Datastöd för en evidensbaserad vård och behandling

Report
Inventering
• Vad är evidens?
• Vad är utvärdering?
• Systematisk dokumentation?
– Stöd för behandlaren?
– Uppföljning
EBP Evidensbaserad praktik
Beslut om stödinsatser,
ska utformas utifrån en förståelse och en
sammanvägning av
• den för tillfället bästa vetenskapliga kunskapen om
insatsers effekter
• brukarens erfarenheter och förväntningar
• den lokala situationen och aktuella omständigheter
• den professionelles expertis.
EBP ska inte ses som ett förhållningssätt som tillåter att
man använder den information som man själv tycker
är bäst.
Konsekvens
• De som vänder sig till socialtjänsten har rätt att förvänta sig insatser av
hög kvalitet, grundade på bästa tillgängliga kunskap och erfarenhet.
• De har också rätt att kräva att deras erfarenheter och önskemål ska
respekteras.
• Socialarbetaren bör alltså ha goda belägg för att den insats som erbjuds
klienten/brukaren är lämplig för just honom eller henne i den aktuella
situationen.
• Om det inte finns någon evidens för den erbjudna insatsen ska klienten
informeras om det.
• Det är sedan nödvändigt att noggrant följa upp och utvärdera insatsens
effekter.
Ekonomi
• Två metoder för missbrukare
Metod 1 är, enligt välgjorda utvärderingar mest effektiv, i meningen att den hjälper
flest missbrukare.
Metod 2 är också effektiv men inte riktigt lika effektiv som Metod 1
Vilken ska vi välja?
Metod 1 är 4 gånger så dyr som metod 2
Lagen
• Begreppen evidensbaserad/kunskapsbaserad praktik används
varken i SoL, LSS, LVU, LVM eller LPT.
•
I lagarna nämns i stället vikten av god kvalitet, kompetent personal
och brukar-/klientinflytande
i socialtjänsten (Jfr LSS 6 §, SoL kap.1,1 § och kap. 3, 3 §). Hälso- och
sjukvårdslagen, HsL, nämner vikten av god kvalitet och patient/brukarinflytande (2a, 3a och 18a §§)
men nämner även
• att Landstingen och Kommunerna ska medverka vid finansiering,
planering och genomförande av
forskning samt även samverka med berörda universitet.
Författningssamlingar/Allmänna råd
• I SOSFS 2006:11 Ledningssystem för kvalitet i
verksamheter enligt SoL, LVU, LVM och LSS,
pekar man på vikten av kompetent personal,
att personalen ges förutsättningar till
kompetensutveckling
• (5 kap., 1,2,3 §§) samt att verksamheten har
tillgång till metoder för uppföljning och
utvärdering (6 §).
Evidens i olika former
• Behandlingsmodeller/metoder
• Bedömningsinstrument
• Att arbeta evidensbaserat
Standardiserad bedömning
• Metoder som mäter måluppfyllelse ( Klient och
behandlare sätter upp mål måluppfyllelsen kan följas upp kvalitativt
eller standardiserat )
• Formulär som täcker livsområden ( Behovs analys
används till grund för; utredning, beslut av insats,
behandlingsplanering och uppföljning )
• Formulär koncentreras till ett särskilt
livsområden ( Klienten tillfrågas mer djupgående om sin
situation t ex vardagssituation, familjefunktion )
• Formulär som mäter klientens upplevelse
av insatsen ( om de är nöjda om de har fått hjälp )
Undersöker vad i
behandlingen som varit
verksamt
Undersöker före och efter
behandling samt
ink luderar kontrollgrupper
Undersöker både före och efter
behandling
Uppföljning av behandling efter längre
eller kortare tid
Värdering av vården, "Consumers
satisfaction"
TRE VIKTIGA FRÅGOR
•Vad säger vi att
vi gör?
Gör vi det vi säger att vi gör?
Gör det en skillnad?
Behandling ger biverkningar…
KUNSKAP OM SKADOR ORSAKADE
AV TERAPIER ?
