Powerpoint-presentation Henry Ascher

Report
Satsa på barns vardagsmiljöer –
hälsofrämjande arbete för flyktingbarn
Barns och ungas uppväxtvillkor
Malmökommissionen
2 mars 2012
Henry Ascher
MD, professor i folkhälsovetenskap, docent i barnmedicin,
Flyktingbarnteamet, Göteborg
Svenska Barnläkarföreningens Arbetsgrupp för flyktingbarn
[email protected]
Rosengrenska
”Omar”, 12 år
Asylsökande från Irak
Stökig i skolan, inte tyst, lyder inte läraren
KNIV PÅ SIG!
Hälsa och välbefinnande
Det förflutna
Det som sker i nuet
Knutte Wester. Gzim och den frusna sjön
Traumatiserande
faktorer
Salutogena
faktorer
FN:s deklaration om de
mänskliga rättigheterna
Artikel 1.
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter
Artikel 14.1.
Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från
förföljelse.
Bakgrund
• Uppbrott — alla
• Påtvingad flykt undan krig och politiskt våld — många
• Exponering för våld — många
• Andra påfrestande erfarenheter — många
 under flykten
under migrationsprocessen
• ”Resettlement” — alla
Livet före flykten
Livet före flykten
Förluster av anhöriga
Krig, våld, övergrepp, hot
Förföljelse: politisk, religiös, etnisk
Bristande skolgång
Familje- eller hederskonflikter, tvångsäktenskap
Exploatering sexuellt, arbetskraft, kriminellt
Barnsoldater
Social misär
Flykten
Flykten
Lång väg, lång tid
Farofylld
Farligt och underbetalt arbete
Fängelse
Misshandel
Sexuella övergrepp?
Barn i asylprocessen
Utlänningslagen:
•
Barn kan ha egna asylskäl
•
I ärenden som rör barn skall barnet egna asylskäl utredas
•
Barnets bästa skall vara avgörande i ärenden som rör barn.
Dock kan Sveriges nationella intresse av en reglerad invandring
vara överordnat i vissa fall.
Praxis
•
80 % av beslut som rör barn tar inte hänsyn till barnets asylskäl
(Rädda Barnen, Barnombudsmannen)
Barn i asylprocessen
Bevisbördan på barnet
ålder — ensamkommande barn
asylskäl — svårt att berätta
Misstroende, ifrågasättande
Ensamkommande barn i
asylprocessen
Avvisning
till konfliktområden
enligt Dublinförordningen
Trots
avsaknad av anhöriga
avsaknad av sociala nätverk
avsaknad av skydd för barn enligt Barnkonventionen
otillräcklig utredning av barnets asylskäl
Asylpolitik och hälsa
Säkerhet   Osäkerhet
Hopp   Hot
Förhoppningar   Verklighet
Retorik   Praxis
“Klimat av misstänkliggörande”
Asylprocessen
Hotet att skickas tillbaka
• Psykisk hälsa ofta extremt dålig
• Många gömmer sig
Att leva som papperslös
Ovisshet, rädsla
Ingen möjlighet att påverka sin livssituation
Fattigdom
Beroende av andras välvilja
Psykisk ohälsa
Fysisk ohälsa
Osäkerhet om möjlighet till vård
Barn som lever som papperslösa
Föräldrar som mår dåligt
Isolering
Skolgång?
”Varför kan inte jag få ha det som andra barn?”
Uppehållstillstånd
särskild gömda och ensamkommande barn
Stor omställning
Från kort perspektiv till långsiktig planering
http://solstickan.se/G
lobal/Seminar_Sum
mary_Children_living
_in_hiding_web_FIN
AL.pdf
Existentiell kris inte ovanlig
Uppbrottet definitivt
Familjen?
Förväntningar och krav
egna
andras
Slappnar av — bortträngda tankar kommer
http://www.lakartid
ningen.se/07engin
e.php?articleId=11
890
Hälsa och välbefinnande
Det förflutna
Framtiden
Det som sker i nuet
Knutte Wester. Gzim och den frusna sjön
Hur går det på sikt?
Hur går det på sikt?
•
•
•
•
•
Sarah Moskowitz (USA, England, Israel)
Hans Keilson (Holland)
Dalianis-Karambatzakis (Grekland)
Anders Hjern — Birgitta Angel (Sverige)
Edith Montgomery (Danmark)

Händelser före flykten har stor betydelse för psykisk hälsa den
första perioden efter ankomsten

