här - GUL

Report
Utvärdera teser och argument
Filosofisk Metod, Teoretisk Filosofi A
Två föreläsningar våren 2015
Några allmänna råd
• Använd er av välvillighetsprincipen (eng.
”principle of charity”) Gör inte ”straw men” av
andra filosofer.
• Vi försöker fokusera på argumenten och
teserna, snarare än på vem som hävdar
argumenten/teserna (jmf genetic fallacy)
Utvärdering: begrepp
Begreppsanalys ett av de viktigaste ”verktygen” när
vi utvärderar.
Syna de centrala begreppen och fråga er:
• Går det att göra sig en (någorlunda) klar, precis
och motsägelsefri förståelse av de centrala
begreppen?
• Används begreppen konsekvent, dvs med samma
betydelse, eller sker betydelseglidningar som
påverkar argumentens giltighet?
Fort. Begrepp…
• Se upp med flertydighet, vaghet, och
värdeladdning!
• Vaghet- otydliga ”betydelsegränser”
Exempel: rik, skallig, skog…
Det finnas ingen skarp gräns mellan att vara
skallig respektive inte skallig
Om ni använder vaga begrepp kan ni behöva
precisera dem. Detta för att det skall bli tydligt
vad ni argumenterar för/emot.
• Värdeladdning: positivt eller negativt laddad
betydelse
Ex.: Demokratisk /odemokratisk, rättvis/orättvis,
frihet/ofrihet, etc.
Undvik värdeladdade ord.
Annars riskerar ni att hamna i: ”enighet i ord
men oenighet i sak”, eller ”oenighet i ord men
enighet i sak” när ni debatterar med andra!
Flertydighet
Flertydighet hos ord:
Homonymi: (av grekiska homōʹnymos ’likabenämnd’):
Två eller flera olika ord som liknar varandra, och som har olika
betydelser (och olika ursprung).
Homofoni: uttalas lika. Homografi: skrivs likartat
Ex: Kål – kol; streck-sträck; hjärna-gärna; fil-fil; bär-bär.
Polysemi: (av grekiska polyʹsēmos ’som har många betydelser’)
Ett och samma ord med olika betydelser (och samma ursprung)
Ex: fluga, (bet. insekt; halsprynad)
Krona (bet. krona på huvudet; trädkrona; enkrona)
lätt (bet. väger lite; är inte svår)
Fort. flertydighet
Flertydiga satser
Satser kan vara flertydiga därför att de innehåller
flertydiga ord, men också på grund av att deras syntax
(”struktur”) är mångtydig.
Ex. ”strukturell flertydighet”:
(a) Pelle tycker inte om Stenmark därför att han åker
slalom.
(b) Erik gillar Pelle mer än Olle.
Ex. på sats med både flertydig struktur och flertydigt ord:
(c) Gamla får lättare förkylningar än barn
• Undvik att växla mellan olika betydelser hos flertydiga
ord/satser annars riskerar ni att dra ogiltiga slutsatser!
• Var uppmärksam på när andra glider mellan olika
betydelser!
Ex. på flertydiga, men filosofisk viktiga ord:
Orsak, samma, finns, tid, veta..
Många missförstånd genom filosofihistorien har uppstått
därför att filosofer använt dessa små ord med olika
betydelser!
Utvärdera argument
Vi skall nu titta på några bristfälliga argument…
Att identifiera argument av dessa slag är en del
av det utvärderande arbetet…
Cirkelbevis
Cirkelbevis: slutsatsen berättigas av premisserna och
premisserna berättigas av slutsatsen.
Exempel (enligt vissa): ”Cartesianska cirkeln”
Kritiker menar att Descartes gör två antaganden som
stödjer sig på varandra:
(1) Vi uppfattar klart och tydligt att Gud finns, så Gud
finns
(2) Guds existens garanterar att det vi uppfattar klart och
tydligt är sant.
Question begging
• Question begging: Man antar i premisserna det
som man senare försöker bevisa
Inte formellt fel (deduktion är sådan här), men
premisserna är så kontroversiella och att man inte
kan övertyga andra än de som redan tror på
slutsatsen.
• Exempel (enligt vissa kritiker): Descartes ”Jag
tänker, alltså finns jag”.
(”Slutsatsen” att jag finns, ligger redan i
”premissen” jag tänker)
fort. exempel ”begging the question”
Hume och försvaret av induktion
Definition induktionsslut: att från ett antal enskilda fall
dra en allmän slutsats.
Argument för att induktionsslut är giltiga:
”Induktionsslut har framgångsrikt används åtskilliga
gånger, alltså kan de alltid användas med framgång.”
Men detta argument är ju självt ett induktionsslut!
Mer Descartes: masked man fallacy
Descartes ”masked man fallacy”:
Jag vet att jag har ett medvetande, men jag kan
tvivla på att jag har en kropp.
Alltså: kropp och själ är olika substanser.
