Fenomenologi - Log in to PING PONG

Report
Fenomenologi
AV GRUPP 4: LINNÉA JOHANSSON,
WILHELMINA HORN, ELIN WAHLBERG, NINA
HARALDSON OCH JOHANNA LINDMAN
Inledning
 Kännetecknande för fenomenologin är att man så
ingående som möjligt och från så många håll som
möjligt försöker beskriva ett fenomen man är
intresserad av.
 Växte fram som en motreaktion mot
naturvetenskapens ideal.
 Individen som aktiv aktör snarare än strukturens
offer.
Inriktningar
 Deskriptiv fenomenologi
- Husserl
 Hermeneutisk fenomenologi
- Heidegger, Gadamer, Ricoeur
 Existentiell hermeneutisk fenomenologi
- Heidegger, Sartre, De Beauvoir, Merleau-Ponty
Husserl
 Från början matematiker men upplevde
matematiken som för flummig
 Grundade fenomenologin
 Ville hitta den absoluta sanningen, och trodde att
man kunde finna den genom att studera hur kunskap
skapas.
Fenomenologisk reduktion
 Kallas på engelska för ”bracketing”, vilket betyder att
sätta inom parentes
 Det som ska sättas inom parentes är existentiella
frågor, exempelvis ”Finns jag?” ”Är det en bil jag
ser?”
 De frågorna omformuleras till ”Vad får mig att tro att
det är en bil jag ser?”
 FR togs fram av Husserl som en metod för att
komma närmre sanningen och studera uppkomsten
av kunskap
Typifieringar
 Skapas genom individens erfarenheter. Man lär sig
vissa ”typer” och vad de betyder. Exempelvis känner
man igen en ambulans på dess utseende. Med det
igenkännandet följer vissa tankescheman. Kör man
bil blir man medveten om att man bör hålla sig
undan osv.
 Typifieringsbegreppet skapades av Schutz, som var
Husserls lärjunge och tog över efter honom.
Livsvärlden
 Ett återkommande begrepp inom fenomenologin.
 Utvecklad av Husserl.
 Avser den värld som vi känner till genom våra levda
erfarenheter och fungerar som referensram för hur vi
förstår den.
 Heidegger utvecklade begreppet (livsvärlden
praktisk till sin natur).
 Objekten i världen får sin mening utifrån sitt
användningsvärde i vårt omedelbara sätt att närma
sig (Granskär).
Intentionalitet/riktadhet
 Innebär att medvetandet alltid är riktat mot något.
 Vad vi riktar vår uppmärksamhet mot uttrycker
alltså vår förståelse av världen och levda
erfarenheter.
Etnometodologi
 Är en fenomenologiskt inspirerad metodriktning
inom sociologin som intresserar sig av vardagslivets
verklighet.
 Termen lanserades av amerikanen Harold Garfinkel
på 1960-talet.
 Etnometodologin uppstod i och med Garfinkels
kritik av Parsons strukturfunktionalism.
 Garfinkel såg individen som en aktiv aktör till
skillnad från Parson som ansåg människan vara
styrd av strukturella normer.
Fortsättning
 Etnometodologin har sin utgångspunkten i det som
tas förgivet på ett oreflekterat sätt.
 Främst inriktad på hur vi tolkar och förstår
omvärlden i vardagliga interaktioner samt hur den
vetenskapliga förståelsen förhåller sig till
vardagskunskapen.
Fenomenologi som kvalitativ forskningsansats
 Används till att försöka se på tillvaron ur den
undersöktes perspektiv
 Djupintervju vanlig metod
 Undersöker vardagssituationer för att kunna sätta
sig in i personens livsvärld
 Höga krav på forskaren
Den fenomenologiska forskningsprocessen
 Frågeformulering/syfte
 Strategiskt urval
 Datainsamling
 Transkribering
 Analys
 Intuitiv fas
 Bilda meningsbärande enheter
 Bilda innebördskategorier (kluster)
 Beskriv variationen och identifiera essensen
 Resultatredovisning

similar documents