Föräldrapresentation - Landstinget Västmanland

Report
Syftet med presentationen:
Att förmedla en del av resultaten
från undersökningen Liv och Hälsa
Ung 2014.
Att ni som föräldrar får en bild av
hur unga mår idag och vad som
påverkar deras hälsa.
Öka kunskapen och förståelsen för
ungas livssituation och därmed
förbättra förutsättningarna för
deras hälsa.
Visste du att…
Syftet med undersökningen Liv & Hälsa Ung är att
beskriva Västmanländska ungdomars livsvillkor,
levnadsvanor och hälsa samt att följa utvecklingen
över tid.
Totalt har runt 7 700 enkäter lämnats ut till elever i
år 7 och 9 i grundskolan samt år 2 på gymnasiet.
Vi har fått tillbaka nästan 6 300 besvarade enkäter.
Känner du till…
Projektet Läget baseras på undersökningen Liv
och Hälsa Ung och riktar sig till alla elever i
Västmanland mellan 13 och 19 år. Syftet är att
genom kulturella uttryck ge unga en ökad
kunskap om vilka faktorer som inverkar på
hälsan. Det sker genom samverkan mellan
landstinget, föreningsliv, skolor och det övriga
civilsamhället.
Hälsa – Vad är det?
Begreppet hälsa kan definieras på många olika
sätt och ha olika innebörd för olika personer.
Vad är hälsa för dig?
Hälsokorset
Mår bra
Upplevd hälsa
Verklig hälsa
Sjuk
Frisk
Verklig ohälsa
Upplevd ohälsa
Mår dåligt
Hälsan – helhet och delar
Psykisk hälsa
Social hälsa
Miljörelaterad
hälsa
Existentiell
hälsa
Fysisk hälsa
Hälsans bestämningsfaktorer:
Vad påverkar din hälsa?
Tre viktiga begrepp
Hälsa - Ohälsa
Livsvillkor
Levnadsvanor
Vad är det som gör
att man mår bra
och har en bra
hälsa?
Vad är det som
påverkar hur lätt
eleverna har att
lära sig nya saker?
trygghet och sociala relationer
födelseland
etnicitet
delaktighet och inflytande
Livsvillkor
kön
ålder
boende
skola
ekonomi
föräldrarnas sysselsättning
Trygghet och sociala relationer
Fysisk mobbning – 15 % av
pojkarna och 9 % av flickorna i
läsår 9 har vid minst ett tillfälle
det senaste läsåret blivit utsatta
för sparkar, slag eller annat våld
av någon eller några av sina
skolkamrater.
Fysisk mobbning
pojkar läsår 9
Det sociala klimatet har hårdnat, både inom
familjen och mellan eleverna. Mobbning av olika
slag har blivit vanligare, särskilt bland flickor i läsår 9
har den fysiska mobbningen ökat markant.
Fysisk mobbning
flickor läsår 9
Trygghet och sociala relationer
35 % av pojkarna i läsår 9 och
52 % av flickorna har vid minst
ett tillfälle det senaste läsåret
blivit utsatta för indirekt
(psykisk) mobbning.
Andel elever i läsår 9
Utsatt för indirekt mobbning senaste läsåret
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Pojkar
Flickor
2008
2010
Indirekt (psykisk) mobbning handlar om att eleven har upplevt
att skolkamraterna har ljugit, pratat skit om eller frusit ut denne
från gruppen vid minst ett tillfälle det senaste läsåret. Även här
ser vi att det blir vanligare bland länets ungdomar. Indirekt
mobbning är betydligt vanligare bland flickor än pojkar.
2012
2014
Trygghet och sociala relationer
Föräldrar som grälar allvarligt minst en gång i
månaden
50%
Fler unga rapporterar uppslitande gräl
mellan sina föräldrar. Det är en av flera
viktiga förklaringar till att unga mår
sämre idag.
Andel elever i läsår 9
45%
40%
Pojkar
35%
Flickor
30%
25%
20%
15%
Totalt 88 % av eleverna litar helt på
sina föräldrar.
10%
5%
0%
2006
2008
2010
2012
2014
Skola - Trivsel
82 % av eleverna trivs
mycket bra/ganska bra i
skolan
Trivs ganska eller mycket bra i
skolan (länet)
Pojkar
Flickor
86 %
83 %
79 %
18 % trivs sådär, ganska
dåligt, mycket dåligt i
skolan
Läsår 7
83 %
78 %
Läsår 9
Det är 42 % av eleverna som tycker det är lugnt i klassrummen
och upplever att arbetsron är bra eller ganska bra.
