Joner Syror och baser 2 Salter

Report
Joner
Syror och baser 2
Salter
Kemi direkt
sid. 162 - 175
Efter att du läst sidorna ska du kunna:
Joner
 Förklara skillnaden mellan en atom och en jon.
 Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga joner.
Syror och baser 2
 Att syror kan avge vätejoner (H+).
 Att baser kan ta upp vätejoner.
 Förklara vad som sker vid en neutralisation och en
utspädning.
Salter
 Beskriva vad som är typiskt för ett salt.
 Redogöra för hur ett salt kan bildas.
 Ge exempel på några salter och deras egenskaper.
Vad är Joner
 Joner
är partiklar med en elektrisk laddning.
 Skapas genom att en atom antingen tar upp eller
avger elektroner (e-).
 En positiv jon bildas genom att en atom avger en
eller flera elektroner.
 En negativ jon bildas genom att en atom tar upp
en eller flera elektroner.
 Exempel på joner är:




Li+
Mg2+
ClO2-
Litiumjon – laddning 1+
Magnesiumjon – laddning 2+
Kloridjon – laddning 1Oxidjon – laddning 2-
Positiva joner
 Atomer
med få valenselektroner (elektroner i sitt
yttersta skal) kan släppa iväg de elektronerna och
få en ädelgasstruktur.
 Då bildas positiva joner eftersom de har fler positiva
protoner i kärnan än negativt laddade elektroner i
skalen.
L
M
K
L
K
11p+
Natriumatom
11p+
Natriumjon, Na+
+
1 elektron
Negativa joner
 Atomer
med många valenselektroner (elektroner i
det yttersta skalet) kan ta upp elektroner och få
ädelgasstruktur.
 Då bildas negativa joner eftersom de har fler
negativt laddade elektroner i skalen än positivt
laddade protoner i kärnan.
L
L
K
K
11p+
Syreatom
+
11p+
2 elektroner
Oxidjon, O2-
Sammansatta joner
 Det
är inte bara atomer som kan släppa iväg eller
ta upp elektroner. Det kan även hela molekyler –
sådana kallas för sammansatta joner.
 En av de vanligaste är hydroxidjonen, OH-. Den
består av en syreatom och en väteatom som
tillsammans har en extra elektron och därmed
laddningen 1-.
Jonbindning
 Joner
med motsatt laddning kan bilda ämnen
med väldigt starka bindningar – jonbindningar.
 Salter är exempel på ämnen som hålls ihop med
hjälp av jonbindningar.
 Salter är därför ofta hårda kristaller med höga
smältpunkter.
 Vanligt koksalt (natriumkklorid) måste värmas till
801 ºC innan det smälter.
Syror
 Bilderna
visar modeller och kemiska formler för
några vanliga syror.
 Alla syror har en sak gemensam: De har minst en
väteatom.
 I en vattenlösning av en syra kan vätejonen lossna
från syramolekylen = vi får fria vätejoner. Det är
dessa fria vätejoner som ger syrorna deras
egenskaper.
Svavelsyra, H2SO4
Saltsyra, HCl
Salpetersyra, HNO3
Kolsyra, H2CO3
Starka och svaga syror
Koncentrerade och utspädda syror
Baser
 Bilderna
visar modeller och kemiska formler för
några vanliga.
 Alla baser har en sak gemensamt (undantag
ammoniak): De har minst en OH-grupp.
 När baser löses i vatten bildas det fria
hydroxidjoner, OH-, som ger baserna deras basiska
egenskaper.
Na
O
H
Natriumhydroxid, NaOH
K
O
H
Kaliumhydroxid, KOH
H
O
Ca
O
H
Kalciumhydroxid, Ca(OH)2
Starka och svaga baser
Neutralisation
 Syror
och baser är varandras motsatser.
 När vätejoner från syror och hydroxidjoner från
baser reagerar med varandra bildas det vatten –
en neutralisation har skett.
Vätejon + Hydroxidjon  Vatten
H+
+
OH-
 H2O
Neutralisation forts.
 Egentligen
så blandar du en syra med en bas för att
neutralisera och då ska formeln också innehålla de
andra jonerna som ingår.
 Till exempel: Blanda saltsyra med natriumhydroxid –
då får du en neutral lösning men som också är en
saltlösning, avdunstas vattnet får du kvar fast
natriumklorid – vanligt koksalt.
Natriumhydroxid +
Saltsyra
 Natriumjon + Kloridjon + Vatten
Na+ + OH-
H+ + Cl-

+
Na+
+
Cl-
+ H2O
Utspädning

Tillsätt vatten till en syra eller en bas så förändras pHvärdet mot 7 (neutralt).