Händelser i det nya landet har stor betydelse för senare
psykisk hälsa och välbefinnande
Hälsofrämjande faktorer
• Begriplighet
• Hanterbarhet
• Meningsfullhet
➔ Känsla av sammanhang
(Aaron Antonovsky)
Föräldrarnas betydelse
Asylsökande barns tankar om
hälsa och välbefinnande
Vad är viktigt för att må bra?
1. Föräldrar och familj
2. Skolan
3. Vänner och fritid
4. Ekonomi
5. Hopp om framtiden
http://www.cergu.gu.se/Publikationer/
Föräldrarnas betydelse
• Anknytning
• Omsorg och skydd
• Förmedla KASAM
 TILLIT OCH TRYGGHET — BARNET
 DEN OMNIPOTENTA ILLUSIONEN — FÖRÄLDRAR
Vad händer vid hot och fara?
Föräldrarnas betydelse
Slutsatser:
• Viktigt att stärka föräldrarna så att de kan utgöra starka trygga
föräldrar för sina barn
• Stärk föräldrars egenmakt, gör dem delaktiga i t.ex. skolarbetet
• Motverka isolering genom stöd till att återskapa nya sociala
nätverk
• Motverka rollförskjutningar föräldrar-barn
Förskolans / skolans betydelse
1.
Kunskap — i bred bemärkelse
2.
Tillhörighet
Men även:
• Struktur
• Ingång till det svenska samhället
• Viktiga vuxna
 ”Skolan/förskolan är den bästa medicinen för ledsna flyktingbarn”
(Anders Hjern)
Vad händer när skolan inte fungerar?
Fritid och ekonomi
• Tillhörighet, sammanhang
• Vänner
• Socialt nätverk
• Ingång till det svenska samhället
Framtidshopp
Behov av
• identitet
• tillhörighet
• delaktighet, möjlighet att påverka sin situation
• hopp
Vad händer när alla vägar är stängda?
Betydelsen av
•
Breda och långsiktiga ”befolkningsstrategier”!
•
Betrakta alla nyanlända flyktingbarn som ”sårbara barn”
— men också som resursstarka
•
Helhetsperspektiv
Betydelsen av
• Att återskapa trygghet och tillit
• Bekräftelse
• Skydd mot våld, främlingsfientlighet, rasism, kriminalitet
• Skydd mot fattigdom och utanförskap
http://www.allmannabarnhuset.se/data/files/Satsa_p_barnens_vardagsmilj_er.pdf
http://www.rch.org.au/gatehouseproject/
http://www.rch.org.au/gatehouseproject/
Föräldrar
Familj
Skola
Det
nyanlända
barnet
Fritid
Nätverk
Samhället
Framtiden
Samverkan, exempel
Lokalsamhälle
Barn
hälsovård
Skola
Elevhälsan
Frivilligorganisationer
Barn
Föräldrar
Familj
BUP
Psykiatri
Nätverk
Barnmedicin
Primärvård
Socialtjänst
Betydelsen av
• Identifiera barn i behov av stöd på specialistnivå
Vanliga hälsoproblem
Posttraumatiskt stressyndrom
Sömnproblem — invasiva mardrömmar — återupplevande
Ångest
Koncentrationssvårigheter
Utagerande beteende
Depression, inåtvändhet
Förlorad barndom — tidigt vuxenansvar
Buksmärtor, huvudvärk, aptitlöshet
Skuldkänslor — överlevnadsskuld
Påverkan på sociala, kognitiva och känslomässiga funktioner
Vanliga hälsoproblem
Spädbarn
Depression
Regression
Grava anknytningssvårigheter
Småbarn
Ångest
Klängighet, kinkighet  undandragande, passiva
Autism-liknande beteende
Fixerad, repetitiv, tvångsmässigt lekmönster
Förlust av lekförmåga
Omvårdande, ansvarstagande
Några slutsatser
• Involvera barnen och ungdomarna!
• Involvera föräldrarna!
 Obs skolan
• Skolan en central arena
• Samverkan mellan institutioner, professioner och myndigheter
• Mobilisera hela Malmö
Vad kan vi göra?
Bygga bra strukturer
Samverka
Utveckla indikatorer  fortlöpande utvärdering
Tillräckligt många vuxna!
Stöd till personalen!
utrymme för reflexion
utbildning – fortbildning – handledning
stöd och uppmuntran
Betydelsen av långsiktiga breda
satsningar
• Bristdiskurs eller resursdiskurs?
• Arbeta från en gemensam — och levande! — värdegrund
• Arbeta kontinuerligt med bemötandefrågor
• Betydelsen av mänskliga rättigheter
FN:s konvention om barnets
rättigheter
Artikel 2 —barns lika värde
Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom
dess jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan
åtskillnad av något slag…
Artikel 3 —barns bästa
Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller
privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa
myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i
främsta rummet.
FN:s konvention om barnets
rättigheter
Artikel 6 —barns rätt till liv och utveckling
Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till
livet. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga
säkerställa barnets överlevnad och utveckling.
Artikel 12 —barns rätt att bli hörda och påverka sin egen situation
Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda
egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som berör barnet,
varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets
ålder och mognad.
FN:s konvention om barnets
rättigheter
Artikel 22 —flyktingbarn
Konventionsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att
ett barn söker flyktingstatus … erhåller lämpligt skydd och humanitärt
bistånd vid åtnjutandet av de tillämpliga rättigheter som anges i denna
konvention och i andra internationella instrument rörande mänskliga
rättigheter eller humanitär rätt, som nämnda stater tillträtt.
FN:s konvention om barnets
rättigheter
Artikel 39
Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att främja
fysisk och psykisk rehabilitering samt social återanpassning av ett barn
som utsatts för någon form av vanvård, utnyttjande eller övergrepp;
tortyr eller någon annan form av grym, omänsklig eller förnedrande
behandling eller bestraffning; eller väpnade konflikter. Sådan
rehabilitering och sådan återanpassning skall äga rum i en miljö som
befrämjar barnets hälsa, självrespekt och värdighet.
Blir det inte för dyrt?
Vad kostar det att inte satsa?
Barnen är
• vår gemensamma framtid
• vårt gemensamma ansvar
Barnfattigdom är inte oundvikligt utan
följden av politiska beslut
UNICEF har beräknat att det skulle kosta följande andel av BNP att
utplåna barnfattigdomen i resp. land:
• USA
• Storbritannien
• Kanada
• Sverige
0,68%
0,48%
0,46%
0,07%...
”Omar”, 12 år
Asylsökande från Irak
Stökig i skolan, inte tyst, lyder inte läraren
KNIV PÅ SIG!
VARFÖR??
”Nobody need wait a single moment
before starting to improve the world”
Betydelsen av det förflutna och
det som sker nu

similar documents