Arbetsgrupp - Skellefteå kommun

Report
Förslag till revidering av
det Folkhälsopolitiska programmet
från 2006
Inriktningsprogram
• Sikta mot år 2020 med visionen Världens bästa hälsa
och 80.000 invånare år 2030
• Folkhälsomålet ska blir mer synligt
-skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
på lika villkor för hela befolkningen
• Minska på skillnader i hälsa – göra jämlikt
Ojämlikhet i hälsa
-Systematiska skillnader i hälsa, som kan undvikas
med förnuftigt handlande, är helt enkelt orättfärdiga
-Det är det vi avser med ojämlikhet eller orättfärdighet i hälsa
Final report -introduction
Målområden
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
Delaktighet och inflytande i samhället
Ekonomiska och sociala förutsättningar
Barns och ungas uppväxtvillkor
Hälsa i arbetslivet
Miljöer och produkter
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Skydd mot smittspridning
Sexualitet och reproduktiv hälsa
Fysisk aktivitet
Matvanor och livsmedel
Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
Gruppledare
1. Östen Lövgren
2. Christian Behrens
3. Inger Olofsson
4. Marjo Bodén
5. Jan Tarras Wahlberg
6. Lina Tjärnström
7. Marianne Fahlman
8. Beatrice Nord
9. Karin Våglund
10. Karin Våglund
11. Mattias Käller
Målområde 1
Delaktighet och inflytande
Arbetsgrupp:
Östen Lövgren, Ann-Christin Westerlund,
Lena Plym Forsell, Jörgen Svedberg,
Skellefteå Elevråd
Vårt förslag till insatser för att utveckla delaktighet
och inflytande finns inom dessa fyra områden:
•
•
•
•
Sprida Kunskap
Skapa rum
Snabbare återkoppling
Ge resurser
Sprida Kunskap
• Det handlar att tillhandhålla information kring
demokratiska fri och rättigheter
Skapa rum
• Vi måste utveckla nya former av möten och
mötesplatser
Snabbare återkoppling
• Innebär att minska den tid det tar från förslag
till beslut
Ge resurser
Ge resurser
Delaktighet och inflytande måste får kosta både
i pengar och i tid
2. Ekonomiska och sociala förutsättningar
Gruppledare Christian Behrents
Arbetsgrupp:
Christian Behrens - Enheten för arbetsmarknad, Stellan Berglund- Samordningsförbundet,
Therese Lundgren- Föreningen Urkraft, Sofia Lindström- Vuxen utbildningen,
Susanne Edbladh- Arbetsmarknadstorget
Målbild:
- Alla invånare i Skellefteå kommun har förutsättningar att leva ett självständigt liv
med ekonomisk och social trygghet, bostad, utbildning, arbete
eller annan meningsfull sysselsättning
Mål för ekonomisk och social trygghet:
1
2
3
4
Alla ges möjlighet till en fullständig gymnasieexamen
utifrån egna förutsättningar
Alla som vill ha en egen bostad ska ges möjlighet till det
Alla har arbete eller annan meningsfull sysselsättning
Alla har möjlighet att ha en aktiv och meningsfull fritid
Målområde 3:
Barn och ungas uppväxtvillkor
Inger Olofsson
Samordnare för arbetsgruppen Mål 3
Aktiviteter i nuvarande folkhälsoprogram
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram
JA
Föräldrautbildning i olika skeden i livet
DELVIS
Drogfria aktiviteter för ungdomar sommartid
JA
Handlingsprogram kring anmälningar av barn som far illa JA
Självstärkande arbetsformer i skolan
DELVIS
Trygga och säkra skolmiljöer för barn
DELVIS
Stöd till barn i våldsmiljöer
JA
Vision/målbild 2020
Målområde 3
”Vi har trygga och goda
uppväxtvillkor för alla barn och
ungdomar.
Vi ger dem möjlighet att vara modiga,
nyfikna och kreativa så att de är
delaktiga och trygga medborgare.
Vi skapar förutsättningar för att de vill
bosätta sig i Skellefteå som vuxna.”
Aktiviteter fram till 2020
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Lättillgänglig information och hjälp för barn och unga
Fråga och samtala om de ”svåra frågorna”
Maximerade barngrupper i förskola, skola och fritids
Katalog över skolans verktyg/metoder för att ge stöd till barn
och unga
Mobbingfri uppväxt
Föräldrastöd vid olika tillfällen under barnens uppväxt
Prioritera barns och ungas lokaler
Ungdomens Hus
Optimera möjligheterna för barn och unga var man än bor i
kommunen
4. Hälsa i arbetslivet
Gruppledare Marjo Bodén
Arbetsgrupp:
Marjo Bodén, Isa Paldanius, Johanna Lundqvist
och Malin Ferm
Målbild:
Alla ska kunna arbeta hela sitt yrkesverksamma
liv utan att
drabbas av fysisk och/eller psykisk ohälsa
relaterad till arbetet.
Mål
1. Öka kunskapen hos arbetsgivare
2. Entusiasmera och uppmuntra såväl
arbetsgivare, medarbetare och fackliga
organisationer
Förslag till handlingsplan
Vad?
Hur?
Aktörer?
Föreläsning med temat
hållbart medarbetarskap
1 gång per år anordna
föreläsning i temat
Workshops och nätverk
En arbetsgrupp jobbar fram
en dag med fokus på; Sociala
investeringar, Hälsoekonomi
Goda exempel
Kommunhälsan
Medlefors
folkhögskola
Annan aktör
En utsedd
intresserad från
varje
organisation
Åsa Forsell
Inspirationsföreläsning
Medverka på Hälsokonvent
2015
5. Miljöer och produkter
Förslag: Målområde 5. Miljöer och produkter
Arbetsgrupp:
Jan Tarras-Wahlberg Bygg- och miljökontoret, Erik Nordlund, säkerhetssamordnare
KLK, Per Cederlund, räddningschef, Karin Lindmark, konsument Skellefteå, Andre´
Söderlund, inköpschef.
Utbyte av synpunkter har även skett med Lorentz Lindholm kommunhälsan, Lars
Höjetun sektionschef tekniska kontoret, Tomas Hedström, chef för
utvecklingsenheten på socialkontoret och i ett senare skede med Kristina Nordmark
och Elenor Granström, utvecklingsledare - Bättre liv för sjuka äldre, FoU Västerbotten.
Målbild i det nuvarande programmet:
• Aktivt välja sunda och säkra produkter vid inköp till kommun och
landsting.
• Se till att Skellefteå blir en Allergianpassad kommun enligt
Folkhälsoinstitutets principer.
• Arbeta för att Skellefteå ska utses till En säker och trygg
kommun, enligt WHO:s globala skadeförebyggande program.
Vad
Förslag till ny handlingsplan från grupp 5
Hur
Aktörer
Handlingsprogrammet för det
allergiförebyggande arbetet revideras till
2015.