Halten av syra- eller basmolekyler minskar.

…Alltså samma som när du späder saft. Ju mer vatten –
desto svagare färg och smak får saften.

Att pH-värdet går mot 7 beror alltså inte på att en
kemisk reaktion har skett utan att det blir mindre av syran
eller basen.
Salter är jonföreningar
 Exempel
på salter är:
 Salmiak
 Marmor
 Gips
 Krita
 Salter
är ämnen med så olika egenskaper att de
kan användas till helt olika saker – allt från att baka
småkakor och gödsla åkermark, till att bygga
väggar och tillverka krut.
Vanliga joner i salter…
Vanliga positiva
joner i salter
•Natriumjon, Na+
•Kaliumjon, K+
•Kalciumjon, Ca2+
•Järnjon, Fe2+eller
Fe3+
Vanliga negativa
joner i salter
•Kloridjon, Cl•Nitratjon, NO3•Sulfatjon, SO42•Karbonatjon, CO32-
Saltets uppbyggnad
 Salter
är ett samlingsnamn för en grupp ämnen som
är uppbyggda av positiva och negativa joner.
 Den positiva jonen är oftast en positiv metalljon
(t.ex. natrium-, kalium-, kalcium- och järnjoner).
 Den negativa jonen är oftast en icke-metalljon
(t.ex. nitrat-, sulfat-, karbonatjoner).
 Salter är oladdade eftersom det finns lika många
positiva joner som det finns negativa joner.
 Natriumklorid
(koksalt)
 Kaliumklorid (salpeter)
 Kalciumsulfat (gips)
 Kaliumsulfat (konstgödsel)
Na+
K+
Ca2+
K+
+ Cl+ Cl+ SO42+ SO42-
 NaCl
 KCl
 CaSO4
 K2SO4
Hur bildas salter?
1.
2.
Vid neutralisation mellan syror och baser bildas
salter.
När metaller reagerar med syret i luften bildas
metalloxider – salter.
 t.ex.
magnesium som brinner och reagerar med syret i
luften. Då bildas magnesiumoxid – ett salt.
Natriumklorid - koksalt
 Kallas
också för vanligt bordssalt.
 Används i matlagning.
 Består av natriumjoner och kloridjoner.
 Finns både i din kropp och i havsvatten.
 Används för att sänka fryspunkten på isiga
vintervägar (för att vatten och salt tillsammans har
lägra fryspunkt än vanligt vatten).
Kalciumkarbonat - kalk
 Finns
i många olika former.
 Är huvudbeståndsdelen i kalksten, krita och
marmor.
 Marmor används som byggnadsmaterial,
jordförbättrare och för framställning av cement.
kalksten
krita
marmor
Kalciumsulfat - gips
 Ett
gråvitt pulver som rörs ut i vatten och bildar en
smet.
 Används till att gipsa brutna ben men också i
innerväggar i så kallade gipsskivor.
Vatten löser många salter
 Många
salter är lättlösliga i
vatten för att både vattnet och
salterna är polära ämnen.
 Polära ämnen innebär att en
del av molekylen drar till sig
elektronerna starkare än den
andra och det bildas två poler,
ungefär som på ett batteri.
 När vatten löser upp salter går
det till så här:
 Vattenmolekylerna
lyfter bort jon
efter jon och lägger sig runt dem
så att de hålls kvar i lösningen.
Mineraler
 Mineraler
är salter som är svårlösliga i vatten.
 Exempel på mineraler är:
 Kvarts
 Fältspat
 Glimmer
 Om
dessa också vore lättlösliga i vatten skulle vi inte
ha en jordskorpa att stå på…
Leder salter elektricitet?
 Salt
i fast form leder inte ström.
 Salt som är upplöst i vatten leder ström.
Varför denna skillnad?
 Jo för att i fast form sitter jonerna fast i en
kristallstruktur, det gör de inte när salterna är
upplösta i vatten – därför kan de lösta salterna leda
ström för då är de ju fria och rörliga joner.
 Salt i smält form kan alltså också leda ström…

similar documents