DIFFERENTIERING Att behandla Produkter, Kunder, Leverantörer

Report
Roland Carlsson
Ruttplanering
Lagerstyrning och transportekonomi
2013
Roland Carlsson
Ruttplaneringsproblem
En definition
”Att finna en så effektiv distributionsplan som
möjligt för att försörja ett antal kunder i ett
område. Distributionen sker från en eller flera
terminaler med fordon som kör vissa rutter.
Rutterna ska konstrueras så att alla kunders
efterfrågan tillgodoses utan att fordonens
lastkapacitet överskrids.”
Det låter ju enkelt och självklart men är det enkelt?
Lagerstyrning och transportekonomi
2013
Roland Carlsson
Ruttplaneringsproblem
har villkor
Villkor är något som måste uppfyllas
tex:
En maximal körsträcka
En maximal körtid
Fordonets kapacitet (maxlast)
Tidskrav (lossa före visst klockslag)
OSV
Lagerstyrning och transportekonomi
2013
Roland Carlsson
Ruttplaneringsproblem
har mål
Mål är det man strävar mot,
exempel:
Lägsta totala transportkostnad
Kortast totala körsträcka
Så få rutter som möjligt
OSV
Målen kan stå i konflikt med varandra, t ex
lägsta kostnad – kortast tid
Lagerstyrning och transportekonomi
2013
Roland Carlsson
Ruttplaneringsproblem
Kan se olika ut
Två typer av problem
”Det klassiska problemet”
”Handelsresandeproblemet”
Lagerstyrning och transportekonomi
2013
Roland Carlsson
Ruttplaneringsproblem
Ett komplext problem
Många möjliga lösningar
 Skiljer på ”tillåtna” och ”otillåtna” lösningar.
 Antalet lösningar ökar lavinartat med antalet
besöksställen
 Andra saker komplicerar också, tex olika
fordonstyper, flera terminaler, olika tidsfönster,
varor som inte går att samlasta, osv
Lagerstyrning och transportekonomi
2013
Roland Carlsson
Ruttplaneringsproblem
Många lösningsmetoder
Finns optimerande och icke optimerande metoder
En icke optimerande metod
Den enklaste?
”Svepmetoden”
Lagerstyrning och transportekonomi
2013
Roland Carlsson
Svepmetoden
Ett exempel
Villkor: Max 15 enheter/bil. Max 4 st bilar
Mål: Lägsta transportkostnad
Kund nummer:
1
2
3
4
Efterfrågar:
4
10
4
3
0
0
1
2
3
4
5
6
0
24
19
20
27
16
12
Lagerstyrning och transportekonomi
Kostnadstabell
5
3,5
1
2
3
4
5
6
24
0
17
31
44
36
23
19
17
0
16
29
35
25
20
31
16
0
15
34
28
27
44
29
15
0
40
37
16
36
35
34
40
0
11
12
23
25
28
37
11
0
6
5
2013
Roland Carlsson
Svepmetoden
Villkor: Max 15 enheter/bil. Max 4 st bilar
Mål: Lägsta transportkostnad
Kund nummer:
1
2
Efterfrågar:
4
10
Lagerstyrning och transportekonomi
0
1
2
3
4
5
6
3
4
4
3
5
3,5
6
5
0
1
2
3
4
5
6
0
24
19
20
27
16
12
24
0
17
31
44
36
23
19
17
0
16
29
35
25
20
31
16
0
15
34
28
27
44
29
15
0
40
37
16
36
35
34
40
0
11
12
23
25
28
37
11
0
2013
Roland Carlsson
Fallet KoS
KoS skaffar egen bil för att själva sköta
distributionen i närområdet.
Sju kunder ska besökas. Alla ska ha leverans en
gång per vecka.
Skapa ett förslag till ruttplanering utifrån att det
ska vara den lägsta kostnad som går att få fram
med Svepmetoden.
Men först lite annat………..
Lagerstyrning och transportekonomi
2013
Roland Carlsson
Ruttplanering i lagret?
Vilken väg ska plockaren ta om det är
plockaren – till – produkten som gäller?
Man räknar med att ca 50% av plockarens tid går
till förflyttning
20% sökning, 15% plockning, 10% start av order
och 5% annat
Finns alltså mycket att vinna om tiden för
förflyttning kan effektiviseras
Även här finns optimerande och icke optimerande
metoder
Lagerstyrning och transportekonomi
2013
Roland Carlsson
Ruttplanering i lagret?
Metoder
Optimerande metoder är mycket beräkningstunga
Finns ett antal icke optimerande (heuristiska)
metoder för att lösa problemet
Några exempel på sådana metoder:
S-shape
Largest Gap
Combined
Aisle-by-aisle
Lagerstyrning och transportekonomi
2013
Roland Carlsson
En typisk lagerlayout
Fyra * sex
gångar.
Tre block.
Svarta
rutor är
gods som
ska
plockas.
Lagerstyrning och transportekonomi
En plats,
(depot), som
plockrundan
utgår ifrån
och där
godset sedan
lämnas
2013
Roland Carlsson
Startar med
den gång som
är närmast
utgångspunkten och
där det finns
objekt att
plocka.
Fortsätter den
gången så
länge något
ska plockas i
det blocket.
Lagerstyrning och transportekonomi
Varje gång
som
innehåller
minst ett
objekt
passeras i
hela dess
längd (inom
respektive
block).
2013
Roland Carlsson
Startar på
samma sätt
som S-shape
med gången
närmast
utgångspunkten.
Fortsätter
så länge
något ska
plockas i
det blocket.
Lagerstyrning och transportekonomi
Gå in i varje
gång, plocka
objekt och ut
samma väg.
Den sista
gången i
blocket
passeras i
sin helhet.
Tar ett block
i taget.
2013
Roland Carlsson
Startar på
samma sätt
som S-shape o
Largest Gap.
Besöker varje
huvudgång
som innehåller
plockobjekt
exakt en
gång.
Lagerstyrning och transportekonomi
För varje
block görs en
beräkning
med en
dynamisk
programmeringsalgoritm.
Förflyttning
mellan block
görs den
kortaste
vägen.
2013
Roland Carlsson
Man börjar
till vänster
och tar en
huvudgång i
taget (om den
innehåller
plockobjekt).
Lagerstyrning och transportekonomi
Algoritmen
beräknar
vilken
korsande
gång som ska
användas för
att gå från en
huvudgång
till en annan.
Väljer den
som ger
kortast
avstånd.
2013
Roland Carlsson
Det går att
använda
optimerande
algoritmer.
Här ett
exempel på
resultatet av
en sådan.
Lagerstyrning och transportekonomi
Beräkningsarbetet blir
dock
omfattande och
komplexiteten
ökar snabbt
när antalet
block och
gångar ökar.
2013
Roland Carlsson
Simulering
Att prova sig fram
Detta lämpar sig väl för simulering
Kan vara svårt/dyrt att testa ”i verkligheten”
En plats på Internet där simulering kan göras
Dock begränsad vad gäller optimerande algoritm
Här går också att optimera layout för plocklager
Lagerstyrning och transportekonomi
2013

similar documents