HUR kan vi hjälpa barn att utveckla samspel?

Report
TRAS
Observation av språk i dagligt samspel
Hur systematiska iakttagelser
kan användas för att
utveckla språkliga aspekter i verksamheten
Gun-Britt Hedström
Föreläsare för JL – utbildning
JL Utbildning
Bolandsgatan 15 G2 753 23 Uppsala
Telefon: 018 - 10 55 50 | Fax: 018 - 10 55 60
www.jlutbildning.se
gunbritt.hedstrom@kungsanget.se
TRAS är resultatet av ett
tvärvetenskapligt samarbete mellan;
Bredtvet och Eikelund kompetanssenter Högskolan Stavanger
Senter for leseforskning, Högskolan Stavanger
Senter for atferdsforskning, Högskolan Stavanger
Institutt for spesialpedagogik, Univ. Oslo
Spesialpedagoger och förskollärare i verksamheten
Konstruktivistisk språksyn dvs att barnet på många sätt konstruerar
språket från grunden och språkinlärning är en kreativ process som sker i
aktivt samspel med omgivningen
Frågorna täcker det vi idag vet är mest centralt för vidare utveckling.
TRAS 2004, reviderad 2013
Vi iakttar – observerar – enskilda barn, för att få information om
VERKSAMHETEN!
TRAS materialet kan ses som en spegel för verksamheten.
Om ett barn inte ”visar/använder” det som efterfrågas, så fråga
er: Vad har vi i verksamheten erbjudit för möjligheter att
upptäcka detta?? Vad kan vi erbjuda ytterligare?
Hur gör vi för att det ska fungera i verkligheten??
* När vi börjar…
* När det är extra stressigt…..
TIPS!
Ta ett delområde i sänder, när ni
börjar….
Läs om det området i handboken
Sätt upp en lapp med veckans
delfråga/frågor. (Ett område= 9 frågor)
Iaktta varje barn. Bestäm hur ni ska
notera och förvara era iaktagelser.
Ha realistiska förväntningar.
Vänta inte på ”bättre tider”. Börja!
Var inställd på att det tar mest tid i
början.
Ett delområde= 9 frågor
Alla områden= 72 frågor
Hur ofta?????
Målet; det ingår i
vardagsarbetet
4
Lpfö 2011
• 2.2 Utveckling och lärande
•Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran
och lärande bildar en helhet.
•
• Mål; Förskolan ska sträva efter att varje barn
• …………………………….
• Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust att leka och lära (samspel, kommunikation)
• Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och
förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler.
(samspel, kommunikation, uppmärksamhet)
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med
ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med
andra,(kommunikation, uttal, språkförståelse, ordproduktion, meningsbyggnad)
• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras
kommunikativa funktioner, (kommunikation, uppmärksamhet, språkförståelse,
språklig medvetenhet)
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda
sig av, tolka och samtala om dessa, (uppmärksamhet, kommunikation,
ordproduktion, uttal, meningsbyggnad)
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar
och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik,
dans och drama,(kommunikation, uttal, ordproduktion, språkförståelse, språklig
medvetenhet, samspel, uppmärksamhet……)
Tänk alltid på att
Alla barn utvecklas i sin egen takt!
Observationen berättar vad NI sett och hört, inte 100 % vad barnen kan .
Säg inte att barnet ÄR si eller så. Säg ”jag ser/ jag hör iden situationen……”
Tänk ”brett” dvs hur är det utomhus, på egen avd, på annan avdelning, i
gympagruppen? Målet- barn ska kunna använda sina förmågor i olika
sammanhang
Om ni ”kör fast” på någon fråga; Titta på rubriken! Läs i handboken för fler
infallsvinklar än ni har i arbetslaget. Ev. lämna frågan en tid och återkom.
Undvik ”hopande” av arbete. Hitta fungerande former för att göra era
iakttagelser.
