Värdering av miljövaror

Report
Värdering av miljövaror
Hur kan vi mäta en
välfärdsförändring av en
åtgärd som berör icke
prissatta varor och
tjänster?
Miljövärdering som beslutsunderlag
• Kan man sätta ett pris på miljön?
• Varför bör miljökvalitet värderas?
– Miljökvalitet som resursfördelningsproblem
– Väga för- och nackdelar i projekt som påverkar
miljön, t ex utbyggnad av vattenkraft. Miljökvalitet
vägs mot ekonomisk utveckling
– Informationen kan användas som beslutsunderlag,
ofta i samhällsekonomiska
lönsamhetsbedömningar
– Överutnyttjande av naturresurser om man inte
värderar dem
– Miljöräkenskaper, miljöskatter
Miljövärdering som beslutsunderlag
• Argument mot miljövärdering
– Svårt att uppskatta miljövärden
– Svårt eller omöjligt att uppskatta hur olika
individer påverkas av olika projekt
– Miljökvalitet kan/bör inte mätas i pengar
• Nackdelar med att inte göra någon värdering
alls
– Utebliven värdering kan misstolkas som att värdet
är noll
Betalningsvilja
• Ett centralt begrepp i miljöekonomin
– ”Sätta pris” på miljön
• Syftet med betalningsvilja är att mäta
välfärdsförändringar
• I en perfekt marknadsekonomi motsvaras
betalningsviljan av marknadspriset för en
vara
• Priset är ett monetärt mått men man kan
även mäta betalningsvilja i andra enheter än
pengar
– Pengar är ett känt begrepp
Samhällsekonomisk lönsamhet
• Jämförelse mellan summa betalningsvilja och
kostnaderna för ett projekt
– Projektet bör genomföras om summan täcker
kostnaderna
– Hypotetisk kompensation till förlorarna
• Betalningsviljan är kopplad till inkomstnivån
– Beror därför på inkomstfördelningen i samhället
– Goda skäl till att belysa hur olika grupper i
samhället påverkas
Värdet av en naturresurs
• Brukarvärden: nyttan en person upplever av
att bruka en naturresurs
– Direkta brukarvärden: direkt användning av en
naturresurs, t ex fiske
– Indirekta brukarvärden: indirekt användning av en
naturresurs genom att till exempel läsa om den i
böcker
• Optionsvärden: möjligheten att använda en
naturresurs i framtiden
• Existensvärden: värdet av att spara en
naturresurs utan att själv använda den
– Altruistiskt värde: andra människors nytta
– Bequest value: kommande generationers nytta
Metoder för miljövärdering
• Indirekta metoder:
Marknadspriser används för att värdera en förändring
i miljökvalitet.
Bygger på att det finns en koppling mellan en
miljövara och en marknadsvara.
Fångar enbart användarvärden.
• Direkta metoder:
Värden fastställs genom betalningsviljefrågor.
Projektet som folk tillfrågas att värdera är ofta
hypotetiskt.
Fångar både icke-användarvärden och
användarvärden.
Indirekta metoder
Använder befintliga samband mellan
miljökvalitet och någon marknadsprissatt
vara.
• Resekostnadsmetoden (Travel cost method)
Värdet av en plats, t ex en nationalpark, kan
uppskattas till besökarnas resekostnader.
Resekostnadsmetoden (zon-metoden)
1.
2.
3.
4.
5.
6.
De olika stegen i resekostnadsmetoden är:
Insamling av data. Antal besökare, var de
kommer ifrån etc.
Definiera zoner som besökarna kommer från
och räkna ut kostnaderna för att resa från
varje zon.
Samla information om befolkningen i varje
zon (inkomst, utbildningsnivå etc).
Skatta samband mellan resekostnader från
varje zon och antal besök etc.
Beräkna efterfrågan och
konsumentöverskott för varje zon
Beräkna totala konsumentöverskottet
genom att summera alla zoner
Exempel på resekostnadsmetoden
Tabell 1 presenterar avståndet till en nationalpark i kilometer (km) för tre
zoner A, B och C. Tabellen presenterar även populationsstorleken och
antal besök i nationalparken per år för varje zon.
Zon
Avstånd till parken (km)*
A
0
B
40
C
80
* Tur och retur
Population
Besök /år
50 000
100 000
400 000
25 000
12 500
0
Tabell 2 presenterar de kostnader som uppstår vid ett besök till
nationalparken.
Bensin
Parkering
Resetid
Tid i parken
3 kr per km
20 kr per bil
60 kr per timme
40 kr per timme
Totalkostnaden per besök i respektive Zon A, B, C:
Det tar 0 timmar att resa till parken från Zon A (dvs har ingen bil),
1 timme från Zon B (tur och retur) och
2 timmar från Zon C (tur och retur).
Varje besök varar i 2 timmar.
