ATT VARA EN DUKTIG LÄSARE

Report
ATT VARA EN DUKTIG LÄSARE
Vad innebär det?
Lgr 11
Årskurs 7–9
Läsa och skriva
Centralt innehålll
Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.
Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
Kunskapskraven
Betyget E
Betyget C
Betyget A
Eleven kan läsa skönlitteratur och
sakprosatexter med flyt genom att, på ett
i huvudsak fungerande sätt, välja och
använda lässtrategier utifrån olika texters
särdrag. Genom att göra enkla
sammanfattningar av olika texters
innehåll med viss koppling till
tidsaspekter, orsakssamband och andra
texter visar eleven grundläggande
läsförståelse.
Eleven kan läsa skönlitteratur och
sakprosatexter med gott flyt genom att,
på ett ändamålsenligt sätt, välja och
använda lässtrategier utifrån olika texters
särdrag. Genom att göra utvecklade
sammanfattningar av olika texters
innehåll med relativt god koppling till
tidsaspekter, orsakssamband och andra
texter visar eleven god läsförståelse.
Eleven kan läsa skönlitteratur och
sakprosatexter med mycket gott flyt
genom att, på ett ändamålsenligt och
effektivt sätt, välja och använda
lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
Genom att göra välutvecklade
sammanfattningar av olika texters
innehåll med god koppling till
tidsaspekter, orsakssamband och andra
texter visar eleven mycket god
läsförståelse.
VAD INNEBÄR DET?
• Läsa skönlitteratur och sakprosatexter med
flyt
• Det betyder:
• Att du ska kunna läsa med god hastighet, utan
att fastna eller läsa fel, även om texten
innehåller svåra ord och oberoende av vad det
är för typ av text (saga, roman, insändare,
lärobokstext).
• Välja och använda lässtrategier utifrån olika
texters särdrag
• Det betyder:
• Att du ska kunna läsa på olika sätt beroende
på vad det är för typ av text och vilket syfte du
har med läsningen (varför du läser). Det kan
innebära att du kan sökläsa, översiktsläsa,
djupläsa, välja rätt läshastighet och läsa
mellan raderna.
• Visa läsförståelse genom att göra
sammanställningar av olika texters innehåll med
koppling till tidsaspekter, orsakssamband och
andra texter
• Det betyder:
• Att du kan visa att du förstår en text när du
sammanfattar det viktigaste i den. Det kan också
vara i vilken ordning sakerna i en text händer och
varför det händer.
• Du ska också kunna koppla ihop det du läser med
andra texter som handlar om samma ämne.
LÄSFÖRSTÅELSE
Vad är det?
Vad är det som gör att du förstår en text?
L
De viktigaste faktorerna är:
•
•
•
•
LÄSFLYT
ORDFÖRRÅD
LÄSSTRATEGIER
MOTIVATION
Ä
S
F
Ö
R
S
T
Å
E
L
S
E
Andra faktorer som också spelar in...
LÄSAREN
(du)
TEXTEN
(läroboken, dikten, brevet,
romanen...)
KONTEXTEN
(lässituationen: skolan,
hemma, på bussen…)
Avkodning (läsflyt)
Ordförrådet
Förkunskap
Omvärldskunskap
Kunskap om texter/genrer
Kognitiv kapacitet
Motivation
Intresse
Uppmärksamhet och
koncentrationsförmåga
Användning av
lässtrategier
Innehåll och ämne
Genre
Struktur
Meningsbyggnad
Ordval
Aktivitet uppgiftens utformning
Störningar
Sociokulturellt
sammanhang
LÄSFLYT
Att kunna läsa med god hastighet, utan att
fastna på svåra ord eller läsa fel.
•
•
•
•
Kända ord - se ordbilder – snabbt
Okända eller nya ord – ljuda – längre tid
Varför:
All uppmärksamhet kan ligga på handling och
innehåll
• Fördel i alla ämnen och utanför skolan
Hur förbättrar man sitt läsflyt?
• Det bästa – och enda – sättet att träna upp
sitt läsflyt är att läsa mycket!!!
• 5000 timmar – en god läsare (en timme/dag i
14år)
• Läsa i skolan och på fritiden
ORDFÖRRÅDET
Alla ord som du vet betydelsen av.
• 30 000 - 40 000 ord behövs när du slutar åk 9
(10 ord /dag)
• 80% av alla nya ord lär du dig när du läser
texter och samtalar om dem – Läs mycket!!!