Lilienfeld 2007
STUDIER PEKAR PÅ ATT MELLAN 3 - 10% BLIR VÄRRE
EFTER PSYKOTERAPI
VID MISSBRUKSTERAPI UPPGES SIFFOR PÅ 10-15%
AV 475 PSYKOTERAPISTUDIER HADE 9% NEGATIV SE.
VID TERAPI AV BETEENDEPROBLEM HOS
UNDGDOMAR VAR SIFFRAN SÅ STOR SOM 29% MED
NEGATIV EFFEKT.
Målarbetet
Strukturmål
Processmål
Resurser,
metoder,
rutiner
Hur, var, när
processen
genomförs
Manual
Adherence
Resultatmål
Effekt el förändring
hos kund som
tillskrivs processen
Effektrapport
Förändring i förekomst
av risk- el skyddsfaktorer
Symtom reduktion
Vad säger vi att vi gör?
Gör vi det vi säger?
Gör det ngn skillnad?
JD-Vad säger vi att vi gör?
• Ber klienter/familjer och
socialarbetare att
besvara en mängd frågor
JD-Vad säger vi att vi gör?
• Scannar efter risk- och
skyddsfaktorer
• Skapar målorienterade
genomförandeplaner
• Beskriver insatsers innehåll och
frekvens
• Möjliggör utvärderingar
Behandlingsprocessen
Vårdplan/
Uppdrag
T1 (in)
Info
T2
T3 (ut)
T4 (12 mån)
Genomförandeplan
Individ
-Vårdplan
-Samtal
-Skattningar
- BGV
-Mål
-Uppföljningar
-Skattningar
- BGV
Behandlingsstöd
-Skattningar
- BGV
-Skattningar
-
Journalföring
Kliniskt
Processen
-Skattningar
Utvärdering
Målreflektioner, daganteckning
Grupp
-Skattningar
-Skattningar
-Skattningar
Dilemman och svårigheter
•
•
•
•
•
Risk för stort bortfall - svårt att följa upp
Tidskrävande
Kunskapskrävande
Kostar pengar
Liten erfarenhet av goda exempel på hur
utvärdering och behandling integrerats
• Vem samlar in, rättar, tolkar etc?
Vinster och utmaningar
•
•
•
•
•
EFFEKTUTVÄRDERING
INFORMATION FRÅN FLERA INFORMANTER
RIKTADE BEHANDLINGS-INTERVENTIONER
KONCEPTUALISERING
VERKSAMHETSUTVECKLING
JD – din tröst i natten…
• CBCL, YSR, TRF, SCL-90 och FoF ger mer än 450
beteendebeskrivningar på individ, dyad och
skolnivå
• Kasam, Stegen och Familjeklimat ger ungefär
50 övergripande beskrivningar på individ- och
familjenivå
• Bakgrundsvariabler – risk/skydd
• PDR – sammanbrott
JD – din tröst i natten…forts
• HUR SKALL JAG ANVÄNDA ALL
DENNA INFORMATION?
• SKANNA EFTER RISK- OCH
SKYDDSFAKTORER UTIFRÅN VALD
MÅLGRUPP
Riskfaktorer – Familj
- Fientlig och ineffektiv uppfostringsmetod
- Låg tillsyn
- Låg kognitiv stimulans
Feedback
Risk
faktorer
Insatser
Skydds
faktorer
Insatser
Klientgrupp
O
R
G
A
N
I
S
A
T
I
O
N
S
E
K
V
E
N
S
E
R
I
N
G
R
E
S
U
L
T
A
T
VAD SKALL JAG GÖRA MED DET DÅ?
•Hur skapa klinisk
nytta av
skattningarna???
JD – din tröst i natten…forts
• Fråga 37 i YSR
”Jag råkar ofta i slagsmål”
• I detta fall svarat ”2”, dvs
”Stämmer mycket bra, eller ofta
JD – din tröst i natten…
• B: ”Du har fyllt i att du ofta råkar i slagsmål”
• U: ”Mm, det stämmer”
• B: ”Så du hamnar ofta i slagsmål – är det något du vill
ändra på?”
• U: ”Nja, jo kanske…”
• B: ”Märker du när du är på väg in i ett bråk eller bara
händer det?”
• U: ”Faktiskt, oftast så…vet jag att det kommer att
hända…rätt sjukt va?”