Leibniz lag, finns i lite olika versioner, men här:
”Två ting, X och Y, är identiska om de delar alla sina
egenskaper.”
Felet ovan: vara vetbar (förnimbar, fattbar etc) inte
egenskaper hos tingen.
Kategorimisstag
Kategorimisstag: man hänför sinsemellan olika
uttryck eller begrepp till samma ”logiska
kategori”. (Gilbert Ryle)
Liknelsen med fotbollslaget och lagandan.
Descartes gjorde ett kategorimisstag när han
antog att kropp och själ är substanser (”ting”)
(Enligt Ryle är dessa istället förmågor/
dispositioner)
Självmotsägande teser och argument
Antagande eller argument som underminerar sig
själv
Ex: Det finns inget sant eller falskt. (vulgärrelativism
med avseende på sanning)
Ex: Endast påstående som kan verifieras är
meningsfulla, alla andra är nonsens.
(Verifikationsprincipen för mening.)
Fort. självmotsägande teser/argument
Vissa allförklarande teser/teorier riskerar att
underminera sig själva, däribland deterministiska teorier
som gör anspråk på att säga något sant:
Ex1 : Evolutionsteori (om allt vi gör är beteenden som
selekterats fram för vår överlevnad är det sannolikt att vi
tror en massa saker som är nyttiga för vår överlevnad
men inte är sanna, däribland evolutionsteorin själv. )
Ex 2: Social konstruktivism (Är tesen att allt är sociala
konstruktioner bara en av otaliga sociala konstruktioner?
Varför skall vi tillmäta den mer ”sanning”)
Falska dikotomier
Man framställer två alternativ som de enda möjliga att
välja mellan.
Vardagligt ex: antingen är du med mig eller så är du mot
mig!
Filosofiska ex.:
1. om perception: Antingen erfar du ett ting ”direkt”, eller
erfar du det inte alls.
2 om kunskap: antingen vet du att du vet, eller vet du inte
alls.
Arguments som är giltiga
Nu skall vi övergå till att titta på argument
som anses giltiga och som ni alltså gärna
får använda er av 
Dessa argument kan ni använda när ni
utvärderar andras argument eller teser.
Reductio-argument
Reductio–argument: Ni återger motståndarens
premisser och visar att dessa leder till en falsk
slutsats. Detta visar att minst en av premisserna
måste vara falsk!
Obs. detta argument är giltigt (vi använder oss
av klassisk deduktion).
Fort. reductio-argument
Reductio ad absurdum
Ex: P1
(P1 motståndarens premiss som ska testas)
P2 (P2 okontroversiellt sann)
P3 (P3 okontroversiellt sann)
S= falsk (”absurd”)
(Eftersom slutsatsen (S) är falsk, måste vi förkasta någon av premisserna (Ty, ett giltigt
argument kan inte leda till en falsk slutsats om samtliga premisser är sanna. Att
slutsatsen är falsk tyder alltså på att någon av premisserna är falska). Men vi vill inte
förkasta de premisser som är okontroversiellt sanna, så då får motståndarens tes
förkastas)
Reductio ad impossibile
Ex: A
(Samtliga premisser antas av motståndaren)
AB
C
C−B
B & −B
Här måste vi också förkasta minst en av premisserna, eftersom vi kom fram till en
motsägelse.
Ex. reductio-argument
Den medeltida filosofen William Ockham menade att kristna
som tror på Jesus som Guds son och läran om treenigheten,
måste skriva under på följande premisser och slutsats:
(1) Gud är Fadern
(2) Jesus är Gud
(3) Jesus är inte Fadern
Alltså: Jesus både är och är inte Fadern
(Men… man skulle kunna invända mot Ockham att han
missbrukar mångtydigheten hos ordet ”är” och därför inte
gett ett giltigt argument….)
Regressargument
Motståndaren antar P. Men ni visar att P leder till en infinit
regress!
Ex: Allt som sker har en orsak
(riskerar att medföra en infinit regress av orsaker…)
Ex: kunskap och berättigande
För att ett antagande P som jag tror skall vara kunskap måste
jag kunna berättiga P med andra antaganden, R och S, som är
”goda skäl” för att tro P. Men för att R och S skall vara goda
skäl måste jag veta även dem, R och S kräver alltså andra
antaganden, T ,U, V, som är goda skäl för att tro R respektive
S. Men T, U och V kräver andra antaganden X, Y, Z, etc… 
Redundansargument
En teori antar existensen av X. Ni visar att X är
överflödig (redundant), tex genom att argumentera
för att antagandet inte krävs för att göra
vetenskapliga förutsägelser eller förklaringar.
