PowerPoint - epost.skola.umea.se

Report
Grammatik
- Språket om språket -
9a Ersängsskolan vt 13
Varför grammatik?
Förstår man de olika delarna kan man
lättare förstå hur det är uppbyggt.
 Förståelse leder till utveckling av ditt
språk.


Tre delar:
◦ Ordklasser – betydelse, böjning, funktion
◦ Satsdelar – ordens samarbete
◦ Språkriktighet – att undvika vanliga fel, ex talspråk
särskrivning.
Ordklasser – språkets delar
Alla ord delas in i ordklasser efter vad de
står för, hur de böjs och vilken funktion
de har.
 Det finns 9 st:

Substantiv
Adjektiv
Verb
Pronomen
Räkneord
Adverb
Prepositioner
Interjektioner
Konjunktioner (Subkonjunktioner)
Substantiv

Ord som står för människor, djur, saker,
tillstånd och egenskaper.
◦ Ex: lärare, tiger, ketchup, raseri

Framför substantiv kan du sätta en, ett,
flera, den, det eller all(t).
◦ Ex: en lärare, den tigern, all ketchup, ett raseri.
Substantiv – två typer, antal

Konkreta substantiv
◦ Det du kan se och ta på, ex: stolen, bilen,
tandläkaren.

Abstrakta substantiv
◦ Det du inte kan se eller ta på, ex: glädje, tvivel,
gemenskap, sorg.

Numerus (antal)
◦ Singular – ental (cykel, apa)
◦ Plural – flertal (cyklar, apor)
Substantiv

Obestämd eller bestämd form
Singular
Plural
Obestämd
Bestämd
Obestämd
Bestämd
Skola
Skolan
Skolor
Skolorna
Äpple
Äpplet
Äpplen
Äpplena


Genus
◦ Utrum (n-ord) slutar på -n bestämd form singular ex filmen,
dagen = en film, en dag
◦ Neutrum (t-ord) slutar –t bestämd form singular ex
vardagsrummet, tåget = ett vardagsrum, ett tåg
◦ Feminin (hon) – flicka ex ko, prinsessa
◦ Maskulin (han) – pojke ex tjur, prins
Substantiv

Kasus
◦ Grundkasus, ex: grannen har en ny gräsklippare
◦ Genitiv (ägande form), ex: grannens
gräsklippare är ny
 Genitiv anger ägande eller samhörighet och bildas
genom att man lägger –s till substantivet.

Egennamn
◦ Namn på personer, platser, företag osv.
◦ Oböjliga.
Adjektiv

. Ord som visar egenskaper och
beskriver hur något/någon är eller ser ut
(substantiv). Adjektiv kan också beteckna
en inre egenskap.
◦ Ex: smal, tuff, fyrkantig, glad.

Adjektiv kompareras (jämförs) på tresätt:
Positiv
Komparativ
Superlativ
-are, -ast
Smal
Smalare
Smalast
-re, -st
Stor
Större
Störst
Mer, mest
Energisk
Mer energisk
Mest energisk
oregelbundet
Gammal
Äldre
Äldst
Adjektiv

Kongruensböjning
◦ Adjektivet rättar sig ofta efter om huvudordet
är utrum eller neutrum, singular eller plural
Ex: en grön stol, ett grönt äpple, flera gröna
handdukar.
Adverb
Beskriver ett adjektiv, verb eller annat
adverb.
 Besvarar ofta frågorna När? Var? och Hur?
 Ett adverb böjs inte i plural. Ex:

◦ Ett dramatiskt skådespel
Två dramatiska skådespel
◦ Hon berättade dramatiskt
De berättade dramatiskt
Övning – vad är adjektiv och vad är
adverb?
Bordet är snett - Adjektiv
 Bordet står snett - Adverb
 Tyget var vackert - Adjektiv
 Ett högt träd höggs ner - Adjektiv
 Ett ovanligt dumt svar- Adverb
 Trädet var mycket högt- Adjektiv
 Tåget gick långsamt - Adverb
 Programmet verkade tråkigt - Adjektiv

Adverb

Tidsadverb (När?)
◦ I morgon blir det vackert väder

Rumsadverb (Var? Vart? Varifrån?)
◦ De stod utanför
◦ Vi måste skynda oss ut
◦ Alla gick hemifrån utan regnkläder
Se upp med var och vart!
•Var signalerar befintlighet, exempel: Var bor du?
•Vart signalerar riktning/rörelse, exempel: Vart ska du åka?

