknas inte som ätstörningssjukdom
Behandling: KBT-behandling för att normalisera
ätvanor samt att komma till rätta med de
faktorer som leder till beteendet.
Ortorexi
• Ortorexi räknas inte till ätstörningssjukdomar,
men är ett extremt intresse vid en hälsosam
livsstil. Tanken på att leva sunt går till
överdrift.
• Lika vanligt hos pojkar som hos flickor.
• Många gånger hjälper samtal och information
Orala symtom
•
•
•
•
Muntorrhet
Torra och spruckna läppar
Känslighet för kyla
Erosioner(BN) Det tar 1-2år innan skadorna
ses på tänderna
• Svullna parotiskörtlar
(Skavsår på handen)
Råd vid kräkning
•
•
•
•
•
•
Borsta inte tänderna direkt efter kräkning
Skölj munnen med vatten.
Smörj in tänderna med tandkräm.
Profylax:
Lågslipande tandkräm
Daglig sköljning med 0,2% NaF, användning av
Duraphattandkräm eller fluorgelskenor
Bettrehabilitering
S15 Behandling av frätskador på tänderna pga anorexia nervosa, bulimia nervosa
eller gastroesofageal refluxsjukdom på patienter som är medicinskt rehabiliterade
Personkrets: Personer med anorexia nervosa, bulimia nervosa eller gastroesofageal
refluxsjukdom kan drabbas av frätskador på tänderna på grund av sin sjukdom. Under
den aktiva sjukdomsfasen kan de därför få stöd till förebyggande tandvård i form av
särskilt tandvårdsbidrag via Försäkringskassan. (STB)
När de är medicinskt rehabiliterade får de möjlighet att rehabilitera sina tänder. Detta
för att de inte ska ha svårigheter att äta och för att de inte ska ha ett estetiskt störande
utseende efter sjukdomen.
Vårdens omfattning inom ramen för tandvårdsstödet
Blir man frisk från ätstörningar?
• Utöver den professionella behandlingen är
omgivningens stöd viktigt.
• Dödligheten har minskat.
De flesta som kommer till behandling tillfrisknar
inom ett par år men 20-30% riskerar att få ett
långdraget sjukdomsförlopp.
Uppföljning
Efter 16 års uppföljning:
Alla utom 1 levde
85% hade ingen ätstörning
20% hade haft ett långdraget sjukdomsförlopp,
ofta i kombination med andra psykiska problem
Förebyggande arbete
• Stärka självkänslan hos barn och ungdomar
• Att vi vuxna är bra förebilder när det gäller
inställning till kroppsideal och mat.
Referenser
• Självskadebeteende, Rigmor Stain, stiftelsen
Allmänna Barnhuset
• Anorexi- en destruktiv livsstrategi, Sara
Englenius
• Från självsvält till ett fullvärdigt liv, Ata
Ghaderi och Thomas Parling
• Munhälsa sjukdomar och funktionshinder,
sjukhustandläkare i Västra Götalandsregionen
Forts referenser
• Din ungdomsmottagning på nätet.(UMO)
• Psykologi för icke-psykiatriker,
kursanteckningar
• Uppsala universitets hemsida

similar documents