Jämlik vård=lika för alla - Svensk sjuksköterskeförening

Report
Workshop 1
Jämlik vård = lika för alla?
Gerda Adelgren, Stefan Lindgren och Barbro Holm Ivarsson
Ojämlikheten i hälsa
- och faran med att alltid göra lika
Sjuksköterskedagarna 19 nov 2014
Barbro Holm Ivarsson
Leg psykolog
[email protected]
www.barbroivarsson.se
Det finns en ojämlikhet i hälsa
mellan befolkningsgrupper
•
Socioekonomiskt svaga grupper har sämre hälsa än starka grupper:
korttidsutbildade har sämre hälsa är långtidsutbildade, och tendensen är att
dessa skillnader ökar
•
Kvinnor har mer psykisk ohälsa och upplever generellt sin hälsa som sämre än
män
•
Kvinnor lever längre än män
•
Alkohol- och narkotikamissbruk är vanligare bland män
•
Unga vuxna har sämre psykisk hälsa än äldre
•
Vissa invandrargrupper har sämre hälsa
Barbro Holm Ivarsson
Fritzell, 2012; Marmot m.fl., 2008; Socialstyrelsen. Folkhälsan i Sverige 2012 .
Social gradient
gäller de flesta sjukdomar
• Hjärt-kärlsjukdomar
• Psykisk ohälsa
• Fetma
• Typ 2-diabetes
• Lungcancer
• Canceröverlevnad
• Skador på grund av våld
Barbro Holm Ivarsson
Fritzell, 2012; Marmot m.fl., 2008.
Marmotkommissionen
• För att utjämna de sociala skillnaderna i hälsa måste man påverka hälsans
sociala bestämningsfaktorer - de livsvillkor och levnadsvanor som har
störst betydelse för hälsan
Barbro Holm Ivarsson
Folkhälsomyndigheten , 2014a; Fritzell, 2012; Marmot m.fl., 2008.
Hälsans bestämningsfaktorer
Solvanor
Stress
Levnadsvanor
Levnadsvanor
Livsvillkor
Individen
kan
själv
påverka
Individen
kan
själv
påverka
Samhällets org.
Social
inverkar
Socialmiljö
miljö
inverkar
Politiska beslut
www.liv.se/far
[email protected]
Övergripande mål
För folkhälsopolitiken
Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika
villkor för hela befolkningen
För hälso- och sjukvården
Att stödja en jämlik hälsoutveckling i hela befolkningen
Det är landstingens ansvar att planera hälso- och sjukvården
så att befolkningen ges möjlighet att uppnå en god hälsa
på lika villkor
Barbro Holm Ivarsson
WHO, 2010a.
Att göra lika kan öka ojämlikheten
• Hälso- och sjukvården kan bidra till att öka skillnaderna i hälsa
då de socialt mest utsatta är de som har minst benägenhet att
svara på hälsointerventioner
• Människor har olika hälsoförhållanden och vårdbehov, och
man når dem på olika sätt, på olika arenor
• Ska man minska hälsoklyftorna måste insatserna inriktas på
de lågutbildade, och kanske t.ex. arbeta uppsökande mot
både lågutbildade och vissa invandrargrupper
• Mest resurser ska riktas till dem som har störst behov
Barbro Holm Ivarsson
Folkhälsomyndigheten , 2014a; Fritzell, 2012; Marmot m.fl., 2008.
Ohälsosamma levnadsvanor
bidrar stort till ojämlikhet i hälsa
• Individer i låg socioekonomisk position har fler ohälsosamma
levnadsvanor - de röker mer, har sämre matvanor och är
mindre fysiskt aktiva
• Män har fler ohälsosamma levnadsvanor – de använder mer
tobak, dricker mer alkohol, äter sämre och har mer övervikt
Barbro Holm Ivarsson
Folkhälsomyndigheten , 2014a; Fritzell, 2012; Marmot m.fl., 2008.
Fyra ohälsosamma levnadsvanor orsakar de
fyra huvudsakliga sjukdomar som dödar
Samt fyra metabola fysiologiska riskfaktorer som till stor del är en konsekvens
av de ohälsosamma levnadsvanorna
Barbro Holm Ivarsson
WHO, 2010a.
Förändrade levnadsvanor
förebygger sjukdom
WHO uppskattar att förändrade levnadsvanor kan förebygga
• 80 % av all kranskärlssjukdom
• 80 % av all stroke
• 80 % av all typ 2-diabetes
• minst en tredjedel av all cancer
Barbro Holm Ivarsson
WHO Europa, 2013a; WHO Fact sheets 297, 312, 317.
Åtgärder i Socialstyrelsens nationella riktlinjer
för sjukdomsförebyggande metoder
Tre rådgivningsnivåer med olika intensitet
• Enkla råd
• Rådgivande samtal
Dialog
• Kvalificerat rådgivande samtal
Alla inom vården som identifierar en patient med ohälsosamma
levnadsvanor ska kunna erbjuda någon form av rådgivning
Nivå på rådgivningen beror på vilken tid man har till förfogande,
rådgivarens kompetens och patientens motivation och behov
Barbro Holm Ivarsson
Socialstyrelsen, 2011a.
Patientcentrerad vård
• Person- eller patientcentrerad vård innebär att göra människor
delaktiga i sin egen vård och behandling.
• Med hjälp av personligt anpassad information och ett
patientcentrerat förhållningssätt bör vården stödja människor
att själva ta så stort ansvar som möjligt för sin hälsa, vare sig det
gäller att förebygga eller behandla sjukdom och skada
• Så hur når vi de socioekonomiskt svaga?