Hela arbetslaget bör vara delaktiga så att det blir kompetensutveckling
Skillnad på ord/språkförståelse och ord/språkproduktion.
Skilj på begreppsförståelse och ord/språkförståelse! Barn kan mycket väl ha
”begrepp” för något men sakna (ev.svenska) ord. Ge dem orden!
Flerspråkiga
Tänk på att det ni ser och hör är vad barn behärskar på svenska språket, inte vad
det kan på sitt modersmål. Ta hjälp av flerspråkig personal, modersmålslärare?
För att det ska bli ett bra resultat av att arbeta med TRAS så
bör
ALLA i arbetslaget få en introduktion om syftet och genomförandet
(nära i tid)
ALLA i arbetslaget bör vara delaktiga samt läsa
i
handboken
Arbetslaget behöver också TID till att bearbeta det de SER, HÖR och
det som står i handboken
Information ges till arbetsledare
Information ges till föräldrar om syfte och genomförande.
”Vi gör det för att
veta hur vi ska lägga upp arbetet och
bättre kunna följa upp varje barn och
följa upp läroplansmål för verksamheten ”
Uppföljning över tid, av utvecklingsedare, arbetsledare,……
Samtal i arbetslaget om att börja med TRAS
Förslag
Träff 1
Samtal och beslut om hur man organiserar arbetet med schemat och
dokumentation av iakttagelser
Samtal och beslut om hur föräldrar görs delaktiga (sid 29)
Samtal om hur man förvarar och förstör observationen. (färskvara!)
(införande av TRAS i förskolan, sid 177-185. Börja med några barn/alla frågor?)
Träff 2 - 13
Var och en bör/ska vid tillfälle läsa sid 9– 40! Bakgrund, syfte,.
Inför varje träff läser man igenom avsnitten i handboken. Läs om alla åldrar men
speciellt den ålder ni arbetar med.
7 Språkförståelse sid 111– 127
1 Samspel sid 67- 79
8 Språklig medvetenhet sid 129 – 136
2 Kommunikation sid 81-90
9 Språkutveckling hos barn med
3 Uppmärksamhet sid 91 – 109
svenska som modersmål sid 186 -190
4 Uttal sid 137 - 147
10 Barn med flera språk 193-210
5 Ordproduktion sid 149 - 162
6 Meningsbyggnad sid 163 – 174 11 Barn med språksvårigheter sid 55-64
12 Hur går vi vidare? Sid 185
0 - 2 år
Mest relevant för
språkutvecklingen
i början
Samspel
Kommunikation
Uppmärksamhet
Språkförståelse
Leende
Blick
Beröring
”Väglett deltagande”
(Prat)
”Tittut”
”Ge och ta”
”Rida ranka”
PEKNING! Är den tydligaste formen för förspråklig kommunikation om
föremål i omgivningen. Barnet har förstått att man kan rikta andras
uppmärksamhet mot något och det kan förstå att när någon pekar ska barnet
titta däråt.
”Barnanpassat tal” ger god kommunikation under de första åren;
Enkla, korta meningar med tydligt uttal
Talar lite långsammare, betonar de viktigaste orden
Hur kan vi stimulera till bra uttal hos
barn?
• SAMTALA med barnen.
• Skapa TRYGGHET i olika sammanhang, gärna mindre grupper för
samtal
• LEK med rim och ramsor.
• LEK med ljud. Ex jämför Pil och Bil, Peka, Meka, Beka, Leka…
• Stimulera MUNMOTORIK, ”blåslekar”, grimaser…..
• SJUNG! (många ”svåra” språkljud kan ibland vara lättare att använda
i sånger)
• LÄS och prata om det lästa!
Var god förebild genom att tala tydligt och inte för fort.
Ge dig TID att lyssna!
Boktips….