Ex: Antagandet av ”privata sensationer” (kvalia) är
redundant i teorier om mänskligt beteende och
språkanvändning, enligt behavioristerna
Ex: Antagandet om materiens existens är
redundant, enligt Berkeley
Horned dilemmas
Horned dilemmas:
En person X omfattar en teori Y. Ni visar att X i
sitt försvar av Y bara har dåliga alternativ att
välja mellan. (Motståndaren kan bara välja
mellan två ”otäcka horn” att bli spetsad av,
därav ”horned dilemma”)
Exempel ”horned dilemmas”
Ex. 1: John Stuart Mills utilitarism. (Utilitarism lära i normativ etik.
Utilitarismen säger att vi bör handla så att vi maximera lycka och minimera
lidande)
Mill antar att det finns högre lycka (som tex. intellektuell lycka) och lägre
lycka (tex äta god mat, sex, etc ), och att högre lycka är bättre än lägre lycka
Kritiker presenterade följande ”horned dilemma”: Mills teori kan förstås på
två sätt:
(1) Att aktiviteter som faller under ”högre lycka” skänker mer lycka än de som
faller under ”lägre lycka”. Detta alternativ är förenligt med utilitarismen. MEN
det framstår som FALSKT.
(2) Att ”högre lycka” är bättre av något annat skäl än att det innebär mer
lycka. Men då måste Mill göra avkall från sin utilitarism och medge att det
inte bara är lycka som avgör vad som är en bra handling.
Mill valde att ”fatta ett av hornen” (när man ”fattar ett horn” förnekar man
att ett av alternativen). Mill hävda att det som räknas till högre lycka faktiskt
skänker mer lycka än det som hör till lägre lycka.
Fort. ex. ”horned dilemmas”
Ex 2: Tes: Gud är allgod och allsmäktig:
Horned dilemma:
(1) Antingen säger T att Gud styr över allt som sker (ont och gott). Av det
följer att han även styr över det onda i världen, men detta tycks oförenligt
med att han är god.
(2) Eller så betyder T att han bara styr över vissa saker som sker (förslagsvis
det som är gott). Men det är oförenlig med att han är allsmäktig.
Möjliga sätt att försvara T:
Fatta tag i ett horn, tex (1): Hävda att Gud styr över allt som sker, men av det
följer inte att han styr över det som är ont, ty ondska existerar inte. Ondska är
”frånvaro av godhet” och ett slags icke-vara.
Försvar kan alltså bestå i att man fattar ett horn, dvs förneka ett av
alternativen (”hornen”). Eller kan man hävda att båda alternativen (”hornen”)
är falska och ”passera genom hornen”.
Partners in guilt
Din motståndare beskyller dig för något, men du
försvarar dig genom att visar att samma kritik kan
riktas mot motståndaren själv.
Vardagligt exempel: X kritiserar Y för att vara
okänslig, men Y svarar att X är själv okänslig när X
kritiserar.
De om använder argumentet ”partners in guilt”
förnekar inte kritiken som riktas mot dem, men tar
ifrån motståndaren hens övertag.
Exempel på ”partners in guilt”
Ex 1. Behavioristen mot folkpsykologen: Ni gör
ovetenskapliga antaganden om människors ”inre liv” i era
beskrivningar av människors beteenden!
Folkpsykologen men det gör ju ni också när ni beskriver
mänskligt beteende, ni antar avsikter, mm…
Ex 2: Empiristen mot rationalisten: ni ger inga empiriska
belägg för det ni tror på!
Rationalisten: Nej, men hur mycket empiriska belägg ger
ni själva? Kan ni tex ge empiriskt stöd åt er huvudtes att
kunskap måste grundas på empiri…?
Motexempel
Att ge motexempel är mycket vanligt i kritik av
filosofiska teorier. Detta eftersom filosofiska teorier
ofta är generella.
Ex på motexempel:
(1) Motexempel mot utilitarism: ett gäng sadister
som njuter av att koka ett oskyldigt barn i olja
(Exemplet avser att visa att det finns handlingar
som ökar den sammanlagda lyckan och därför
uppfyller utilitarismens definition av ”god handling”
men som inte är en god handling)
Förklaringsvärde och erfarenhet
Mänsklig erfarenhet särskild ställning i filosofi.
• Svårt att förneka erfarenhet.
• I vissa fall tycks mänsklig erfarenhet/uppfattning vara
konstituerande (moral filosofi, språkfilosofi,
medvetandefilosofi etc)
Teorier som postulerar entiteter som inte kan erfaras,
eller som inte är så som vi erfar dem, bör kunna förklara
det vi erfar. De bör ”rädda fenomenen”.
Klassiskt exempel: Kopernikansk heliocentrisk världsbild.
Error-teori
• Teori som förklarar varför något felaktigt ter sig
på ett visst sätt eller varför vi felaktigt trott något.
Nya, kontraintuitiva teorier kan vara hjälpta av en
”error-teori.”
Ex: Varför folk trodde att jorden var platt
Ex: Varför folk trott att sekundära egenskaper
(färger, klanger, lukter, smaker) finns i tingen i
yttervärlden.

similar documents