80 %
Läsår 2 gymn
Skola - Skolk
Skolkar minst 2-3 gånger i månaden
Pojkar
2%
3%
Läsår 7
4%
Flickor
5%
Läsår 9
6%
8%
Läsår 2 gymn
Skolk är en av de allra största riskfaktorerna för att hamna i problem eller
för att utveckla dålig hälsa i vuxen ålder.
5 % av eleverna skolkar 2-3 gånger i månaden.
Diskutera utifrån livsvillkor
En viktig del för att må bra är att man trivs i skolan.
- Vad är viktigt för att ditt barn ska trivas i skolan?
Att känna sig trygg i skolan är en rättighet som alla har.
- Vad är viktigt för att ditt barn ska känna sig trygg i skolan?
Alla skolor ska ha en plan för likabehandlingsarbetet som alla
känner till. Det är lika illa att bli kränkt av en jämnårig som av
en vuxen.
- Vad och hur kan du vara med och påverka det som sker i skolan?
Vad kan ditt barn eller du som förälder göra?
Om ditt barn inte trivs i skolan, känner sig illa behandlad eller
mobbad bör hen prata med någon som hen har förtroende för.
Detta kan vara du som förälder eller någon annan vuxen som lärare,
skolsköterska eller kurator. Enligt skollagen måste skolan hjälpa
eleven, därför är det viktigt att rektorn också får veta.
-
-
Har du eller ditt barn frågor kan ni vända er till:
Barn- och elevombudet www.skolinspektionen.se/BEO
Barnombudsmannen, www.barnombudsmannen.se
Friends www.friends.se
Here 4u www.here4u.se
Bris www.bris.se
Ungdomsmottagningen www.umo.se
Jourhavande kompis www.rkuf.se
Ung och mår dåligt http://www.ltv.se/Halsa_och_vard/Ung-ochmar-daligt/ (Går även att nå via kommunens hemsida).
Familjerådgivningen (se kommunens hemsida eller i telefonkatalog)
matvanor
fysisk aktivitet
Levnadsvanor
Levnadsvanor
=
sex & samlevnad
tobak
alkohol
narkotika
fritidsvanor
sömnvanor och sömnkvalitet
Matvanor
62 % äter frukost dagligen
”Maten i skolan är en viktig
del av arbetsmiljön.”
73 % äter lunch i skolan 4-5 gånger i veckan
Goda matvanor kan ha en positiv påverkan på barns skolprestationer.
Flera undersökningar har visat att barn och ungdomar som äter
oregelbundet, till exempel de som hoppar över frukosten, har sämre
skolprestationer än de som äter frukost dagligen. En bra frukost kan också
göra att man mår bättre och känner sig piggare.
En bra frukost kan innehålla:
En frukt och gärna någon grönsak
Fil, mjölk eller yoghurt
Gröt, flingor eller müsli och/eller en till två smörgåsar
Källa: www.slv.se
Matvanor
”Oavsett hur mycket resurser
skolan lägger på skickliga
pedagoger och bra läromedel är
det svårt att ta till sig kunskap
när man är hungrig.”
Måltidernas utformning och innehåll har betydelse inte bara för hälsan
och bra matvanor, utan är också en förutsättning för trivsel och lärande.
Tallriksmodellen visar hur en bra måltid ska se ut samt fördelningen
mellan de tre delarna.
Källa: www.slv.se
Matvanor
Källa: www.slv.se
Fysisk träning
Tränar mindre än en gång i veckan
Andelen elever i skolår 9
50%
45%
Med träning menas fysisk aktivitet
i minst 30 minuter som gör
barn/unga andfådd/svettig.
40%
35%
30%
25%
81 % av eleverna tränar så att de
blir andfådda/svettiga från 1 gång i
veckan upp till dagligen.
20%
15%
Pojkar
10%
Flickor
5%
0%
2001
2004
2006
2008
2010
2012
2014
Fysisk aktivitet ihop med bra matvanor är en av
de viktigaste delarna för att ha en bra hälsa.
Fysisk aktivitet och vardagsmotion
Rör sig (går eller cyklar) minst en timme
dagligen
Pojkar
Flickor
28%
22%
Läsår 7
23%
20%
Läsår 9
20%
17%
Frågan Hur ofta går eller cyklar
du mer än en timme per dag?
(tiden behöver inte vara
sammanhängande) avser
spegla vardagsmotion. Alltså
fysisk aktivitet som inte görs i
rent träningssyfte.
