Monika Reichenbergs PowerPoint

Report
Vägar till läsförståelse
 Skellefteå 18 september 2014
 Monica Reichenberg
 Institutionen för pedagogik och specialpedagogik,
 Göteborgs universitet

Ett torftigt liv!
 Kerstin Färm (2004), som forskat kring kultur och
fritid inom omsorgen i Sverige, fann i sin
undersökning av gruppbostäder att de boende levde
ett mycket torftigare liv än den övriga befolkningen
Böcker saknades helt!
 De aktiviteter som vanligen erbjöds de boende var
passiva och lågstimulerande. Mycket av fritiden
upptogs av att vänta på måltider, sjukgymnastik,
transporter och på att få gå och lägga sig. Böcker
saknades helt.
God läsförståelse är A och O!
 För att personer med utvecklingsstörning inte ska
finna sig i detta har såväl skola som föräldrar ett stort
ansvar. För elever med utvecklingsstörning, precis
som för alla andra elever, är det viktigt att skolan ger
dem en god läsförståelse så att de kan förstå de texter
de möter och bli delaktiga i samhället. Det är otroligt
lätt att råka illa ut.
 Språk är makt för språk föder demokrati.
 Språk får vi genom att läsa och interagera med andra.
 Genom att läsa får vi insikter som gör att vi får åsikter.
 Därför är det viktigt att studera och bedöma
interaktionen därigenom kommer vi åt själva
läsprocessen.
Insikter ger åsikter!
 Den som är informerad kan bilda sig en egen
uppfattning, försvara sina rättigheter och påverka sin
situation. Insikter ger åsikter. LSS är en rättighetslag
som skall garantera personer med omfattande och
varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de
får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de
kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet
är att den enskilde får möjlighet att leva som andra.
(Socialstyrelsen).
Låga förväntningar!
Det finns många skolelever i dag som inte fått så mycket
lästräning med motiveringen; ”De kan ändå inte lära sig
någonting.”
Tänk att ha så låga förväntningar på sina elever.
Alla måste få vara med på läståget.
Stick i stäv mot forskningen!
 Det kan förefalla märkligt att förväntningar på
eleverna i grundsärskolan varit så låga när forskarna
uppmärksammat just vikten av att ha förväntningar på
sina elever (Fischbein & Österberg, 2003, Swärd, 2008,
Heimdahl Mattson och Roll-Pettersson, 2007) .
Det handlar om delaktighet…
För deltagare på Lärvux och Daglig verksamhet är det
viktigt att upprätthålla den läsförmåga de fick i skolan
så att de kan bli delaktiga i textsamhället.
Hypotes
Min hypotes är att vuxna personer med
utvecklingsstörning har potentialer att inferera och
reflektera om texter de läser.
Att läsa är inte bara att läsa
Läsning = Avkodning och förståelse
Christer Jacobson vid
Linnéuniversitetet
 God avkodningsförmåga är en förutsättning för
läsförståelse. En undersökning av Christer Jacobson
vid Linnéuniversitetet tyder på att
avkodningsförmågan inte har försämrats över en 20årsperiod för nioåringar.
Vill du läsa mer?
 Jacobson, C. (2011). Läsförståelsen har försämrats, men
hur är det med Ordavkodningen?. Dyslexi, aktuellt om
läs- och skrivsvårigheter. 4-16. Tillgänglig: Läs
publikationen
Texter får inte bli höga staket!
Texter får inte bli oöverstigliga hinder (Myrberg, 2007)!
Lättlästa texter är ett måste för delaktighet.
Lättläst skönlitteratur!
 Johan Werkmäster – Selma Lagerlöf
 Per Gustavsson- skrönor
 Hans Peterson - Astrid Lindgren
Vill du veta mer om lättläst?
En forskningsrapport:
Författare professor Ingvar Lundberg och Monica
Reichenberg
http://www.spsm.se/Laromedel/Vad-ar-lattlast
Författaren skriver halva
boken…
 Författaren skriver bara halva boken, andra hälften
får läsaren ta hand om".(Olof Lagercrantz).
En text kan aldrig stå på egna
ben!
En text kan inte stå på egna ben. Samtalet före-under
och efter läsningen är viktigt.
Hur går det om vi samtalar kring texter?
Internationell forskning!
Internationella forskare har uppmärksammat att
personer med utvecklingsstörning behöver –i likhet med
andra skolelever- systematisk och strukturerad
undervisning i läsförståelse.
Forts.
 Holländska, israeliska och amerikanska forskare har
visat att det visst är möjligt att undervisa elever med
lindrig utvecklingsstörning i läsförståelse (Varnhagen,
1986, van den Bos, 2007 och Alfassi et et al. 2009)
Läser steg för steg
Läsförståelsen byggdes upp under tiden eleverna läste
texten!
Lärarna delade upp (segmenterade) texten i små
stycken i förväg där de trodde att eleverna skulle få
svårigheter att förstå.