Allergikommittén samordnar
och följer upp delmål minst en
gång varje mandatperiod
Alla nämnder och
bolag samt
landstinget
Kemikalier och säkerhet.

Produktkontroller och säkra leksaker
Bygg- och
miljönämnden
Mål: Analys av data på skadefall via
skadestatistik med ett genusperspektiv.

Skapa en handlingsplan för det
skadeförebyggande arbetet
Kommun och
landsting
Mål: Minska fallskador i Skellefteå med 30 %
fram till 2020 med 2012 som basår.

Uppföljning kvartalsvis med
information till berörda
Informationsinsatser till anhöriga där
fallolyckor eller andra skadefall kan
riskeras
Socialnämnden,
tekniska
kontoret,
landstinget,
region
Västerbotten,
trafikverket,
privata
entreprenörer
Bygg och miljö,
teknisk nämnd,
fritidsnämnd,
destinationsbolag
,näringslivsavdelning samt
privata aktörer

Mål: Aktualisera belysningsprogrammet som
kommunfullmäktige beslutade om 2004-0525, § 94.
Lysa upp staden och landsbygden och skapa
ökad trygghet, säkerhet, framkomlighet
samtidigt som de estetiska värdena förstärks,
(under förutsättning att elkonsumtionen inte
ökar) .

