Bosättning av nyanlända

Report
Bosättning av nyanlända
En kommunöversikt
Gunnar Myrberg
Institutet för Framtidsstudier
Bostadsmötet 2012
Svensk flyktingmottagning i
jämförande perspektiv
• Svensk mottagning av flyktingar och anhöriga
till flyktingar utmärker sig internationellt i två
centrala avseenden:
– Antalet asylsökande och antalet beviljade
uppehållstillstånd är betydligt högre än i andra
(europeiska) länder med jämförbar
befolkningsmängd
– Nyanlända har rätt att bosätta sig var i landet de
vill redan innan uppehållstillstånd ens har beviljats
Asylsökande i tio europeiska länder
2006-2009
50000
40000
30000
2006
2007
20000
2008
2009
10000
0
Beviljade uppehållstillstånd i Sverige
2000-2011
120000
100000
80000
Övriga
Arbetsmarknad
EES-avtalet
60000
Övriga anhöriga
Anhöriga till flyktingar
Flyktingar mfl.
40000
20000
0
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Styrning av nyanlända flyktingars boende –
en policyfråga på två nivåer
• På nationell nivå:
Fördelning mellan olika landsdelar och
kommuner
• På kommunal nivå:
Fördelning mellan olika samhällen och
bostadsområden
Stat och kommun i bosättningspolitiken
Ska staten kunna tvinga/pressa kommuner att ta
emot flyktingar eller är det en fråga för
kommunalt självstyre?
- Lagstiftning
- Förhandling
- Ekonomiska incitament
- Påtryckningar (t.ex. name and shame)
Individuell valfrihet kontra styrning:
Tre alternativa lösningar
• ”Hård styrning”: nyanlända anvisas till kommun enligt
statlig regleringsnyckel, är skyldiga att stanna under
introduktionsperiod (Danmark efter 1998)
• ”Mjuk styrning”: nyanländas önskemål beaktas vid
beslut om placering, möjlighet finns att byta kommun
under introduktionsperiod. (Sverige 1985–1994 och
idag för ABO; Danmark 1984–1998; Norge)
• ”Ingen styrning”: nyanlända kan själva välja var de vill
bo (redan som asylsökande), och kan flytta under
introduktionsperiod (Sverige efter 1994 – EBO)
Relationen stat – kommun:
Tre alternativa lösningar
• ”Hård styrning”: reglering; statlig regleringsnyckel
(Danmark sedan 1999)
• ”Mjuk styrning”: förhandling stat – kommun (Norge;
Danmark t.o.m. 1998; Sverige t.o.m. 1994 och vis-àvis ABO)
• ”Ingen statlig styrning”: I praktiken ändå låg valfrihet
för kommunen – har inte möjlighet säga nej till
flykting som själv väljer att bosätta sig där (Sverige
sedan 1994 EBO)
Statlig styrning i bosättningspolitiken
Individuell valfrihet
JA
Kommunal
valfrihet
JA
NEJ
Norge
Sverige (ABO)
NEJ Sverige (EBO) Danmark
Bosättningspolitikens kategorier
• Totalt antal kommunplacerade nyanlända
under perioden 2005-2011: 127 859
• Varav:
– Kvotflyktingar: 9,5%
– Anläggningsboende (ABO): 28,9%
– Eget boende (EBO): 32,0%
– Anhöriga: 27,2%
– Övriga: 2,4%
Hur ser kommunerna på mottagandet?
• Enkäten skickades ut i oktober 2011 till
flyktingsamordnare eller motsvarande
befattning i samtliga kommuner
• Svarsfrekvensen är 70% (204 av 290)
• På grundval av kommunernas
mottagningsprofil har en analysindelning
gjorts i form av EBO-kommuner, ABOkommuner samt kvotkommuner
Vad gör det lättare respektive svårare för
kommunerna att ta emot nyanlända? (1)
"EBO-kommuner"
"ABO-kommuner"
"Kvotkommuner"
Tillgången på bostäder
Regional arbetsmarknad
Statliga ersättningar
Antal invandrare i komm.
Komm. tjänsteutbud
Invånarnas attityder
Komm. mottagningsorg.
