Kerstin Engman

Report
Från analoga
till digitala
Trygghetslarm
Varför och hur?
Uppdraget från
Socialdepartementet
Detta ska öka 2013:
- Andelen digitala trygghetslarm, i förhållande till antalet
trygghetslarm som kommunen har beviljat.
Genom att:
- Säkerställa att de trygghetslarm som kommunen beviljat
är digitala och fungerar.
- Inrätta en support för frågor om trygghetslarm under
2013.
- Ta fram och sprida en vägledning för nya sätt att
arbeta med trygghetslarm.
Historik
- Hjälpmedelsinstituetet testade och
tog fram nya digitala lösningar under
2010-mars 2013
- Borås är framgångskommunen med mobila digitala larm
(GSM)
- Växjö är framgångskommunen med fasta digitala larm
(stadsnät)
- Tekniken fungerar!
Varför?
Hela samhället digitaliseras!
-
Från
Från
Från
Från
Från
Från
Från
Från
Från
Från
pappersremsor till plastkort (SL)
Facits räknemaskiner till datorer
sättning med blytyper till digitala tidningar
koleldade till elektriska tåg
köer till klick på nätet (biljetter, tidbokning)
pappers- till digitala journaler
brev till mail
fotoalbum till bilder på Facebook
fast till mobil telefoni
analoga till digitala trygghetslam…
Varför?
Telefoniutvecklingen!
-
Telefonnätet är helt digitaliserat. Redan!
35% av fast telefoni kommunicerar över internet (IP)
Fasta internetabonnemang ökade med 9% 2012
Fasta abonnemang minskar
Mobila bredbandsabonnemang ökade med 34% 2012
Varför?
Befolkningsutvecklingen!
- 30-talsgenerationen (idag 73-83 år) är
den MINSTA uppmätta generationen
- 40-talsgenerationen (idag 63-73 år) är den STÖRSTA
uppmätta generationen
- Försörjningskvoten är NEGATIV (färre ska ta hand om
fler)
Hur?
Ramavtal Kommentus!
Upphandlingen har delats upp på fyra
delområden:
1.
2.
3.
4.
Trygghetslarm - hela larmkedjan
Trygghetslarm - larmkedjan exklusive kommunikation
Separata trygghetslarm
Separat larmmottagning
Leverantörer:
Tunstall AB, Caretech AB, NEAT Electronics AB
Upphandlingsstöd hos SKI
Hur?
Sveriges bästa…
-
Skolkommun
Näringslivskommun
Barnkommun
Inflyttningskommun
- TRYGGHETSKOMMUN!!!
Hur?
Frågor att hantera!
- Vem äger frågan? Från undersköterskor till kommunledning och
politik
- Gör vi detta som ett avstamp mot framtidens digitala
omsorg? Eller som en ”stuprörslösning”?
- Har vi i så fall en lämplig organisation? Som håller in i esamhället/trygghetskommunen/välfärdskommunen?
- Hur lösa finansieringen? Långsiktig planering och koll på
alternativkostnaden
- Ta fram policy för trygghetssamhället
- Tala trygghetsfrågor – inte välfärdsteknologi!
Vad kostar det?
Hur ser det ut idag?
-
200.000 larm
10.000 (max) digitala
9 kommuner registrerade för avrop hos Kommentus
22 kommuner anmält intresse för avrop
Bäst erfarenheter finns hos Borås (mobila larm/GSM),
Växjö (fasta larm/stadsnät)
Typkommunen
-
33.000 invånare
1.000 larm
420 personer på SÄBO
Både tätort och glesbygd
Alla larm byts samtidigt
Projektet pågår i 18 månader
Kostnader utöver ordinarie budget
Kostnader som tillkommer till den ordinarie budgeten för trygghetslarm gäller projektledning och ökade kostnader för en IP-baserad
teknisk lösning.
-
Huvudprojektledare
Projektledare organisation och larmsamordning
Installationskompetens
Teknisk investering hyra, hela larmkedjan, per år
Total investering
1 600 000 kr
375 000 kr
350 000 kr
1 740 000 kr
4 065 000 kr
Vad kostar alternativet?
Ett tankeexperiment som enbart tar hänsyn till ökade
kostnader för särskilt boende och ökad telefonkontakt visar
att kostnaden för manuell tillsyn och omsorg för en
kommun med 1 000 larm då stiger med ca
44,3 Milj. kr.

similar documents