Läsår 2 gymn
Vardagsmotionen är viktig för hälsan och all den rörelse vi normalt inte tänker på
att vi gör. Vardagsmotion är något man behöver göra ”var dag” och det behöver
inte vara särskilt ansträngande. Minst 60 minuters fysisk aktivitet för unga per
dag leder till bättre kondition, minskad risk för övervikt, bättre inlärningsförmåga
och förbättrad psykisk hälsa vilket leder till bättre hälsa och mer ork i vardagen.
Stillasittande
Övrigt
Socialt
umgänge
TV
Skärmtid
Stillasittande
Läxläsning
i hemmet
Dator
Transport
I skolan
Källa: Elin Ekblom-Bak
Stillasittande
Total skärmtid omfattar den tid eleven ägnar
framför både datorskärmen och TV-skärmen i såväl
skolan som på fritiden. Tiden grundar sig på vad
ungdomarna rapporterat på tre frågor:
dataanvändning i skolan, dataanvändning på
fritiden och tid framför en vanlig TV-skärm.
50 % av ungdomarna totalt har en skärmtid på
6,5 timme eller mer per dag utifrån deras egna
skattningar.
Sedan 2006 ser vi att fler tränar minst en gång i veckan, vilket är positivt.
Något som är mindre bra är elevernas totala skärmtid.
Fysisk aktivitet
ÖKA
BYT UT
Vardagsmotion 30 min.
dagligen
Hiss
Rulltrappa
Trappa
Pulshöjande träning- både
kondition och styrka
Bil/buss
Cykel
Promenad
Gående
Sitta
Stå
Stående
Skärmtid
Lek är bästa formen för yngre
barn
Micropausar
Pausgympa
BEGRÄNSA
Stillasittande!
Föreningsliv
Totalt 64 % av pojkarna och 63 % av flickorna är medlem i någon
form av förening
Vill du få information om kommunens föreningsliv, olika föreningar
eller gå med i någon förening kan du vända dig till:
Skol IF
Västmanlands Idrottsförbund:
http://www.rf.se/Distrikt/VastmanlandsIdrottsforbund
SISU Idrottsutbildarna:
http://www.sisuidrottsutbildarna.se/Distrikt/SISUIUVastmanland/
Kommunernas Kultur- och Fritidsförvaltning
Att vara tonårsförälder
Tonårstiden kan vara besvärlig – både för tonåringen och
föräldrarna. Relationen sätts ofta på prov.
Barnperspektivet.se är en informationssida för föräldrar om
frågor som rör barn och unga. Där kan du läsa mer om:
Tonår
Identitet & Självständighet
Kärlek & Sexualitet
Vanliga bråk & konflikter
Oro för tonåringen
Om du vill ha stöd eller information om frågor som rör ditt eller
någon annans barn. Ring BRIS Vuxentelefon 077-150 50 50
Tobak
Röker dagligen
Totalt 34 % i läsår 7, 9 och 2 på
gymnasiet, har vid minst ett
tillfälle rökt vattenpipa.
50%
Andel elever i läsår 9
Totalt 6 % av pojkarna och 0,4 %
av flickorna snusar dagligen.
40%
30%
Pojkar
20%
Flickor
10%
0%
2001
2004
2006
2008
2010
Rökning och snusning ökar med ålder
Vattenpipsrökaren får i sig rök motsvarande 100 cigaretter vid en
röksession (20-80 minuter).
Vattenpipa är minst lika farligt som cigaretter och kan leda till lungcancer,
minskad lungfunktion , hjärt-kärlsjukdomar, tandlossning (melassen –
smaksättningen, är söt vilket bidrar till problem i munhålan).
2012
2014
Alkohol –och narkotikavanor
Dricker alkohol minst en gång i månaden
7 % använt hasch eller marijuana.
4 % använt annan narkotika, t ex
Spice, vid minst ett tillfälle.
90%
Andel elever i läsår 9
Hasch /marijuana och annan narkotika
minskar. Det är dock första gången som
vi frågar om så kallade nätdroger som
Spice. Enligt undersökningar har totalt:
100%
80%
Pojkar
70%
Flickor
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
2004
2006
2008
Alkoholdrickandet har minskat bland unga över tid.
Det är fler som väljer att inte dricka och bland dem som dricker, dricks
det mindre.
Det är färre som dricker sig fulla jämfört med tidigare år.
2010
2012
2014
Sömnvanor och sömnkvalitet
Vardagssömn
Tre elever av tio i läsår 7
Sover för lite (< 7 h)
Pojkar läsår 7
och sju elever av tio i läsår 2 på gymnasiet
11%
Flickor läsår 7
Flickor läsår 9
Flickor läsår 2 gymn
24%
22%
Pojkar läsår 9
34%
31%
Pojkar läsår 2 gymn
- lägger sig efter klockan 22:30.