Hur utökar man sitt ordförråd?
• Läsa texter och samtala om dem
• Du lär dig genom att läsa ordet i en text eller i
ett sammanhang och ”gissa” betydelsen
• Det finns några knep:
1.
2.
3.
4.
Titta på sammanhanget
Titta på hur orden är uppbyggda
Skilj på fackord och ”vanliga” ord
Använd ordböcker, nätsidor och appar
Skilj ut fackord
• Fackord = ord son nästan bara används inom
ett särskilt ämne.
• Förklaras nästan alltid i texten
• Står ofta med fet eller kursiv stil första gången
de nämns
• Finns ofta med i rubriker
• Verkar vara det viktigaste i ett stycke
Sammanhanget förklarar
Det finns en direkt förklaring eller en synonym
Ex: Den historia som berättas i boken är helt fiktiv,
det vill säga påhittad.
Det finns motsatsord
Ex: Vi trodde att skolan skulle vara gigantisk, men
den var pytteliten.
Det finns exempel
Ex: Jag lyckades skriva en berättelse utan
prepositioner. Det fanns till exempel inte en enda
på, under, över, bakom eller i.
• Berättelsen förklarar
– Läs det som står före och efter ordet...
– Leta efter ledtrådar och lägg ihop dessa...
– Tänk att du är en detektiv...
Orden förklarar själva
Ord består av olika delar. De delar du känner igen =
ledtrådar.
Sammansatta ord
Ex: ledighetsansökansblankettsunderskriftsförfalskning
Ledighet+ansökan+blankett+underskrift+ förfalskning
Släktord
= ord som bygger på samma grundord
• Bilda ord genom avledning = lägga till något före eller
efter grundordet.
• Ex: läsa, läsning, läsare, avläsa, läsbar...
Prefix
Lägger till ett litet ord framfrör
Prefix kan förstärka...
Ex: ursnygg, superdyr, hypernervös
Prefix kan vända betydelsen
• Ex olycklig, missförstå, impopulär, antirasism...
• Ex= före detta
• Re= åter, tillbaka
Ordböcker, internetsidor och appar
Ibland räcker det inte med att vara listig och
gissa.
Då kan du behöva slå upp ordet i en ordbok i
bokform eller på nätet.
Ibland kan det gå bra att ”googla” ordet – då får
du se ordet i andra sammanhang
LÄSSTRATEGIER
• Man läser på olika sätt beroende på syftet
(=varför man läser) och på vilken typ av text det
är.
• Man kan läsa med olika hatighet t ex läsa noga
och långsamt, eller bara låta blicken snabbt svepa
över en text i jakt på ett visst ord.
• Man kan ställa frågor, sammanfatta, koppla till
egna erfarenheter osv... och på så sätt förbättra
sin förmåga att ”läsa mellan raderna”
Att läsa på olika sätt
Man läser på olika sätt beroende på syftet = varför
man läser.
• Sökläsning
Ex: Om du letar efter ett ord eller namn i en bok...
• Översiktsläsning
Ex: Om du har flera källor att välja mellan och vill ha den
bästa...
• Djupläsning
Ex: När du läser en skönlitterär bok eller en lärobok i
historia...
Sökläsning
När?
• När du letar efter en särskild detalj eller ett
särskilt ord...
Hur?
• Läs inte varje ord eller varje rad…
• Låt blicken glidaöver texten som omdu letade
med ficklampa…
Översiktsläsning
När?
• När du är på jakt efter användbar information från flera
olika källor, eller för att få överblick över en bok, text,
nätsida...
Hur?
• Läs igenom innehållsförteckningen(om det finns en)
• Läs rubriker och underrubriker
• Titta på bilderna och läs bildtexterna
• Läs inledningar och avslutningar på varje avsnitt (där står
ofta det viktigaste)
• Leta betydelsebärande ord (substantiv)
Djupläsning
När?
• När du ska besvara frågor som kräver
resonemang och förståelse…
• När du läser berättande texter, romaner,
dikter...
• När du läser i en lärobok för att förstå och lära
in något…
• När du läser en instruktion...
Hur?
• Du läser alla ord
• Du läser långsamt och koncentrerat så att du
kan följa med i handlingen eller resonemanget
• Du backar och läser om om du tappar tråden
• Du stannar upp och återberätta/sammanfatta
för dig själv
• Du är kritisk! Fundera över om det som sägs
är sant, vilka fakta har valts ut och varför?
