Om tillväxtförluster, Furudalsförsöket, kostnader mm

Report
1
Försök i Furudal, Norra Dalarna
• Anlades 1979 i 2-3 m. hög tallungskog.
• Mätts 14 gånger, senast 2007, 28 år efter
anläggningen.
• Fyra försöksled, som upprepades på tre olika
platser.
• Oskadade bestånd = 8% ackumulerade
stamskador.
• Skadade bestånd 50 – 85% ackumulerade
stamskador.
Försöksuppläggning
Oskadat
Hägnat
Ohägnat
Skadat
Hägnat
Ohägnat
På tre platser(block)=totalt 12 provytor
Provytestorlek: 625 m2
1126 levande provträd år 1979
Inventerat vartannat år, med samma
uppgifter inhämtade.
m3sk/ha
28 år
200
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
Volymtillväxt 1979-2007,
medeltal
Oska, hägnOska, ohägn Ska, hägn Ska, ohägn
Slutsatser från Furudal
• Toppskottsbetade och stambrutna träd
dör i stor omfattning.
• Andelen barkskadade träd som når
timmerdimension kan förväntas bli relativt
stor.
• Volymtillväxtförlusterna ökar närmast
linjärt med ökad skadegrad.
Slutsatser från Furudal
• Volymtillväxtförlusterna beror dels på
ökade avgångar och dels på försämrad
tillväxt genom barrförluster.
• Efter 28 år fanns det inga tecken på
tillväxtåterhämtning för skadade ytor.
• Volymtillväxtförlusterna är den största
kostnadsposten.
• Låggallra (hugg de klenaste träden) i
älgskadade bestånd. Stor del av de
klenare träden är klena pga. minskad
barrmassa beroende på älgbetning.
Ekonomiska konsekvenser för skogsägare
•
På kort sikt (2010-2030)
– Uteblivna gallringsintäkter
– Eventuell nyanläggning
– Minskat försäljningspris om fastigheten säljs
•
På lång sikt (2030+)
– Mindre sågtimmer och massaved
– Nedklassning av rotstockar
– Minskat försäljningspris om fastigheten säljs
8
2% årliga
skador ger
10-15%
skador när
beståndet
går ur
älgfarlig
höjd..
Fyrkanterna=
de 6 ohägnade
ytorna
9
vanligt att älgbetet
orsakar 5 till 7 procent
färska stamskador per
år. Det innebär att 30-50
procent av träden är
skadade när bestånden
växer ur älgfarlig höjd.
Grov kalkyl för tillväxtförluster.
•
•
•
•
10
Produktiv skogsmarksareal
Norrbotten 3 900 000 ha
Västerbotten 3 200 000 ha
Ångermanland 1 100 000 ha
• (6 500 000 ha talldominerade)
• Löpande årlig tillväxt 16 250 000 m3f (6 500 000 ha
* 2.5 m3f/ha och år)
• (Kapitaltillskott till ägarna 3 200 miljoner)
• 2% årliga skador på huvudstammar ger årliga
tillväxtförluster på 2 400 000 m3f
• (Värdebortfall 480 miljoner/år)
• 5 - 7% medför årliga tillväxtförluster på 7 300 000
m3f
• (Värdebortfall 1 460 miljoner kronor)
11
Kostnader vid olika arealer pga
tillväxtbortfall om 5-7% årliga skador…
ha
Kostnad/år
tillväxt. Kr.
50
11 231
100
22 462
500
112 308
1 000
224 615
2 000
449 231
3 000
673 846
4 000
898 462
kostnad/år
kvalitets förluster
Kostnader vid olika arealer pga
tillväxtbortfall om 2% årliga skador…
kostnad/år tillväxt.
Kr.
ha
50
3 692
100
7 385
500
36 923
1 000
73 846
2 000
147 692
3 000
221 538
4 000
295 385
kostnad/år kval
förluster
Exempel fastighetsförsäljning
• 1985: fastigheten köps. Avverkar 1985 25 ha och planterar
detta våren 1987 med tall.
• Hösten 2012: säljer fastigheten efter 25 tillväxtsäsonger.
Ungskogen bör då ha ungefär följande värde: 25ha*25år*3
m3sk= 1875 m3sk a´ 312 kr = 585 000 kr
• Antag 40 % av träden stamskador pga. älgbete = 40%
tillväxtförlust. Då återstår 0,6 * 585 000 kr= 351 000 kr
• Förlust pga. älgbetestryck; 0,4 * 585 000 kr= 234 000 kr
• 2% målet ger ca 15% tillväxtförlust vilket avgår: -87 750 kr
• Förlust pga. högt älgbetestryck; 146 250 kr
Den farliga bilden av älgskadan?
15

similar documents