Fältarbete och social mobilisering

Report
Fältarbete och
social
mobilisering
Björn Andersson
Institutionen för socialt
arbete
Göteborgs universitet
Social mobilisering
Handlar om att formulera frågor, behov och
lösningar utifrån ett kollektivt perspektiv. Viktigt
är vad människor och organisationer kan
åstadkomma genom gemensamt handlande.
Makt är ofta en central dimension, varför det
här perspektivet många gånger uppfattas ha
en politisk dimension.
Problemformuleringsprivilegiet.
Social förändring
Social förändring handlar både om
problemlösning: att förändra olika förhållanden
och deltagande i processer: att få kraft och
tillhörighet genom att göra något tillsammans
med andra. En central tanke i social
mobilisering är att de som berörs av ett socialt
problem, ska vara med och arbeta på att
förändra situationen. Empowerment.
Enligt UNICEF
Social mobilisering inom UNICEF är en process som
engagerar och motiverar en bred grupp av
partners och allierade, på både nationell och lokal
nivå, att resa medvetenhet kring, och krav på,
särskilda utvecklingsmål genom att föra dialog
ansikte mot ansikte. Medlemmar av institutioner,
nätverk, medborgerliga och religiösa grupper samt
andra, arbetar på ett koordinerat sätt för att nå
vissa grupper av människor och starta dialoger
utifrån ett planerat budskap. Med andra ord, social
mobilisering försöker att främja förändring genom
en rad olika aktörer, vilka är engagerade i
samordnade och komplementära insatser.
(www.unicef.org/cbsc/index_42347.html, 2014-03-10, min översättning)
Närbesläktade begrepp
 Community
work – samhällsarbete
 Community organization – grannskapsarbete, lokalt organisationsarbete
 Strukturinriktat arbete
 Socialpedagogik
Lång tradition i fältarbete:
Stockholm ”Raggar-Harry”
… och Göteborg: ”Göteborgsraggarnas främste skyddsängel.”
Raggarna
 Ett
av de stora ”ungdomsproblemen” på
1950- och 60-tal. Alkohol, sex, våldsamhet,
kriminalitet etc.
 Fältarbetare jobbade med raggare som
grupp. Bildade föreningar (The Road Jolly
Rogers) och hjälpte till att starta
motorgårdar.
 Parallellt jobbade man med individ- och
grupparbete.
”En social mobilisering kan
få stopp på upploppen”
”Vi måste sluta betrakta dessa ungdomar som klienter
eller brukare av social service och lyssna i stället på
områdets företrädare och tillsammans med dessa låta
dem alla bli företrädare för sitt område, för sitt eget liv.
Det heter social mobilisering och den kommer äga rum.
Antingen som en gemensam kraftansträngning för social
upprustning eller med återkommande bilbränder.”
Ingvar Nilsson
Nationalekonom
Christer Mattsson
författare och enhetschef socialtjänsten i
Kungälv
(https://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1687971, 2014-03-10)
Olika utgångspunkter
 Relatera
till existerande rörelser och organisationer, som arbetar mobiliserande. Handlar
ofta om att inta en komplementär position.
 Initiativ
utifrån den egna verksamheten.
Innebär som regel att ta ett ledande och
organiserande ansvar.
Utgångspunkt i det lokala
 Utsatta
bostadsområden
 Grannskapsarbete
 Ungdomar, föräldrar och organisationer i
ett lokalt perspektiv
 Angeredsfestivalen
Utgångspunkt i gemensam
tillhörighet eller kollektiv
erfarenhet
 Starta
i ungas erfarenheter. Handlar ofta
om att gå från det individuella till det
kollektiva.
 Självhjälpsgrupper
 Nätverk
Utgångspunkt i aktuella
händelser och krissituationer
 Situationer
att samlas kring och som
kräver kollektiva ansatser. Kan både
handla om att samla unga och olika
organisationer/aktörer.
 Exempel: föräldraarbete i Angered,
rasistiska attacker, arbete särskilda helger.
Utgångspunkt i särskilda frågor
och teman
 Ungdomskultur:
graffiti, musik
 Arbetsmarknad: särskilda projekt
 Drogfrågor
 Arbete kring huliganism
Utgångspunkt i ett brukarperspektiv
 Olika
former för inflytande och
delaktighet
 Ungdomsfullmäktige, mini-fältisar
Vanliga delar av arbetsprocessen
 Uppsökande
 Kartläggning
 Medverka
till möten
 Identifiera frågor och problem
 Peka ut möjligheter och resurser
 Hitta vägar för konkret, praktiskt arbete
 Hålla igång processen. Konflikter.
 Kontakter, nätverk, samverkan och
resurser
 Återföra och utvärdera
Vad arbetar socialarbetaren
med?
 Process
 Organisering
 Kontaktskapande,
-förmedlande
 Tolka, formulera, diskutera, idéer
 Konfliktlösning
 Ideologi
 Företrädarskap
Metoder för att arbeta med
större grupper
 Framtidsverkstad
 Open
space
 Opera
 SWOT-analys
Utmaningar för fältarbete
 Förena
ett brukarperspektiv med en
myndighetsposition. Förankring både inåt och
utåt. Går mobilisering att förena med vilka
andra uppgifter som helst?
 Överbrygga motsättningar mellan
ungdomsgrupper, i synnerhet i ett lokalt
sammanhang.
 Identifiera frågor som fungerar.
 Utvärderingsproblematiken.
Inför grupparbetet:
Är detta ett socialt problem? En fråga
för socialtjänsten/fältarbete?
Bild: Årskort Guld SJ

similar documents