Att anpassa läshastigheten
Anpassa hastigheten efter texten och syftet
med läsningen
Sänk hastigheten!
• Många okända ord
• Många långa och krångliga meningar
• Informationstät text – mycket fakta
• Svårt att ”hänga med” och förstå
Att läsa mellan raderna
Innebär att man läser något som författaren inte säger rakt ut.
Både i skönlitteratur och sakprosa
Du hämtar ledtrådar från:
• Andra ställen i texten
• Från egna erfarenheter
Bli bättre på det genom att:
• samtala om texten (innan, under och efter läsningen)
• fundera i förväg om texten
• ställa frågor till texten
• sammanfatta innehållet i texten
Förkunskaper och erfarenheter
• En författare måste lita på att alla har gemensamma
förkunskaper
• Förkunskaper = Kunskaper som man har innan man
börjar läsa.
• Bra att ”väcka” förkunskaperna innan man börjar
läsa (tankekarta, gemensam genomgång, frågor)
• Fundera i förväg på vad du vet om textens ämne
Olika slags frågor
Bra frågor plockar ut det viktigaste i en text – en
slags sammanfattning ( t ex instuderingsfrågor)
Tre olika slags frågor:
• Svaret står precis där
• Svaret finns mellan raderna
• Svaret finns bara hos dig själv
Varning!
man kan INTE alltid hitta svaret på ETT ENDA ställe i
texten – måste kanske läsa mellan raderna
Ställa egna frågor
Ett sätt att öva sig på att läsa mellan raderna är att ställa egna
frågor till texten. (både före, under och efter läsningen)
Man kan ställa frågor:
• för att förutsäga vad texten kommer att handla om...
• för att få reda på något om innehållet (svaret finns i texten)...
• om sådant man vill ta reda på eller undrar över...
• För att få fram vad som är viktigt i en text...
• För att testa sin egen förståelse...
• För att lära in...
• För att reda ut oklarheter och svåra ord...
Före läsningen (frågor)
•
•
•
•
•
•
Vad kan du säga om texten utan att ha läst den?
Vad avslöjar rubrikerna?
Vad avslöjar bilderna?
Vad tror du att texten ska handla om?
Vad vet du redan om ämnet?
Vad vet du om författaren/skribenten?
Under läsningen (frågor)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vilka frågor väcks hos dig när du läser texten?
Vad skulle du vilja veta?
Vad är svårt att förstå?
Vad kan du ta reda på? Kan du söka fakta och förklaringar
på nätet? Kan du fråga någon som kan förklara?
Vilka ord var svåra att förstå? Hur kan du få reda på vad de
betyder?
Vad betyder...?
Vad är...?
Hur...?
Varför...?
Vad tror du kommer att hända?
Efter läsningen (frågor)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vad hände sedan?
Vad leder det till? Vilka följder får det?
Hur hänger det här ihop med det du visste tidigare?
Känner du igen dig i texten? Varför?
Vad är skillnaden mellan... och...?
Vilka likheter finns mellan... och...?
Finns det något i texten som är konstigt eller inte stämmer?
Vet man det här säkert eller tror man?
Vad har jag lärt mig om...?
Vad är viktigt i denna text?
Hur kan man sammanfatta texten?
Sammanfatta
Sammanfatta = Att med egna ord återge innehållet i en text
• Kortare än originaltexten
• Utan dina egna åsikter och tankar
Varför?
När du sammanfattar blir du bättre på att:
• Läsa texter mer uppmärksamt
• Hitta textens viktigaste delar
• Se den röda tråden
• Skilja på fakta och åsikter
• Skriva sakligt och använda egna ord
MOTIVATION
Hur blir man motiverad?
Känner du igen det här?
Jag suckade tungt och ljudligt!
Nu hade jag läst den här sidan i fysikboken tre
gånger, långsamt och noggrannt. Det var inte någon
särskilt svår text, men ändå mindes jag inte ett
skvatt av vad jag hade läst. Mina tankar vandrade
liksom iväg åt fel håll...
• När du väljer egna texter – lägg tid på att hitta en
bok som passar dig!
• När du läser något för att du måste fråga din
lärare och dig själv: Varför du läser?
• Försök att skapa sammanhang (vad vet du om
ämnet, ställ frågor, sammanfatta
• Dela upp läsningen
• Belöna dig själv
• Sov ordentligt
• Tänk på läsmiljön (dator, ipad, tv, telefon,
musik...)

similar documents