Erf. av integration
1
Mycket
lättare
2
3
Varken
eller
4
5
Mycket
svårare
Vad gör det lättare respektive svårare för
kommunerna att ta emot nyanlända? (2)
"EBO-kommuner"
"ABO-kommuner"
"Kvotkommuner"
Tillgång på lediga bostäder generellt
Tillgång på kommunala/allmännyttiga
hyreslägenheter
Tillgång på hyreslägenheter generellt
Nyanländas önskemål om geografisk
placering
Nyanländas önskemål om standard och
storlek
Boendekostnadsnivå i kommunen
1
Mycket
lättare
2
3
Varken
eller
4
5
Mycket
svårare
Bosättningspolitiska utmaningar nu
och i en nära framtid
• Anhöriginvandringen
– Ny lagstiftning från och med 1 juli väntas leda till stor
anhöriginvandring från Somalia under 2012-2013
• De ensamkommande flyktingbarnen
– Tvingande lagstiftning?
– Europeisk samordning/solidaritet?
• Bostadsfrågan
– Samverkan mellan statliga AF och olika typer av
mottagningskommuner inom ramen för
etableringsreformen
– Vad göra åt bristen på små hyreslägenheter?
Bosättningspolitiska utmaningar på
något längre sikt
• Nyanlända – börda och/eller resurs?
• Hur kan bosättningspolitiken bidra till att
upprätthålla migrations- och
integrationspolitikens legitimitet?
Mottagandets 10 i topp-kommuner
(Absoluta tal 2005-2011)
Totalt
Kvotflyktingar
ABO
EBO
Anhöriga
1
Stockholm (11147)
Örnsköldsvik (526) Stockholm (950)
Stockholm (7403)
Stockholm (2575)
2
Göteborg (7344)
Luleå (474)
Växjö (879)
Göteborg (4085)
Göteborg (2357)
3
Malmö (5867)
Skellefteå (464)
Göteborg (771)
Södertälje (3108)
Malmö (2155)
4
Södertälje (5129)
Sollefteå (401)
Malmö (711)
Malmö (2857)
Södertälje (1524)
5
Linköping (2877)
Timrå (341)
Örebro (705)
Linköping (1196)
Eskilstuna (1200)
6
Eskilstuna (2750)
Östersund (302)
Sundsvall (678)
Botkyrka (1111)
Linköping (1056)
7
Norrköping (2697)
Härnösand (285)
Norrköping (629)
Norrköping (1034)
Norrköping (967)
8
Örebro (2634)
Strömsund (283)
Gävle (579)
Huddinge (970)
Kristianstad (884)
9
Västerås (2293)
Ljusdal (274)
Trollhättan (573)
Eskilstuna (954)
Borlänge (872)
10
Växjö (2130)
Sandviken (270)
Linköping (568)
Örebro (925)
Västerås (866)
Mottagandet som andel av
kommunens folkmängd
• Under perioden 2005-2011 låg medelvärdet för
det årliga kommunala mottagandet i förhållande
till folkmängden på 2,1 promille (medianvärdet
var under samma period 1,7 promille)
• Nära hälften (54%) av landets kommuner tog
under perioden 2005-2011 i genomsnitt emot
nyanlända motsvarande mellan 1 och 3 promille
av folkmängden per år
• I detta spann hittar vi också de tre storstäderna
Stockholm (1,88‰), Göteborg (2,04‰) och
Malmö (2,80‰)
Mottagandets 10 i topp-kommuner
(Andel av folkmängden 2005-2011)
Kommun
Genomsnittligt antal
mottagna 2005-2011
Folkmängd 2011
Genomsnittligt
mottagande som
promille av folkmängden
1
Sorsele
53
2 736
19,48
2
Södertälje
733
86 246
8,50
3
Dorotea
22
2 878
7,69
4
Lessebo
53
8 139
6,53
5
Storfors
27
4 273
6,35
6
Gullspång
32
5 291
6,02
7
Borlänge
270
49 251
5,48
8
Bräcke
38
6 885
5,48
9
Flen
88
16 028
5,47
10
Norsjö
23
4 304
5,41
Mottagandets 10 i botten-kommuner
(Andel av folkmängden 2005-2011)
Kommun
Genomsnittligt antal
mottagna 2005-2011
Folkmängd 2011
Genomsnittligt
mottagande som
promille av folkmängden
281
Mora
5,0
20 153
0,25
282
Vansbro
1,6
6 805
0,23
283
Tjörn
2,4
14 955
0,16
284
Öckerö
1,9
12 449
0,15
285
Kungsbacka
10,6
75 025
0,14
286
Askersund
1,6
11 278
0,14
287
Klippan
2,3
16 515
0,14
288
Vellinge
2,6
33 303
0,08
289
Lekeberg
0,4
7 134
0,06
290
Karlsborg
0,0
6 752
0,00

similar documents