Uttal
ORDPRODUKTION Ordförrådets utveckling enl (Bates m.fl.194)
Fas 1
Ca 0 -100 ord
Substantiven ökar mest (boll, napp, bil…)
Fas 2
Ca 100 – 400 ord
Verben ökar mest (sova, äta, åka…)
Fas 3
Ca 400 – 700 ord
Snabb ökning av funktionsord (på, där, men…)
Är av stor betydelse för språkförståelsen
För och därför att är något svårare
Var uppmärksam på ”tysta barn”, (lyssnar aktivt? ointresserade?)
Vad VET ni, vad TROR ni?
Hur kan vi stimulera till ordproduktion?
• Uppmuntra rolleken! (rollek bärs upp av ord och ”inre
bilder”- kan vara svårt för någon. Vuxna medlekare?))
• Låt barnen uppleva nya ord med så många sinnen som
möjligt. Låt det vara lustfyllt och spännande
• Var konkret; realupplevelser/förstahandsupplevelser,
• Använd ”språkpåsar”/väskor, läsplattor/datorer
• Sjung!
• Läs gärna ”en gång till” sagor - filmer?
• Prata om ord och begrepp. Försök att knyta an till något som
barnet redan känner till.
• LÄS och berätta för barnen och samtala om vad som händer.
Ge förförståelse. Använd gärna bilder (tydliga, lättförståeliga)
som stöd för berättelsen.
gunbritt.hedstrom@kungsanget.se
www.parlerba.se
Ur ”Bananflugor och kramsnö”
Anna Ribbing
Hur kan vi stimulera meningsbyggnad hos barn?
• Använd ord och meningar som är anpassade till barnens språkliga kompetens
men utvidga den i samspel mot nästa nivå/steg i den språkliga utvecklingen.
Jfr Wygotskys utvecklingszoner….
• Utnyttja naturliga lekstunder.
• Sätt ord på det barnen ser, hör och som ni gör tillsammans.
• a/ ”här och nu” situationer ”Ja, det är dina stövlar…”
• b/ utanför ”här och nu” ”Vi ska åka buss…”
• Behöver barnen några få och användbara fraser? Varför inte använda samma
fraser en tid ”kan jag få” ”det är din tur” etc. det kan underlätta inlärning om
de hinner känna igen och förstå.
• Om barn inte tycker om att man läser för dem - läsberätta istället.
• LÄS och berätta för barnen! Flerspråkiga barn – engagera någon som kan läsa
på barnens modersmål!
• Språk utvecklas i samspel!
gunbritt.hedstrom@kungsanget.se
www.parlerba.se
HUR kan vi hjälpa barn att utveckla samspel?
• Vuxna måste vara trygga och stabila. Stadigvarande relation med samma
personer – samspel över tid. Anknytning - en - flera….
• Arbeta med positiva relationer i gruppen
(vuxna-vuxna, barn-vuxen, barn-barn)
• Om ett barn ”lämnar” en leksituation; Otillräcklig språkförmåga? Otrygg?
Bristande föreställningsförmåga?
• Ge barnet något att tillföra i leken; en sak eller idé…..
• Var vaksam på barns relationer och kroppspråk
• Sätt ord på vad ni gör. Stimulera barnet till att delta i ”låtsaslek”
• Handboken ger fler idéer!
• Observera mera!
gunbritt.hedstrom@kungsanget.se
www.parlerba.se
Ibland behöver man följa upp gruppens relationer
lite mer…..
Man måste reflektera och strukturera/fokusera
vad som ska iakttas (kanske flera saker?)
•
•
•
•
•
Är det en eller flera individer?
Är det en speciell situation?
Är det en speciell plats? (trångt, ogenomtänkt möblering)
Är det ett speciellt beteende? (som vuxna retar sig på)
Är det en speciell tidpunkt? (veckodag, tid på dagen..)
Boktips…..
HUR kan vi hjälpa barn att utveckla
kommunikation?
• Sjung! (Var bor du lilla råtta? I din hatt. Vad…)
• Ta, som vuxen, initiativ till kontakt!