Zon A: Tid i parken: 2 h *40 kr/h= 80 kr
Zon B: Bensin: 3 kr/km*40km=120 kr
Parkering: 20 kr
Resetid: 1h*60kr/h= 60 kr
Tid i parken: 2h*40kr/h= 80 kr
Totalkostnaden: 280 kr
Zon C: Bensin: 3 kr/km*80km=240 kr
Parkering: 20 kr
Resetid: 2h*60kr/h= 120 kr
Tid i parken: 2h*40kr/h= 80 kr
Totalkostnaden: 460kr
Konsumentöverskottet per capita i
respektive zon A, B och C.
Kostnad (kr)
460
280
Zon A= area a+b+c
Zon B= area a
Zon C= -
a
b
80
c
Besök/capita
0,125
0,5
Zon A:
Zon B:
Zon C:
25000 besök per år/50 000 personer=0,5 besök/capita.
12500 besök per år/100000personer=0,125besök/capita
0 besök/capita
Zon A:
Area a: ((460-280)*0,125)/2=11,25kr/capita
Area b: ((280-80)*0.125)=25kr/capita
Area c: ((280-80)*(0,5*0,125))/2=37,50 kr/capita
Totalt: 73,75kr/capita
Zon B:
Area a: ((460-280)*0,125)/2=11,25kr/capita
Totalt: 11,25 /capita
Zon C:
Totalt: 0 kr/capita
Totala konsumentöverskottet
Zon A:
73,75 kr/capita*50000 invånare= 3687500 kr
Zon B:
11,25 kr/capita*100000 invånare=1125000kr
Zon C:
0 kr
Totalt: Zon A+B+C = 4812500 kr
För- och nackdelar med
resekostnadsmetoden
Fördelar:
• Skattningarna baseras på observerat
beteende
• Metoden är relativt billig och enkel att
genomföra
Nackdelar:
• Resan kan ha flera mål
• Alternativkostnaden för resetiden antas vara
lika med marknadslönen
• Endast användarvärden kan uppskattas
• Preferenserna antas vara likadana i varje zon
Individual travel cost method
• Använder information om varje individs
beteende istället för uppgifter om andel
besökare från varje zon
• Samlar även in uppgifter om tidigare resor
Fastighetsvärdemetoden (hedonisk
prismetod)
• Tillgången och kvaliteten på miljövaror (t ex
luftkvalitet) påverkar priset på fastigheter
• En vara ses som bestående av olika attribut
eller egenskaper
• Uppgifter om huspriser, husens egenskaper
(storlek, antal rum), bakgrundsfaktorer
(avstånd till centrum) och områdens
luftkvalitet används för att skatta ett indirekt
marknadspris på ren luft
De olika stegen i
fastighetsvärdemetoden
1. Samla information om husköp i ett visst
område under en bestämd period
2. Samla information om olika variabler som
kan beskriva husens egenskaper och den
miljövara man är intresserad av
3. Formulera en hedonisk prisfunktion för att
skatta sambandet mellan huspriser och husoch områdeskarakteristika, samt beräkna
det implicita marginella priset för varje
attribut
p = f(brottslighet, storlek, ålder,…,
luftkvalitet)
Hedonisk prismetod
me d e lv „rd e N O x
= 0,5 5
hus
p ris
6 0
me d e lp is
r †
p
hu=
s 2 2 ,5 3
(1 000-ta ls
U S d o la r)
5 0
4 0
Hu s
p ris
= 4 1 ,3 -3 3 ,9 *N O x
3 0
2 0
1 0
0
0.3 0
0.5 0
0.7 0
N Ox
0.9 0
Sammanfattningsvis
Fördelar:
• Man kan skatta miljövärden
• Man använder faktiska marknadspriser och
transaktioner
• Man använder uppmätta skillnader i en
miljövariabel
Nackdelar:
• Man måste ha en väl fungerande marknad
• Kan vara svårt att få uppgifter om alla
variabler
• Köpare och säljare måste ha fullständig
information om miljövaran
Fler indirekta metoder
• Faktorproduktivitet
– Miljökvalitetsförändringar kan påverka
produktionsförmågan inom exempelvis jordbruk,
skogsbruk och fiske
Exempel: Försurning påverkar skogsproduktion på
lång sikt
Intäktsbortfallet räknas som en uppskattning av
kostnaden för försurning
• Inkomstförluster
– Relationen mellan miljökvalitet och
inkomstförändringar.
Exempel: Minskade svavelutsläpp leder till mindre
sjukfrånvaro och därigenom till inkomstökning
Fler indirekta metoder
• Återställandekostnad (av en miljötillgång)
– Exempelvis, vad kostar det att återställa ett
försurat våtmarksområde?