-Hur hittar vi dem?
-Hur talar vi med dem?
Barbro Holm Ivarsson
Statens folkhälsoinstitut, 2011b.
Att göra olika – ett sätt att uppnå
jämlikhet i vården
Stefan Lindgren
Professor,överläkare
Lunds universitet,
Gastrokliniken, Skånes Universitetssjukhus
Vice ordförande, Svenska Läkaresällskapet
Hälsotorget, Stockholm, november 2014
Hälso-och sjukvårdssystem
 Tillgänglighet
 Personcentrerad vård. Möter patientens behov
 Delaktighet
 Individualiserad vård (personalized medicine)
 Uppmärksamhet på livskvalitet
 Kontinuitet
 Optimalt resursutnyttjande
 Patient säkerhet
Patientens hälsa i centrum
 Personcentrerad vård
 Hälsa
Frånvaro av sjukdom
samt
Fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande
Ojämlik hälsa
Ojämnlik hälsa utgör ett större problem än bristande
jämställdhet i vården
Malmökommissionen
Kan bara förbättras i bred samverkan mellan olika
intressenter och aktörer.
I samverkan med medborgarna!
Health
needs of
SOCIETY
Hälso-och sjukvårdsteamet
 Inkluderar patienten!
 Interprofessionell kompetens
 Använder patienten som en resurs i vården
 Utgår från patientens behov
 Samverkan mellan patienten och ett kunskapssystem
 Använder modern IKT
Samverkan med patienten/familjen
Bästa möjliga hälsa för personer med IBD
tillgänglighet, delaktighet, kontinuitet och optimalt resursutnyttjande
Skov6
Inom 2
arbetsdagar
Inom
2 veckor
Person med
misstänkt IBD
Ingången kan vara:
• Primärvård
• Akutsjukvård
• Annan ingång
IBDteam1
Inom
1 vecka
Initial
diagnos/
karakterisering/
åtgärd2
0
Patientsäkerhet
Respons
Respons
Patientsäkerhet
4-6
2
4
Symtomfri
utan steroider
8-16
4
Symtomfri
utan steroider
samt
endoskopisk
och/eller
biokemisk
normalisering5
(vecka)
26
4
4
Optimering av behandling / Egenbehandling3
Kontinuerlig inrapportering till SWIBREG (SHS, Hb, CRP, Kalprotektin, klinisk aktivitet)4
Uppföljning enl. individuell vårdplan som uppdateras minst årligen5
För framtidens
hälsa en ny
läkarutbildning
Hälsofrämjande
omvårdnad och jämlik
hälsa
Gerda Adelgren
Distriktssköterska
Hälsomottagningen Södertälje
Hälsofrämjande omvårdnad
Bygger på en humanistisk syn på
människan och inriktar sig på att förstå
personens livsvärld i relation till hälsa,
sjukdom och lidande istället för att fokusera
på problem och diagnoser
(Svensk sjuksköterskeförening 2008)
Att fokusera på det friska och det positiva
hos personer med en mångfasetterad
problematik kan ge nytt hopp och energi att
också kunna göra förändringar
Hur tänker vi?
Motivation
Engagera anhöriga/vänner
Patienten kommer inte på den bokade tiden
Hälsolitteracitet
Mer?
Livsstilskolan ”Tänk Om”
Hur når vi individer som lever
i en socioekonomisk svår
situation som har problem på
grund av en ohälsosam
livsstil?
Södertälje Perspektivet
• Södertälje utmärker sig från Stockholms län med en
större andel människor med fetma, en hög andel
rökare samt en betydligt större andel som drabbas
av hjärt-kärlsjukdomar
• Lägre andel med riskabla alkoholvanor
• Oroväckande hög andel unga kvinnor med psykisk
ohälsa
• Högre andel rökande blivande mammor och
dagligrökare jämfört med länet och riket.
Livsstilskolan
Livsstilsskolan ”Tänk Om” erbjuds till personer från
• Öppenvårdspsykiatrin
• Arbetsförmedlingen
• Arbetsmarknadscentrum
• Primärvården
• Kommunen – Resursenheten
• Andra aktörer i samarbete med Arbetsförmedlingen
”Tänk Om”
kurs om
livsstilens
betydelse för
hälsan.
Vad är
Hälsa?
Sömn
Hälsoeffekter
av Fysisk
Aktivitet
Mat och
Hälsa
Tobak/
Alkohol eller
Hälsa
Stress
påverkan
och Hälsa
Avspänning
Motivation &
BeteendeFörändring
Faktorer som
stärker
hälsan
Patienten
bestämmer
Vad de vill ha
hjälp med att
förändra
Teamet
Består av:
Distriktssköterska
Hälsopedagog
Sjukgymnast
Kurator vid behov
Deltagarnas upplevelse
• De har fått tid- Samtalen var på 30-60 min
• Fortsatt stöd i en förändringsprocess
• Känt sig sedda och fått bekräftelse
• Ökad tilltro till den egna förmågan.
• Människor har olika hälsoförhållanden och
vårdbehov, och man når dem på olika sätt, på olika
arenor
• Använd patienten som en resurs i vården
• Utgå från patientens behov
• Känner sig sedd och får bekräftelse
• Ökar tilltro till den egna förmågan.
• Jämlik vård = Inte lika för alla
Tack för ert deltagande!
Välkomna till workshop 2
20/11 kl. 9.00-10.00

similar documents