• Lyssna - nicka, humma. Ge respons, bekräfta barnets
signaler/ord. Uppmuntra till samspråk.
• Försök att ha blickkontakt när barnet talar.
• Ställ ”öppna frågor”, undvik slutna med ja o nej alternativ
• Ge barnet TID – tid för samtal, tid för tankar!
gunbritt.hedstrom@kungsanget.se
www.parlerba.se
Ur; Barn i början” M.Westerlund
N&K2009
Ur; ”Barn som väcker funderingar”
Gunilla Gerland, Ulrika Aspeflo
Pavus utbildning 2009
Mentaliseringsprocess;
Nivå 1.
Vissa barn är senare än andra när det gäller att förstå att andra har tankar och
känslor som är annorlunda än deras egna. Det är först när man förstår vad andra kan
känna som man kan ta hänsyn till det
Nivå 2
Barnet kan förstå att andra tänker något om andra, alltså om barnet självt, dvs
barnet börjar kunna se sig själv utifrån. Steget är avgörande för att man ska kunna
reglera sitt beteende i enlighet med vissa värderingar. Man måste förstå att andra
kan ha åsikter ex. om man spottar ut mat på bordet.
För att kunna bry sig måste man först förstå.
Vissa barn har också svårare än andra med sitt arbetsminne och det gör dem osäkra
vid valsituationer eller när information ges med många ord.
”Men ibland fungerar det ju”. Sannolikt olika inslag i de olika situationerna.
Jämför olika situationer och lär.
Svårt för barn med negationer.
”Hoppa inte i soffan!” alt
”Spring inte!”
alt.
”Sitt ner i soffan”
”Gå i korridoren!”
Att göra val kan vara stressande. ”Vill du ha äpple eller banan?”
Hur kan man hjälpa barn till bättre
uppmärksamhet?
Vi kan STYRA - RIKTA vår uppmärksamhet mot något, och
Vi VÄLJER vad som uppmärksammas
Vi HÅLLER FAST vid det valda
Stöder och underlättar miljön möjligheten för barnen att välja och hålla
fast?
Ge barnet möjlighet att förbereda sig inför förändringar, aktiviteter etc…
Trygghet!
Om barnen ska göra en krävande aktivitet så välj en passande tidpunkt på
dagen. Om barnen är trötta så har det sämre förmåga till uppmärksamhet
Det kan vara lättare att vara uppmärksam i en avgränsad situation. ”En till
en”
Handboken ger fler idéer!
gunbritt.hedstrom@kungsanget.se
www.parlerba.se
Hur kan vi hjälpa barn att utveckla
språkförståelse?
• Ge många möjligheter till
• Direkt erfarenhet av föremål (förstahandserfarenhet)
– Se, höra, göra, röra.
– Förklaringar beskrivningar (andrahandserfarenhet)
• Se till att ha barnets uppmärksamhet när du vill förmedla
något.
• Prata med barnen om vad de upplever .
• Prata MED, inte TILL
• Försök svara utförligt på det de frågar om, inte bara ja och nej.
• Delta och ge förnyelse i barnens lek. Använd, stimulera
rolleken.
• Använd högläsning, sånger, rörelselekar, rim och ramsor i
förhållande till barnens utvecklingsnivå.
• Hjälp barnen sätta ord på sina känslor.
• Ge uppmuntran och beröm! Det ger tillit och självförtroende.
Hur kan vi hjälpa barn till större språklig medvetenhet?
Dvs reflektera omkring det talade och skrivna språket
Allmänna språklekar
• FUNKTION –
•
Förstå och göra sig förstådd,
SAMTAL – i vardagssituationer, vid läsning, om bilder etc.
 Sånglekar och barnsånger som barnen lär sig utantill och kan genomföra med
stor säkerhet.
 Ramsor, talramsor och som barnet kan lära utantill och kan utföra med stor
säkerhet.