Det innebar att eleverna tvingades brottas med varje
segment (=textstycke)!
Reciprok undervisning
I RU tränas fyra strategier :
1. Förutspå/förutsäga/ställa hypoteser – med hjälp av t ex
rubrik och bilder ska eleverna öva på att förutspå vad de
tror att texten kommer att handla om, dvs göra
inferenser. Det innebär också att eleverna ska kunna dra
slutsatser från vad de redan vet i ljuset av ny information
som dyker upp i texten.
Forts.
2. Ställa egna frågor före, under och efter läsningen av
texten – eleverna ska öva att skilja det väsentliga i texten
från det oväsentliga och ge läraren möjlighet att
kontrollera elevernas förståelse.
3. Reda ut oklarheter, exempelvis svåra ord, komplicerad
syntax, centrala idéer – eleverna ska öva att kritiskt
utvärdera vad de läst.
4. Sammanfatta med egna ord.
Forts.
Strategierna övas därför att de , enligt Palincsar och
Brown (1984), är speciellt lämpade för att uppmuntra
elever till att aktivt ta del i gruppsamtal. Därigenom kan
de bidra till att eleverna utvecklar sin läsförståelse och
får ett metaperspektiv på sitt eget lärande och tänkande.
Forts.
Centralt i RU är ”guided practice”, dvs lärarstyrda
övningar, som går ut på att eleverna får öva på
strategierna under lärares ledning för att sedan mer och
mer ta över ansvaret själva. Under de första textsamtalen
där RU praktiseras, har läraren huvudansvaret för
samtalet.
Forts.
Det sker genom att läraren visar, modellerar, hur
strategierna kan användas i praktiken av eleverna.
Läraren demonstrerar hur man förutspår, ställer frågor,
reder ut svåra ställen i texten och sammanfattar det
lästa. Eleverna observerar och uträttar i denna fas inte så
mycket kognitivt arbete själva.
 Vi använde nya ord istället för svåra ord.
 Nya ord väcker elevernas kognitiva nyfikenhet,
 Svåra ord bygger på ett bristperspektiv. Risken finns
att eleverna tiger för att de inte vill lyfta fram sina egna
tillkortakommanden.
Lena Franzén
 En central idé i IF är att svaga läsare behöver
undervisning i hur man analyserar en direkt ställd
fråga på en läst text för att kunna ge ett korrekt svar.
Strategin går ut på att leta efter svaret. Det kan tyckas
lätt men så är ingalunda fallet då eleverna ska finna tre
olika typer av svar.
Material
Att träna inferenser – teori och träningsprogram.
Hitta svaret!
Bara en typ av svaren går att finna ”precis där ” i texten.
Vissa svar finns inte ens tydligt utskrivna i texten utan
eleverna måste hitta svaret ”i sitt eget huvud” med hjälp
av ledtrådar i texten. En annan typ av svar kräver
information från mer än bara en mening eller ett avsnitt
i texten.
 Vissa svar finns inte ens tydligt utskrivna i texten utan
eleverna måste hitta svaret ”i sitt eget huvud” med
hjälp av ledtrådar i texten. En annan typ av svar kräver
information från mer än bara en mening eller ett
avsnitt i texten.
Få svenska studier
 Professor Ingvar Lundberg och jag gjorde en
interventionsstudie i grundsär/träningsskolan 2010.
 2009 gjorde jag en studie i gymnasiesärskolan.
 2010 gjorde jag en interventionsstudie på Daglig
verksamhet.
 2012 ytterligare en studie på Daglig verksamhet där
skrivandet var i fokus.
 2013 i höst gjorde jag en ny studie i särskolan.
Hur ofta hade vi textsamtal?
Två gånger per vecka under åtta veckor fick eleverna
träna strukturerade textsamtal. De flesta samtalen
varade mellan 20 och 30 minuter.
Texterna lästes stycke för stycke.
Samtalen skedde i smågrupper med mellan två och fyra
personer i varje grupp.
Vi har 82 videofilmade samtal.
Jag ledde textsamtal i klassrummen
I likhet med Palincsar och Brown (1984) ville vi
fungera som modeller för lärarna. Därför ledde jag de
fem första textsamtalen med eleverna medan läraren
satt bredvid och observerade.
Sedan var det lärarnas tur att ta över. Jag satt bredvid
och observerade några. Lärarna fick sedan i uppgift att
videofilma tre samtal för att vi skulle kunna se att de
arbetade i enlighet med respektive modell.
Textsamtal
 Genom att ha textsamtal med sina elever kan man
fånga processen.
 Därför är det viktigt att videofilma.
 Videofilm ger möjligheter att stanna upp. Man kan
vidare räkna ut elevernas taltid, se att varje elev är
delaktig.
 Vi testade eleverna före och efter. Läsförståelsen ökade
signifikant.
Ny studie i särskolan
 Fler från träningsskolan,
 Endast faktatexter - Såväl lättlästa som originaltexter
 Bildstöd till varje text- också teckenstöd
 Fortsatt videofilmning
 Även nu testades före och efter.Läsförståelsen ökade
signifikant.
