2011-05-10 Christer Johansson, Betydelse av vägdamm

Report
Betydelsen av vägdamm för
folkhälsan i
Storstockholmsregionen
Christer Johansson
SLB Miljöförvaltningen, Stockholm
ITM Stockholms universitet
Bertil Forsberg och Kadri Meister
Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin
Umeå universitet
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
Många dör i förtid på grund av trafikens
luftföroreningar
35-50 personer dödade i
trafiken varje år*
(2005-2009, NTF.se)
Fina partiklar från vägtrafik kan
orsaka
~430 förtida dödsfall per år*
(Forsberg et al., Ambio, vol.,34, No. 1, 2005)
Grova partiklar från vägtrafik kan
orsaka ytterligare
~40 förtida dödsfall per år*
(Forsberg et al., 2011, opublicerade resultat)
* Stockholms län
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
Dödsolyckor i trafiken (www.ntf.se)
Livslängdspåverkan
i Stockholms län
Kvinnor
Män
Förväntad livslängd
81.6 år
75.6 år
15 808 dödsfall
(1995)
Ökning om alla
lokala* partikulära
luftföroreningar
försvinner
+ 60 d
+ 70 d
Ca 400 dödsfall
Ökning om alla slutar
röka
+ 400 d
+ 440 d
27% rökare,
(10-19 cig/d)
Ökning om ingen får
lungcancer
+ 150 d
+ 200 d
595 dödsfall (1995)
Ökning om ingen
begår självmord
+ 100 d
+ 140 d
256 dödsfall (1995)
Ökning om inga
trafikolyckor
+ 30 d
+ 50 d
71 dödsfall (1995)
•Med lokala avses de från utsläppen i länet. Till detta kommer partiklar från andra länder
som leder till ca 4 månaders livslängdsförkortning totalt för män och kvinnor.
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
Finansiärer
• Landstingets miljöanslag
• Stockholms stad
(Miljöförvaltningen)
• Umeå universitet (via
APHECOM)
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
Bakgrund (1/2)
• Partikelutsläpp leder till betydande hälsoeffekter
• Men behövs kunskap olika källors betydelse för folkhälsan
för optimala åtgärder
• PM10 halterna överskrider MKN
• Vägdamm utgör stor del av PM10
• Stort bidrag i Stockholm jämfört med andra storstäder i Europa
• Hälsoeffekter av grova partiklar i Sthlmsregionen
– Sjuklighet
• Dokumenterade akuta effekter på luftvägssjukdomar
• Inga säkerställda akuta effekter på hjärt- kärlsjukdomar
– Dödlighet
• Inga säkerställda effekter på akut förtida dödlighet
• Långtidseffekter har inte kunnat fastställas
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
Bakgrund (2/2)
•SAMMANFATTNING:
Effekter av vägdamm i Finland (våren)
– Increased respiratory symptoms among children (Tiittanen 1999)
•Dödlighet
Partiklar med kisel och järn i Oslo
– Increased
of cough andpåverkar
reduced dödlighet
lung function among
- Vissa
bevis attprevalence
kortvarig exponering
children in Oslo, Umeå & Kuopio (Roemer et al., 2000)
- Inga bevis att långtidsexponering påverkar dödlighet
• Sand stormar i Spokane (USA)
– No increase in mortality (Schwartz et al., 1999)
• Sand stormar i Washington (USA)
Sjukdom
– Increased hospital admissions due to bronchitis
Lika
storapartiklar
eller större
effekter Valley,
än fina CA
partiklar:
• Grova
i Coachella
- Försämring
avmortality
kronisk obstruktiv
lungsjukdom
– Increased
(Ostro et al.,
1999 & 2000)
på astmatiker
•- Påverkan
Höga PM10
pga jord och vulkanisk aktivitet i Anchorage, Alaska
- Ökade
sjukvårdsbesök
p g a luftvägsbesvär
– Increased
hospital admission
due to asthma (Gordian et al., 1996)
p gCanada
a hjärt- kärlsjukdom
•- Ökade
Gorva sjukvårdsbesök
partiklar i Toronto,
– Increased number of hospital admissions due to respiratory disease
(Burnett et al., 1999; Molgavkar, 2002 etc.)