Sättsadverb (Hur?)
◦ Jenny spelade hockey på ett annorlunda sätt
Verb

Ord som talar om vad någon/något gör
eller vad som sker
◦ Ex: tränar, trycker, läser, skrattar, är.
Verb

Man tar Tema på verb
Infinitiv
Preteritum
Supinum
(att) bo
(i går) bodde
(har) bott

Verben kan ha olika Tempus (tidsformer)
Presens
(nutid)
Preteritum
(dåtid)
Perfekt
(har +
supinum)
Pluskvamperfekt
(hade + supinum)
Futurum
(ska +
infinitiv)
pluggar
Pluggade
Har pluggat
Hade pluggat
Ska plugga,
kommer att
plugga

.
Verb


Övriga verbformer
Form
Exempel
Infinitiv: grundform
(att) stänga
Imperativ: uppmaning
Stäng!
Perfekt particip: böjs som
adjektiv, efter verben vara/bli
Var stängd. Blev stängd.
Presens particip: oböjlig,
används som adjektiv.
Springande, skrattande.
Passiv och aktiv form
◦ Aktiv form – subjektet utför handlingen
 En expert lagade datorn
◦ Passiv form – den sk agenten utför handlingen
 Datorn lagades av en expert
Pronomen

Används istället för substantiv
◦ Ex hon matade honom, istället för: Lina matade Gustav.

Pronomen delas in i flera grupper med
undergrupper.
◦ De stora grupperna är: bestämda pronomen, possessiva
pronomen, interrogativa pronomen (kvantitativa pronomen
och relationella pronomen).
Pronomen

Bestämda pronomen
Personliga pronomen
Singular
Subjektsform
Plural
Objektsform
Subjektsform
objektsform
1a person Jag
Mig
1a person Vi
oss
2a person Du
Dig
2a person Ni
Er
3e person Han, hon,
den, det
Honom,
henne, den,
det
3e person de
dem
Pronomen
Possessiva pronomen
Talar om när någon äger något
Singular
Plural
Utrum
Neutrum
Min
Mitt
Din
Ditt
Singular
plural
Utrum
Neutrum
Mina
Vår
Vårt
Våra
Dina
Er
Ert
Era
Observera skillnaden mellan sin och hans/hennes. Sin syftar på subjektet
i satsen, det gör inte hans/hennes.
Exempel:
Jens tog sin bok
Jens tog hans bok
Pronomen
Reflexiva pronomen
De används i tredje person och syftar på subjektet i samma mening. Sig, sin,
sitt, sina.
Ex: Ellen kammade sig.
Joseph sålde sin motorcykel.
Demonstrativa (utpekande) pronomen
Pekar ut, bl.a den, det, den där, det här, den där, detta, dessa
Ex: Det där tangentbordet följer med datorn.
Relativa pronomen
Syftar tillbaka på substantivet (korrelatet), exempel: som, vilken, vilka, vad.
Ex: Hon sjöng en sång, en som alla kände igen.
Pronomen

Interrogativa (frågande) pronomen
◦ Bl.a vem, vad, vilken, vilket, vilka. De används i
direkt eller indirekta frågor.
 Exempel: vilken frukt vill du ha? Hon undrade vilken
frukt du ville ha.
Räkneord

Ord som anger antal eller plats i
ordningen.
◦ Grundtal– anger ett bestämt antal
 Exempel: sju, tio, hundranittio
◦ Ordningstal - anger ordningsföljd
 Exempel: (den) tionde, (den) åttiofjärde
Räkneord

Romerska siffror är
ett talsystem bestående av vanligtvis
sju grundsiffror I (1),V (5), X (10), L (50),
C (100), D (500) och M (1000)
Prepositioner
Oböjliga ord som ofta står tillsammans
med ett substantiv eller pronomen.
 Signalerar ofta läge.
 De kan vara:

◦ Enkla: Damen letade i sin väska
◦ Sammansatta: Skulpturen placerades utanför
stationshuset
◦ En ordgrupp: Hon gör det för din skull
Skillnaden på rumsadverb och preposition!
Prepositionen syftar på substantivet: Vagnen står innanför dörren
Rumsadverbet syftar på verbet: Vagnen står innanför
Interjektioner
Oböjliga ord, ofta korta som bildar egna
satser.
 Dessa används vid känslomässiga
reaktioner. Även hälsningsord och vissa
ljudhärmningar.

◦ Exempelvis:
 Marsch! Schas! Nej. Aj! Fy! Såja. Hej! Hallå! Usch!
Konjunktioner

Ord som binder ihop satser och satsdelar
med varandra, ex och, eller, men, utan
◦ Samordnande konjunktioner
 Binder samman ord och satser av samma slag, ex Jag
dansar och Lisa sjunger
 Samt, eller men
◦ Underordnade konjunktioner
Inleder bisatser, ex Pelle gick på bio, medan Lisa
träffade Sofie
För att, då, när, medan, sedan därför att, eftersom, om
ifall, huruvida

similar documents