Varning 1 för övertro på en
metod!
 RT är en metod.
 Elever är olika.
 Slutsats: 1. Vi behöver därför använda flera metoder.
 Slutsats 2. Vi behöver också metoder som är
evidensbaserade.
Varning 2 för övertro på de fyra
figurerna!
 Palincsar och Brown använde aldrig figurer i sina
studier. Inte heller Van den Bos et al (2007) eller
Alfassi et al, (2009).
 Det är lätt att figurerna tar överhanden. Försiktighet
rekommenderas.
Inget omsorgstänk!
 Grunden Media lever upp till ansvaret att utveckla
deltagarnas skrivaktiviteter. Här blir inte deltagarna
passivt insocialiserade som omsorgstagare därför att
handledarna har lämnat ”omsorgstänket” som
prioriterat vård och omsorg på bekostnad av läs-och
skrivundervisning. På Grunden Media lyckas man
förena den viktiga omsorgen och det goda emotionella
klimatet med meningsfulla läs-och skrivaktiveter.
Ska man utvecklas…
 Mottot som verkar genomsyra verksamheten är: Ska
människor utvecklas måste de också få misslyckas.
Följaktligen ser handledarna möjligheter hos
deltagarna, uppmuntrar deras kreativitet och utmanar
dem i deras närmaste utvecklingszon. Genom att låta
deltagarna interagera aktivt runt de meningsfulla
aktiviteterna triggas deras kognitiva potentialer i den
aktuella situationen
Slutsatser
 Att läs- och skrivpraktiken på Grunden Media har
effekten att den fostrar en kultur som leder till att
deltagarna aktivt kan skapa sig en egen identitet inom
ramen för gemenskapen.
Fler slutsatser,
 Att läs- och skrivpraktiken på Grunden Media har
effekten att den skapar möjligheter för ett livslångt
lärand istället för fostra en vård- eller förvaringskultur.
 Att läs- och skrivpraktiken på Grunden Media har
effekten att den skapar olika former för medlemskap i
en bredare social gemenskap än vad många av
deltagarna annars skulle få.
Ännu fler slutsatser
 Att läs- och skrivpraktiken på Grunden Media har
effekten att den fostrar en kultur där deltagarna skapar
kontakter dels med varandra dels med det omgivande
samhället. Med andra ord, praktiken leder till att de får
ett ökat ett ökat socialt nätverk.
 Att läs- och skrivpraktiken på Grunden är i sig en
effekt av ett aktivt engagemang hos handledarna.
 Det finns en lärarhandledning till vår bok!
 Den har utarbetats av Ann-Katrin Swärd och Katarina
Florin.
Jag började med Selma och
avslutar med Torgny Lindgren
 Och hon frågade honom:
 Vad vet du om delaktigheten?
 Och han svarade nästan genast, alldeles som
 om han hela sitt liv förberett sig för att
 kunna besvara just denna enda fråga:
 I delaktigheten uppstår vår tillvaro .
 Genom att göra oss delaktiga av varandras liv
 skapar vi oss själva. Utan delaktigheten finns vi inte till
(Torgny Lindgren, Bat Seba, 1984)
Hör gärna av er!
 Jag brinner för att personer med utvecklingsstörning
ska bli delaktiga i textsamhället!
 Hör gärna av er!
 [email protected]
Publikationer:
Reichenberg, M. (2014). Questioning the author in a
Scandinavian context. L1-Educational Studies in
Language and Literature, 14 (1-20),
Reichenberg, M. & Emanuelsson, B-M.(2014). Elever i
årskurs 3 läser och samtalar om texter: En
interventionsstudie . Acta didactica. Oslo universitets
Reichenberg, M., & Löfgren, K. (2014) An intervention
study in Grade 3 based upon reciprocal teaching. Journal
of Education and Learning, 8(122-131)
Lundberg, I., & Reichenberg, M. (2013). Developing
reading comprehension among students with mild
intellectual disabilities: An intervention study.
Scandinavian Journal of Educational Research, 57(1), 89100.
Reichenberg, M. (2013) “I liked the text about the little
bird.” Five intellectually disabled persons talk about
texts. Scandinavian Journal of Disability Research , 15
(108-124)
 Reichenberg, M., & Löfgren, K. (2013). The Social
Practice of Reading and Writing Instruction in Schools
for Intellectually Disabled Pupils. Journal of Special
Education and Rehabilitation, 14(3-4), 43-60.
 Reichenberg, M. (2014)The relevance of structured text
talks for students´ reading comprehension:
 An intervention study in special schools. Journal of
Special Education and Rehabilitation
 Reichenberg, M. (2014). Det finns människor som tror
att sådana som vi inte kan lära sig att förstå vad det
står”. I Fischbein (red). Ungdomar skriver och läser.
Lund:Studentlitteratur.

similar documents