Brunecref & Forsberg, 2005 (Eur Respir J.)
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
Grova partiklar - ”Vägdamm”
Vägdamm
Avgaspartiklar
Koncentration
Bränslen, oljor, motor, katalysator
Organiska ämnen
”Sot”
Syror
Metaller (bränslen, motor, kat.)
Salter
0.001
0.01
Asfalt, salt, sand, bromsar,
däck, m m
Stenmaterial
Salter
Metaller
Organiska ämnen
”Sot” (avgaser, bitumen…)
Sulfat, nitrat, ammonium
Bakterier
0.1
Diameter, µm
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
1
10
Källor till ”vägdamm”
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Beläggningsslitage (sten, bitumen)
Vägsalt
Dammbindningsmedel
Havssalt
Bromsslitage
Däckslitage
Dubbslitage
Spill (jord, sten, oljor, bränslen, cement etc.)
Fasadputs etc från husrenovering
Biologiskt material (från bakterier, svampar, växtmaterial etc)
Deponerade partiklar (sekundära partiklar m fl. från andra källor)
Avgaspartiklar
Korrosionsprodukter från fordon
Kopparoxider m fl oxider från hustakavrinning
Korrosionsprodukter från vägskyltar, räcken etc.
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
Stor del av PM10 på grund av
stenmaterial i vägbana
Resultat från
Källreceptorberäkningar
baserat på
kemiska analyser
av partiklarna
Emfo WEAREM,
Christer
Sjödin
Johansson,
et SLB-analys,
al.
Miljöförvaltningen Stockholm
Upptag i lunga beror på
storleken
Total
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
Ackumulerad deposition
i lunga efter 5 veckor
Tabell 1. Teoretisk beräkning av relativa depositionen av partiklar i olika delar av luftvägarna för en
vuxen person (totalt ackumulerad deposition efter 5 veckor). Partikeldepositionen är beräknad dels
som massan partiklar dels som antalet partiklar. Från Voutilainen et al., (2002).
Region
Övre luftvägar, näsa
Struphuvud, luftstrupe
Luftrör, grövre
Luftrör, finare
Alveoler
Number (%)
6.46
8,32
2,65
18,18
64,39
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
Mass (%)
35.75
47,84
5,65
2,74
8,02
Olika löslighet & hygroskopicitet
• Avgaspartiklar
– Olösliga sotpartiklar, metaller, organiska ämnen
– Lösliga syror
– Mest icke hygroskopiskt
• Vägdamm
– Olösliga stenmineraler, sot, metaller
– Lösliga salter, syror, sulfat, nitrat, ammonium
– Mest icke hygroskopiskt (årstidsberoende?)
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
Toxicitet av summan av ämnena i PM
<< observerade riskfaktorer
• 4 förklaringar:
– Blandningen mckt mer toxisk än summan av
enskilda ämnen
– En liten del av befolkningen är mer känslig än
tox testerna visar
– Toxiciteten är inte alls relaterad till kemiska
sammansättningen
– Partikelmassa är inte orsaken till effekterna
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
Mätningar 2000-2008
• Data
•
•
•
•
•
•
•
Torkel Knutssonsgatan
2000 – 2008
PM10
PM2.5
PM10-PM2.5
CO Avgasindikator
Ozon
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
Halter 2000-2008
Ämne
(beteckning)
Beskrivning
PM10
Masskoncentrationen av partiklar med en
diameter mindre än 10 µm
15.5 µg/m
PM2,5
Masskoncentrationen av partiklar med en
diameter mindre än 2,5 µm
8.6 µg/m
3
Torkel Knutssonsgatan
PM10-PM2,5
Masskoncentrationen av partiklar med en
diameter större än 2,5 µm och mindre än
10 µm
7.2 µg/m
3
Torkel Knutssonsgatan
CO
Masskoncentrationen av kolmonoxid
0.28 mg/m
O3
Masskoncentrationen av ozon
60.0 µg/m
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
Medelvärde för
perioden som
studerats
3
Mätplatser (samtliga i
taknivå i Stockholms
innerstad)
Torkel Knutssonsgatan
3
Hornsgatan och Sveavägen
3
Torkel Knutssonsgatan
Hur representativ är mätn på Torkel för bef
exponering?