Låg sömnkvalitet
13%
43%
33%
26%
49%
35%
Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila, återhämta sig och
bearbeta intryck. När du sover bra på natten klarar du lättare av stress och
påfrestningar under dagen.
Resultaten från undersökningen visar att pojkar sover något mer och bättre än
flickor. Särskilt stor är skillnaden i sömnkvalitet.
58%
Sömnkvalitet
Vardagssömnen är mycket viktig inte bara för måendet utan också
för hur eleverna presterar i skolan. En studie visar att bland
svenska flickor som sover mindre än 7 timmar och har en störd
nattsömn är det fem gånger vanligare med underkända betyg än
bland flickor som har en god nattsömn.
Pojkar sover mer och bättre än flickor.
Särskilt stor är skillnaden i sömnkvalitet.
Unga sover lika många timmar 2014 som 2012.
Diskutera utifrån levnadsvanor
Hur kan du som förälder vara med och påverka dina barns
levnadsvanor kring exempelvis:
Matvanor
Fysisk aktivitet
Alkohol
Sexualitet
Skärmtid
Tips till dig som förälder
Har ditt barn svårt att äta frukost på morgonen kan ett alternativ vara att ta med
en smörgås eller frukt till skolan att äta på rasten.
Daglig rörelse är viktigt för en god hälsa. Försök cykla eller gå i stället för att åka
buss/bil och ta trapporna i stället för hissen.
Ett bra sätt att bevara sin hälsa är att aldrig börja röka eller dricka. Känner du dig
orolig för ditt barns tobak/alkoholbruk, kontakta gärna någon i skolans
elevhälsoteam. Hur pratar du med ditt barn om tobak och alkohol?
För en god hälsa behöver ditt barn sova 8-9 timmar per natt. Om du märker att
ditt barn har långvariga sömnproblem ta kontakt med skolhälsovården eller
vårdcentralen.
Vid behov av stöd vad gäller risk- och missbruk:
http://www.1177.se/Vastmanland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Alkohol-och-drogerriskbruk-och-missbruk/
Om din ungdom vill ha hjälp att sluta röka finns appen ”Fimpaaa!” via Appstore
eller Google Play.
Den som är 16 år eller äldre och i behov av livsstilsförändring kan kontakta
Hälsocentrum Västmanland, www.ltv.se/halsocentrum för att få hjälp.
vikt & längd
Hälsa - Ohälsa
=
sjukdomar
Kropp
värk
Besvär
Lycka
stress & oro
Ha kontroll
funktionsnedsättning
Hälsa och mående
88% pojkar och 72% flickor mår bra /
mycket bra
9% pojkar och 20% flickor mår
varken bra eller dåligt
3% pojkar och 8% flickor mår dåligt /
mycket dåligt
Hälsa och framtidstro
86 % av pojkarna och 78 % av flickorna ser
ganska eller mycket ljust på framtiden
12 % av pojkarna och 19 % av flickorna
ser varken mörkt eller ljust på framtiden
2 % av pojkarna och 3 % av flickorna ser
ganska mörkt eller mycket mörkt på framtiden
Existentiell hälsa, åtta teman
Meningen
med/i livet
Förundran
inför
omgivningen
Existentiell
kontakt
Tro som
resurs
Existentiell
hälsa
Hoppfullhet
& optimism
Helhet &
integration
Existentiell
styrka
Harmoni &
inre frid
61 % av pojkarna och 52
% av flickorna i läsår 9
uppger att deras liv i hög
utsträckning är
meningsfullt.
33 % av pojkarna och 28
% av flickorna uppger att
de i hög utsträckning kan
känna tröst eller lättnad i
vardagen av en personlig
tro, en tro som resurs.
När allt känns bra…
Känner ditt barn att de kan vara med och påverka vad som
görs i skolan
Har de någon att vara med på fritiden
Trivs de bra i skolan
Har de bra kompisar
Kan de lita på dig som förälder, andra vuxna, skolan och i
familjen
Använder de inte alkohol, narkotika eller tobak
Motionerar de på fritiden
Har de sunda matvanor
Sover de bra och gott om nätterna
Ser de ljust på framtiden
Fortsatt arbete…
Vad tycker du som förälder är det
viktigaste att vi arbetar vidare med
utifrån Liv & Hälsa Ung resultaten?
Slutligen…Tack!
Vi tackar era barn och unga som har besvarat enkäten.
Med deras hjälp av har vi fått värdefull kunskap om
hur unga i Västmanlands län mår.
Är du nyfiken på fler resultat från undersökningen kan
du gå in på www.ltv.se/lhu2014 eller kontakta
Hälsoplaneraren för din kommun.

similar documents