 Rimsagor (Petter och hans fyra getter)
 Lekar med rimord. Ord som LÅTER lika.
 Lek med språkrytmen!
• BETYDELSE- Semantik.
 Samtal om ordens betydelse
 Gåtor, (för äldre förskolebarn)
•
Uppmuntra lekläsning och lekskrivning! Även med digitala verktyg.
Hur kan vi hjälpa barn till större språklig medvetenhet?
Dvs reflektera omkring det talade och skrivna språket
”Strukturerade språklekar” ”Före Bornholmsmodellen- språklekar i förskolan”
Lekar med ett tydligt syfte att hjälpa barnen att reflektera omkring
tal- och skriftspråkets olika aspekter.
Från helhet till delar – upptäcka ”språkets byggstenar”
 ORD ex. sätt samman två enkla ord. Last – bil blir Lastbil
 LJUD ex. hur låter ljuden i ditt namn?
 SPRÅKREGLER ex. mamma kör bilen, bilen kör mamma.
Äpplena, äpplet.
 BETYDELSE- återkommer ständigt!
Inspirera till att utforska skriftspråk;
 Lekläsning och lekskrivning!
 Lättillgängligt material.
 LÄS för barnen, gärna samma saga flera gånger!
 Visa barnen när och hur vuxna använder skriftspråk.
gunbritt.hedstrom@kungsanget.se
www.parlerba.se
Clas Rosvall
”Barn ska marineras i språk”
VERKSAMHETSUTVECKLING utifrån TRAS- observationer
FÖRSLAG A
•Lägg ut alla obs. Vad ser ni spontant? Reflektera, samråd. Vad är ni
bra på? Vad skulle ni kunna göra mer av? Eller förändra?
FÖRSLAG B
•Välj ETT ”TRAS-område”; att utveckla/arbeta vidare med
•A1. vilka aktiviteter gör ni redan nu som stöder det ni behöver
arbeta med?
•A2. föreslå ytterligare aktiviteter/åtgärder,
•B. arbeta
•C. följ upp. Hur gick det?
•D. fyll i barnens TRAS observationer (i det aktuella området)och
se resultat
•E. föreslå ytterligare aktiviteter/åtgärder…eller
•Välj ett ”TRAS-område” till….
VERKSAMHETSUTVECKLING utifrån TRAS- observationer
FÖRSLAG C
•Prova att sortera era observationer på olika sätt
•Ex. Åldersgruppera; äldre – yngre barn
Flickor -pojkar
Svenskspråkiga – icke svenskspråkiga
Olika språkgrupper var för sig
Vad ser ni för ”mönster”?
•Hur ser spridningen ut i gruppen? Vad behöver göras?
•Finns delområden som är jämna/ojämna? Vad behöver göras?
•Ser ni skillnader mellan flickor och pojkar? Vad behöver göras?
•Ser ni skillnader mellan svenskspråkiga –icke svenskspråkiga? Vad behöver
göras?
Ser ni skillnad mellan olika språkgrupper? Vad behöver göras?
•Vad kan ni göra utomhus -inomhus?
•Viket konkret material behöver ni - utöver det ni redan har? •
Annat?
•Vem gör vad?
Föräldrar
Hur informera föräldrarna om att förskolan arbetar med
TRAS?
Delaktighet?
På vilket sätt kan vi göra föräldrarna delaktiga i
språkarbetet?
LÄS!
LÄS!!
LÄS!!
ABC droppar
För din baby
ABC droppar
från nio mån till två år
ABC droppar
För din två- och treåring
ABC droppar
För din fyraåring
ABC droppar
För din femåring
Två språk
eller flera?
Innehåll; (urval av frågor)
Flerspråkiga familjer är olika
Vilket språk ska vi tala med barnet då vi
föräldrar har olika modersmål?