• B: ”Har du någon idé vad du skulle kunna göra för att
undvika att slåss?”
JD – din tröst i natten…forts
•
•
•
•
U: ”Jag skulle kunna gå därifrån…”
B: ”Tycker inte andra att du fegar ur då?”
U: ”Några kanske gör det men…”
B: ”Vem skulle kunna hjälpa dig att verkligen gå
ifrån en situation?”
• U: ”Det kan jag fixa själv eller kan jag be mina
kompisar att säga till mig”
• B: ”Kan vi ha det som mål att du skall försöka gå
ifrån situationer som kan leda till bråk?”
• U:”Visst”
Går det att integrera forskning i det
kliniska arbetet?
Finns det genvägar...?
Var skall ni börja...?
Ni skall börja med att våga…
Sedan skall ni träna, leka, träna, leka…
Att lära nytt gör ont...
STÖDSYSTEM...
Grunden för utvärdering och systematisk
dokumentation är att ha stödsystem som
skapar klinisk nytta åt den enskilde
behandlaren i vardagen när man arbetar
med sina klienter.
SLUT FÖR IDAG
VAD KRÄVS AV INSTRUMENTEN?
Prövade utifrån;
1. Validitet – att instrumentet mäter det det
avser att mäta (giltighet)
2. Reliabilitet – handlar om testets säkerhet
(tillförlitlighet)
3. Sensitivitet – att instrumentet är känsligt för
förändring (känslighet)
Nationellt/Internationellt använda – inte
uppfinna hjulet på nytt
CBCL/YSR/TRF
•
•
•
•
•
•
•
•
Tillbakadragenhet
Somatiska klagomål
Ängslan/nedstämdhet
Sociala problem
Tankeproblem
Uppmärksamhetsproblem
Brottsligt beteende
Aggressivt beteende
Internalisering
Externalisering
TOTALT
Larsson, B. & Frisk, M. (1999). Social competence and emotional/ behaviour problems in
6-16 year-old Swedish school children. European Child and Adolecent Psychiatry, 8, 24-33
CBCL – total 81
Frågor om familjemedlemmar
Ett instrument för att mäta
Expressed emotion (EE)
Upplevd kritik
Upplevd känslomässig involvering
Kritiska kommentarer
Emotionell överinvolvering
Hansson, K. & Jarbin, H. (1997) A new self-rating questionnaire in Swedish for
measuring expressed emotion. Nord J Psychiatry 51:287-297.
KÄNSLA AV SAMMANHANG
KASAM (29) test som används i Journal Digital. Mäter:
BEGRIPLIGHET
HANTERBARHET
MENINGSFULLHET
Hansson, K & Cederblad, M. (1995). Känsla av sammanhang. Studier från ett salutogent
perspektiv. Forskning om barn och familj, nr 6, Institutionen för barn och ungdomspsykiatri,
Lunds universitet.
FAMILJEKLIMAT
test som används i Journal Digital, Mäter
ETT SÄTT ATT UNDERSÖKA
UPPLEVELSEN AV FAMILJEN
NÄRHET
DISTANS
SPONTANT
KAOS
Hansson, K. (1989). En adjektivlista för familjediagnostik. Forskningsrapport från
Institutionen för tillämpad psykologi Nr. 1, Lunds universitet.
Familjeklimat
GRUPPJÄMFÖRELSER, MTFC, KAOS
Ka o s
M T FC T 1 , fa r
M T FC T 1 , m o r
M T FC T 1 , I p
M a rte M e o , fö re
I n te n s iv fa m . t.
Fa m ilje h u s e t
No rm a l g ru p p
0 ,0 0
0 ,5 0
1 ,0 0
1 ,5 0
2 ,0 0
2 ,5 0
Frågor om familjemedlemmar
Ett instrument för att mäta
Expressed emotion (EE)
Upplevd kritik
Upplevd känslomässig involvering
Kritiska kommentarer
Emotionell överinvolvering
Hansson, K. & Jarbin, H. (1997) A new self-rating questionnaire in Swedish for
measuring expressed emotion. Nord J Psychiatry 51:287-297.

similar documents