90-p PM10
40
Årsmedel PM10
36
35
34
33
32
30
25
20
19
16
17
18
15
10
5
Mätning på
Torkel
Modellberäknad befolkningsexponering
0
Mätdata
Torkel
Bef exp StS
1.44 milj inv
Bef exp St
0.772 milj inv
Bef exp Inn
0.357 milj inv
Tidsseriestudie => viktigt att mätningarna speglar variationerna i exponeringen
Vägdammet följer vägtrafikens variationer => ej så stora geografiska skillnader
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
Olika variationer i avgaspartiklar och vägdamm
=> hälsoeffekter kan särskiljas
PNC
(Urban background)
PM10
(Urban background
PM10
(Kerb side)
350000
350
300000
300
250000
250
200000
200
150000
150
100000
100
50000
50
0
0
feb-12
tisdag
Tue
feb-13 feb-14
onsdag torsdag
Wed
_____
Thu
feb-15
fredag
Fri
feb-16
lördag
Sat
feb-17 feb-18 feb-19
söndag måndag tisdag
Sun
Mon
Avgaspartiklar
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
Tue
feb-20 feb-21
onsdag torsdag
Wed
Date
Thu
feb-22
fredag
Fri
_____
feb-23
lördag
Sat
feb-24 feb-25 feb-26
söndag måndag tisdag
Sun
Mon
Tue
Vägdamm
feb-27 feb-28
onsdag torsdag
Wed
Thu
PM10 (µg m-3)
Number concentration, PNC (cm-3)
PNC
(Kerb side)
Högst halter under våren
30
PM10
Concentration (µg m-3)
25
PM2.5
20
PM10PM2.5
15
10
5
0
Jan
Feb
Mar
Apr
May
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
16
Dec
0,6
PM10-PM2.5
14
0,5
Andel grova av PM10
12
0,4
10
8
0,3
6
0,2
4
0,1
2
0
0
Jan
Feb
Mar
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Mest lokala grova partiklar
under våren
16,0
14,0
Medel av PM10-PM2.5 Torkel
Medel av PM10-PM2.5 Torkel-Aspvr
12,0
10,0
8,0
6,0
4,0
2,0
0,0
1
2
3
4
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
5
6
7
8
9
10
11
12
Hälsoeffekter av partiklar
Tilläggsprogram för 2006
Partikeltyp
Hälsoeffekter enligt internationella studier
Hälsoeffekter enligt svenska studier
(främst Stockholm)
Grova partiklar
Sjukdom:
- Risk för försämring av kronisk obstruktiv lungsjukdom
- Risk för påverkan på astmatiker
- Ökat antal sjukhusbesök på grund av luftvägsbesvär
- Ökat antal sjukhusbesök på grund av hjärt- kärlsjukdom
Sjukdom:
- Ökad risk för sjukhusinläggningar på grund av
luftvägssjukdomar
- Ingen påvisad risk för fler fall av hjärtkärlsjukdom
Dödlighet:
- Vissa bevis att korttidsexponering påverkar dödligheten
- Inga bevis att långtidsexponering påverkar dödligheten
Dödlighet:
- Mindre effekt på förtida dödlighet jämfört med
PM10
Källor
Slitage av
vägbanor, bromsar
och däck
Havssalt, ”naturligt”
damm,
Kemi
Metalloxider i
mineral,
(karbonater)
Metaller från slitage
av bromsar, däck
Referenser Sjukdom:
Brunekreef & Forsberg, 2005
Referenser Dödlighet:
Brunekreef & Forsberg, 2005
Referenser sjukdom:
Forsberg, 2005
Referenser dödlighet:
Forsberg, 2005
Indikator
PM10-PM2.5
LVF 2007:14
Partikeltyp
Hälsoeffekter enligt internationella studier
Hälsoeffekter enligt svenska studier
(främst Stockholm)
Vägtrafikpartiklar
Avgaser
(+slitagepartiklar)
Sjukdom
- Ökad risk för försämrad lungfunktion
- Ökad risk för olika andningsbesvär
Kemi
Elementärt kol
Organiska ämnen
(Metalloxider)
Dödlighet
- Ökad risk för förtida dödsfall vid exponering för NO2
eller NOx
- Ökad risk för förtida död i hjärt- kärlsjukdom för boende