Finns på 16
olika språk
Vad ska jag göra när mitt barn bara
svarar på svenska?
Kommer mitt barn att lära sig svenska
om jag fortsätter tala mitt modersmål
med barnet?
Skolverkets hemsida,
svart fält längst ned
till vä. Skriv ”Två språk
eller flera” i sökrutan
Hur kan jag stödja mitt barns utveckling i
svenska?
Bidrar till ett rikt språk och goda
läsare…
FÖRÄLDRAR
BIBLIOTEK
Ge ord
Samtal
Rim och ramsor
Läsa bilderböcker,
sagor, berättelser…
Tillhandahålla böcker, mm
Presentera böcker mm
Utbilda o inspirera
föräldrar o personal
Föreslå lämplig textnivå
FÖRSKOLA
Ge ord
Samtal
Läsa bilderböcker,
sagor, temaböcker,
berättelser…
Språklekar
Temaarbete
GRUNDSKOLA
Samtal
Läsundervisning
Läsa olika typer av text
Föreslå lämplig textnivå
Faktatext
Temaarbete
Språksvårigheter
Kan delas in i tre undergrupper
Svårigheter både att förstå och uttrycka språk.
 Kan ha minnessvårigheter, svårt hitta rätt ord, Gråtvatten – tårar. Svårt lära nya ord
• Kan ha svårt i samtal; osäker på vad som ska sägas i olika sammanhang. Hålla
tråden..
• Kan ha svårt att uttala ord, Data –gata.
• Kan ha svårt med grammatiken, Fotar – fötter
Svårigheter att uttrycka språk
Till vissa delar som ovan men förståelsen är åldersadekvat.
Uttalssvårigheter
 Liknar svårigheterna ovan men orsaken är att de har svårt med vissa språkljud
 förenklar ofta svåra konsonantkombinationer, Bomma-blomma. (normalt upp till 4 -5år)
Pragmatiska svårigheter
Svårigheter att förstå och använda språk i kommunikation.
”Goda råd”
Ur Ylva Ellneby ”Barns rätt att utvecklas” N & K 2007
Stimulera
Leka
Prata
Uppleva
Uppmuntra
Samtala
– inte kräva
– inte träna
– inte instruera
– inte prestera
– inte kritisera
– inte korrigera
FÖRDELAR med systematiserade
observationer - TRAS
• Ger underlag för planering av verksamheten, man får underlag till
att veta/inse VAD och VARFÖR något görs.
• Utvecklar verksamheten utifrån en gemensam utgångspunkt.
• Materialet har utgångspunkt i aktuell forskning
• Kompetensutveckling för användarna/personal
• Bidrar till fördjupade pedagogiska samtal.
• Involverar all personal på ett adekvat sätt.
• Ger ökad medvetenhet om hur vuxna bemöter barnet och dess
uttryck
• ”Kvalitetssäkring” – alla barn blir observerade utifrån likadana
kriterier.
• Uppföljning av verksamheten mot läroplanen
gunbritt.hedstrom@kungsanget.se
www.parlerba.se
RISKER med systematiserade
observationer - TRAS
 Om man använder materialet utan att ha satt sig in i
den teoretiska grundsyn som materialet utgår ifrån
och förstår inte skillnad mellan test och observation.
Så att man
o bedömer individer istället för att iaktta.
o endast ser till den enskilda individen och beaktar inte
relationer och miljö som individen befinner sig i.
o fyller i scheman utan reflektion omkring åtgärder i
verksamheten
o fyller i scheman utifrån alltför få aspekter/infallsvinklar
och missar möjlighet till utveckling.
gunbritt.hedstrom@kungsanget.se
www.parlerba.se
”Förskolan är ett växthus, inte en
reparationsverkstad. Men i ett välskött
växthus kan även lite klena plantor växa till
sig och bära skott”
Ur ”Ungar är olika” Agneta Hellström,
Utbildn.förlaget 1986

similar documents