– Fördelar: enkel att använda och relativt billig
– Nackdel: alla skador går inte att återställa
• Skyddsutgifter
– Exempelvis kostnaden för att installera fönster
som stänger ute buller eller filter för att rena
dricksvatten
Direkta metoder
• Ger en möjlighet att uppskatta det totala
värdet av en naturresurs, både
användarvärden och existensvärden
• Vanligtvis genom intervjuer och/eller enkäter
där man frågar individer om deras
betalningsvilja
• Experimentmarknader eller hypotetiska
marknader används
CV-metoden (Contingent Valuation)
• Använder hypotetiska marknader där man
med hjälp av intervjuer eller enkäter
beskriver en förändring i en miljövara. Sedan
frågar man olika personer om deras
betalningsvilja för att förändringen ska ske.
• CV-metodens uppkomst:
– Utvecklades i USA
– 1947: Ciriacy-Wantrup var den förste som föreslog
användningen av intervjuer för att skatta
betalningsvilja
– 1963; Robert K. Davis presenterade den första
akademiska studien
– 1979: Bishop & Heberlein introducerade
budgivning istället för att använda öppna frågor
för betalningsviljan
• 1980-talet: Nya lagar och regelverk i USA
ledde till upprättande av manualer kring
samhällsekonomiska analyser. Under denna
period spred sig metoden även till andra
länder
• 1989: Exxon Valdez gick på grund utanför
Alaskas kust och orsakade ett stort
oljeutsläpp.
• 1990: Oil Pollution Act ger möjlighet att
stämma den som orsakar miljöskador genom
oljeutsläpp.
• 1993: NOAA-panelens rapport och riktlinjer
för användning av CV-metoden i juridiska mål
Faserna i en CV-studie
Fas 1, utveckling
• Planera den tänkta förändring man vill
studera
• Bestämma betalningsinstrument (skatt, fond
etc.)
• Urval (endast de som berörs av projektet,
hela befolkningen?)
• Information (vilken typ och hur mycket)
• Utveckling av scenario
–
–
–
–
Teoretiskt konsistent
Policyrelevant
Trovärdigt
Lätt att förstå
• Beskrivning av den hypotetiska marknaden
Faserna i en CV-studie
• Konstruera betalningsviljefrågan
– Öppen fråga
– Budgivning
– Sluten fråga. Delurval där personer får ta ställning
till olika bud
– Bivariat binär fråga. Samma som ovan men varje
person får ta ställning till två olika bud
– Spikmodellen. Frågar först om individen vill betala
något alls
• Hur ska den tänkta miljöförändringen ske?
Faserna i en CV-studie
Fas 2, konstruktion
• Handlar om att skapa och distribuera
frågeformuläret
– Ofta uppdelat i 3 delar med en beskrivning av
miljövaran man vill värdera, betalningsviljefrågan
och frågor som handlar om respondenternas
attityder och karakteristika (ålder, kön etc.)
• Fokusgrupper och pilotstudier
• Brev, intervju, telefon, web-undersökning
Fas 3, analys och rapportering
• Svarsfrekvens
• Karakteristika hos de som har svarat
CV-metodens styrkor och svagheter
Fördelar:
• Möjlighet att specificera olika scenarion
• Möjlighet att estimera existensvärden
Nackdelar:
• Strategiska svar
• Betalningsviljan beror på betalningssätt och
informationsmängd
• Sympatiyttring eller en verklig vilja att bidra?
• ”Part-whole” bias om respondenten värderar
en delmängd av projektet lika mycket som
hela projektet
Attributbaserade metoder (stated
preferences )
• ABMs är baserade på den hedoniska metoden där en
vara består av olika attribut. Court’s (1939) studie om
vad som styr efterfrågan på bilar
• Baseras på svar från enkätfrågor om en miljövara
bestående av olika attribut som kan anta olika nivåer.
• Attributen kombineras ihop till olika alternativ som
respondenten jämför mot varandra och väljer det
alternativ som maximerar nyttan. Genom att inkludera
ett kostnadsattribut kan man få fram olika
välfärdsmått
• Olika svarsformat kan användas:
– Ratings
– Rankings
– Choice
• I nuläget är choice experiment den vanligaste
metoden
Delarna i en choice experiment studie
• Identifiera och beskriva
miljövaran/förändringen som man vill
värdera
• Identifiera och beskriva attributen
– Kombinera attributen till olika alternativ
förknippade med en kostnad
– Antalet alternativ bestäms av hur många attribut
man har och hur många nivåer det finns på dessa
• Utformning av frågeformulär
• Datainsamling och dataanalys
• Tolkning av resultat för policyanvändning
och/eller beslutsunderlag
Styrkor och svagheter
Styrkor:
• Man får mer information jämfört med en CVstudie
• Respondenterna måste göra val där de
tvingas välja mellan olika attribut (trade-offs)
Svagheter:
• Hypotetiskt
• Kan vara krävande/svårt för respondenterna
Benefit Transfer
• Är ingen värderingsmetod i sig
• Används för att överföra resultaten från en
situation till en annan
– Betalningsviljan från en studie används för att
uppskatta värdet på en annan liknande plats utan
att göra en ny värderingsstudie
•
Varför?
– Dyrt med en ny undersökning
– Tiden räcker inte till

similar documents