nära hårt trafikerad väg
- Ökad risk för förtida död i hjärt- kärl eller
luftvägssjukdom vid exponering för sot
Sjukdom
- Ökad risk för påverkan på luftvägarna hos
barn
- Ökad risk för utveckling av barnallergi
- Ökad risk för utveckling av astma hos vuxna
- Barn som utsätts för luftföroreningar från
trafiken under första levnadsåret har försämrad
utveckling av lungfunktionen och ökad risk för
luftvägssjukdom och allergi i förskoleåldern
Koncentration/storlek
Liten massa
Stort antal
Ultrafina (<0,1 um)
Olika indikatorer:
NO2
NOx
Boende nära vägar
Sot
Referenser sjukdom
Finns väldigt många studier där många olika markörer
använts, se WHO (2005)
Referenser dödlighet
Tyskland: Gehring et al. (2006) (NO2)
Holland: Hoek et al, (2002) (NO2, sot och närhet till
trafikerad väg)
Frankrike: Filleul et al., (2005) (NO2)
Nya Zeland: Scoggins et al. (2004) (NO2)
Norge: Nafstad et al, (2004) (NOx)
Irland: Clancy et al. (2002) (Sot/BS)
Dödlighet
- Risk för ökad dödlighet i lungcancer
- Risk för ökad dödlighet i hjärtinfarkt och
plötslig hjärtdöd
Referenser sjukdom
Se SNAP
Pershagen et al. (1995) (NO2)
Modig et al. (2006) (NO2)
Forsberg et al. (1998) (NO2)
Referenser dödlighet
Nyberg et al. (2000) (NO2)
Rosenlund et al. (2006) (NO2)
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
Partikeltyp
Hälsoeffekter enligt internationella studier
Hälsoeffekter enligt svenska studier
(främst Stockholm)
Vedförbränningspartiklar
Sjukdom
Sjukdom
- Försämrat tillstånd hos astmatiska barn
- Ökat antal vårdbesök för astma vid förhöjda
sothalter i Lycksele (BHM-projektet)
- Ökat antal vårdbesök för KOL vid förhöjd
halt PM2.5 (BHM projektet)
Kemi
Elementärt kol
Organiska ämnen
PAH
Metallsalter
Indikatorer:
Sot
PM2.5
Dödlighet
Referenser
Boman et al., (2005) BHM review
Annat
- Ökad risk att uppleva luften som
besvärande vid ökad sothalt (BHM projektet)
Dödlighet
Referenser
Forsberg et al. (1993) (sot)
BHM slutrapport hälsoklustret
Hagfors?
Sällsten;
Många hälsostudier i
Stockholm (KI+Umeå univ)
•
•
•
•
•
•
LUCAS (Lungcancer i Stockholms län)
SHAPE (hälsoeffekter & ekonomi)
SALUT I (avgaser => ökad känslighet för pollen)
BAMSE (4 089 barns hälsa & exponering fr födsel)
Hälsoeffekter av grova partiklar (korttidsexponering)
SNAP
LVF 2007:14
–
–
EXPOSE – validering av exponering
PASTA – Korttidseffekter ultrafina partiklar & Hj.-kä + andn
–
SENSI – Akuta effekter (1990-talet död & sjukdom) bland känsliga grupper (redan sjuka)
–
SALUT II – Akuta effekter i tunnel (inflammatoriska eff. Blodkoag)
–
–
–
–
–
LEAP – Långtidsexponering & hjärtinfarkt
FALCONAIR - långtidsexponering & hjärtinfarkt
Onset (korttidseffekter & hjärtinfarkt, genmiljöindikatorer)
HEAPSS – Korttidsexp ultrafina part & överlevande 1:a hjärtinfarkt
ALVA (korttidseffekter & hjärtarrytmier)
–
GENBAMSE – Utveckling av astma; 500 BAMSE-barn med astma
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
Studier i Stockholm har visat
att luftföroreningar medför
ökade hälsorisker LVF 2007:14
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
Korttidseffekter av PM10 har dokumenterats i Stockholm i
flera studier.
Nedan inläggningar för hjärtsjukdom per 10 µg/m3 PM10 in APHEA2
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
För respiratoriska akutbesök har vi tidigare
påvisat effekten av grovfraktionen
(%) per 10 μg/m3 ökning av grovfraktionen (lag01)
6
4
2
0
% increase in COARSE PM
8
all respiratory, asthma, non-allergic asthma
Alone
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
O3
PM2.5
PM2.5
O3
NOx
NOx
O3
Data som använts i denna studie
- Storstockholm 2000-2008 (ca 1,3 milj inv)
- Ca 2800 dygn i analysen, 93 398 dödsfall
- Dödsfallsdata från SoS, mv 28,4 dödsfall/dygn
(”exkl yttre orsaker”)
- Luftföroreningsdata från Södermalm: PM10,
PM2,5, ozon och CO (även Sveavägen)
- Grovfraktionen = PM10-PM2.5 (PM2.5-10)
- Dygnsmedelvärden, utom för O3 (max 8h)
- Väderdata från Bromma
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
Beräkningar av effekterna
- RR (% ökning) relateras till mv av samma dags
och gårdagens halt (lag0-1)
- Modellen justerar för:
Långtidstrender och årstid
Veckodag
Storhelger
Temperatur (lag 0 och lag1-2)
Relativ luftfuktighet (lag 0 och lag1-2)
Influensa
Andra luftföroreningar
Skillnad vägdammssäsong och övrig tid
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
Ökning av dagligt antal dödsfall per
10 μg/m3 ökning av grovfraktionen
(lag01)
utan/med kontroll för O3, PM2.5, CO
3.0
2.0
1,7 %
3
% change per 10 g m increase
2.5
1.5
1.0
0.5
0.0
-0.5
Utan andra
PM2.5
10
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
alone
med O3
PM2.5
10
O3
med PM2.5
PM2.5
10
PM2.5
med CO
PM2.5
10
CO
Ökning av dagligt antal dödsfall
per 10 μg/m3
5.0
Säsongsvis utan/med kontroll för PM2.5, O3, CO
PM2.5 by season O3
O3 CO
CO
2.5
1,7 %
-5.0
-2.5
0.0
3
% change per 10 g m increase
PM2.5 by season
+O3
PM2.5
10
Nov-May
PM2.5
10
Jun-Oct
PM2.5
10
Nov-May
PM2.5
10
Jun-Oct
PM2.5
10
Nov-May
PM2.5
10
Jun-Oct
PM2.5
10
Nov-May
PM2.5
10
Jun-Oct
PM2.5
10
Nov-May
PM2.5
10
Jun-Oct
PM2.5
10
Nov-May
PM2.5
Utanför vägdammssäsongen
tycks effekten av grovfraktionen bero på PM2.5
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
10
Jun-Oct
En första konsekvensuppskattning
• RR 1,7 % per 10 µg/m3 PM2.5-10
• 20-30 µg/m3 bidrag till grovfraktionen vanligt
under dubbdäckspåverkad säsong
• Vägdammsbidrag till PM2.5 ej beaktat
• 30 µg/m3 > 5 % högre dödlighet > 1-2 fall/dag
• Över hela säsongen ca 30-40 fler dödsfall i
StorStockholm
• Hela riket?
• Effekter av långtidsexponering?
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
RR i nya studier
ökning per 10 µg/m3 grova
• 47 städer i USA (Zanobetti & Schwarz 2009)
– 0,5% all dödlighet
• 15 städer Kalifornien (Malig & Ostro 2009)
– 1,3% kardiovaskulär dödlighet
• Barcelona, Saharasand (Perez et al 2008)
– 8,4% all dödlighet (jfrt m 1,4% för icke Saharadagar)
• Rom & Aten Saharasand (flera studier),
– ökad dödlighet
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
Ny experimentell studie
visar på mekanismer
•
•
•
•
•
14 friska (frivilliga)
89 ug/m3 grova partiklar under 2 timmar
Blindprov med filtrerad luft
=> Mild lunginflammation
=> Påverkan på blodbildning och
hjärtrytmvariabilitet efter 20 timmar
. Graff et al. Environ Health Perspect 2009; 117: 1089-1094.
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
Slutsatser från konferensen om
vägdamm, okt 2010
• Toxikologiska studier
http://gpc.slb.nu/register/?page_id=477
– mineralsammansättning i beläggningen och ytreaktiviteten hos stenmineralerna
– endotoxin (från jordbakterier)
•
Effekter av korttidsexponering på sjuklighet hos befolkningen
– I Stockholm finns observerade effekter på luftvägssjukdomar
– Effekter på både luftvägs- och hjärtkärlsjukdom har noterats i studier i andra
länder
•
Effekter av korttidsexponering på förtida dödlighet hos befolkningen
– korttidsexponering för vägdamm (dagar) medför ökad förtida dödlighet
(nytt 2011)*
– Partiklar som transporteras med vindar från Sahara medför ökad dödlighet
– Grova partiklar påverkar dödlighet torra områden i amerikanska studier
•
Effekter av långtidsexponering på förtida dödligheten
– Studier i Stockholm visat att vägtrafikens utsläpp påverkar den förtida
dödligheten, men det går ej avgöra vilka ämnen eller vilken partikelfraktion som
detta beror på – vägdamm kan spela en roll för förtida dödlighet p g a
långtidsexponering men detta har ej visats.
* Visades ej på konferensen, eftersom studien ej var klar då
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
Hur påverkas vi av
långtidsexponering för grova
partiklar?
Avgaspartiklar
Går ej skilja på grova och avgaspartiklar i cohortstudierna
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
4900 platser
i Storstockholm
(Beräknade
värden 100 x 100
meters gridrutor)
Vägdamm
6000
Gaturum Sthlm
y = 109.08x + 12.97
R2 = 0.73
Sveavägen
150
Hornsgatan
100
Linjär (Hornsgatan)
Linear
Hornsgatan
Linjär (Norrlandsgatan)
Linear
Norrlandsgatan
Linear
Sveavägen
Linjär (Sveavägen)
50
y = 114.39x + 10.76
R2 = 0.72
y = 104.23x + 19.23
R2 = 0.67
4000
50
km/h
70
km/h
Studded tyre
Dubbdäck
Laboratorium
PM10 [µg/m3]
3
Norrlandsgatan
weekly average PM10 µg/m
30
km/h
Dubbdäckens
PM10 generering
väl kartlagd i en
rad studier
200
2000
Friction tyre
Odubbat
vinter
0
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
% Fraction of studded tires on light duty vehicles
Sommardäck
Andel dubbdäck (%)
50
0
OSLO
Överskridanden på Kirkeveien
11:00
12:00
13:00
14:00
15:00
16:00
PM10 & Studded tyre use, weekly averages
40
2500
100%
Tunnlar
30
PM10, west
PM10, east
Studded tyre
2000
90%
80%
20
70%
10
0
97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09
PM10, µg/m3
Antal överskridanden av PM10-normen
och andel dubbdäck
60
1500
60%
Kemisk sammansättning
50%
1000
40%
Vinter
Masskoncentrationskvot
Maj; dubb/odubbade
30%
500
20%
September; dubb/sommar
September; dubb/sommar
10%
0
2006-08-21
Mobila mätningar
Fordonshastighet (km/h)
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
0%
2007-03-09
2007-09-25
2008-04-12
2008-10-29
2009-05-17
2009-12-03
2010-06-21
17:00
18:00
Dubbdäck, totalförbud i Japan
Dubbdäcksanvändning (%)
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
Dammnedfall
SPM = PM10
Dubbdäck, totalförbud (Japan)
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
Slutsats o nya frågor
• Ca 30-40 förtida dödsfall p g a förhöjda
halter grova partiklar i Stockholmsregionen
• Dubbdäcksanvändningen viktig orsak till
de grova partiklarna
• Påverkan på livslängd?
• Hela Sverige?
• Effekter av långtidsexponering?
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
Dra in klorna!
Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm

similar documents