Två områden i Skellefteå och ett på
landsbygden väljs för att visa
potentialen i ljussättning av det
offentliga rummet
Konsekvenser:
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har beräknat
samhällets kostnader för fallolyckor. Enligt deras beräkning så
kostar en allvarlig skada 282000:- för samhället.
Om man räknar med att 34% av de 480 individer som sökte
vård hade fått en höft/lårbensfraktur skulle det innebära att
det spenderades 46 miljoner kr på invånare skrivna i
Skellefteå under 2012.
Var fjärde person av dessa tvings byta boende och 1 år efter
frakturen har hälften inte återfått gångförmågan.
Höftfrakturer är dessutom starkt kopplat till ökad dödlighet.
6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Gruppledare: Lina Tjärnström
Folkhälsomål 6: En hälsofrämjande
hälso- och sjukvård
Arbetsgrupp
Maria Lingehall – Sjukhussamordnare
Elenor Granström – Samordnare landsting och kommun
Marie Åhlund – Vårdplanering och sjuksköterska
Anna-Britta Lundberg – Vårdutvecklare psykiatrin
Kristin Forslund – Företagssköterska VLL
Britt Andersson – Företagssköterska kommun
Jenni Andersson – VUX, Campus Skellefteå
Cecilia Edström – Hälsoutvecklare
Lina Tjärnström - Hälsoutvecklare
Avklarade aktiviteter
•
Rökfria lokaler, rökslutarstöd
•
Fler förskrivna FaR
– 2010 förskrevs 960 st
–
2011 förskrevs 2500 st
– 2012 förskrevs 4700 st
•
Familjecentraler i Byske och Skelleftehamn
•
Justering av språket och sammanslagning av aktiviteter.
Aktiviteter som tagits bort
•
Tävling i skolan ”Hälsan för dig” med hälsofrämjande vinster.
•
Hälsoundersökningar för 30- och 70åringar samt för nyblivna föräldrar.
•
Utvecklad vårdkedja, korta väntetider, tillgänglighet.
•
Utvecklade äldrecentra.
•
Hälsoprofilbedömning för vårdpersonal.
Mål för Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
•
Stödja en positiv hälsoutveckling hos barn:
Öka antalet föräldrar som deltar på föräldraträffar på MVC och BVC.
•
Stödja en positiv hälsoutveckling hos vuxna:
Rutiner för Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
metoder finns och att de används i mötet med individen.
•
Använda hälsoorientering som strategi:
Minska skillnaderna mellan personer med kort och lång utbildning angående hur
de skattar sin hälsa.
Nya förslag
•
Skolsköterskorna i Skellefteå kommun genomför hälsosamtal.
•
Fungerande samverkansgrupper för barn och unga gällande tidig upptäckt av
barn som far illa både psykiskt och fysiskt.
•
Arbeta för att förhindra livsstilsrelaterade sjukdomar hos unga vuxna.
•
Stimulera fysisk aktivitet och minska stillasittande.
•
Främja psykisk hälsa genom ökad kunskap bland professionen och befolkningen.
•
Stödja det naturliga åldrandet genom att främja både den fysiska och psykiska
hälsan.
•
Kunskapsspridning av goda hälsoresultat.
•
Utveckla användandet av ny teknik och sociala medier i syfte att sprida ny
kunskap.
Tack för oss!
Arbetsgrupp
Maria Lingehall – Sjukhussamordnare
Elenor Granström – Samordnare landsting och kommun
Marie Åhlund – Vårdplanering och sjuksköterska
Anna-Britta Lundberg – Vårdutvecklare psykiatrin
Kristin Forslund – Företagssköterska VLL
Britt Andersson – Företagssköterska kommun
Jenni Andersson – VUX, Campus Skellefteå
Cecilia Edström – Hälsoutvecklare
Lina Tjärnström - Hälsoutvecklare
8. Sexualitet och reproduktiv hälsa
Gruppledare: Beatrice Nord ungdomsmottagningen
9. Fysisk aktivitet
Målbild:
Skellefteå är en föregångare i Sverige som
erbjuder alla sina kommuninvånare de bästa förutsättningarna
för daglig fysisk aktivitet livet igenom.
Arbetsgrupp:
Karin Våglund och Maria Renström fritidskontoret,
Katarina Söderlund Anderstorpskolan,
Eva Eurenius Landstinget,
Anders Pettersson Samhall och Friskis&Svettis,
Hans Brettschneider politiker och företagare
Mål för fysisk aktivitet
1. Öka andelen fysiskt aktiva kommuninvånare *
2. Minska den stillasittande tiden
* Enligt den nationella rekommendationen
10. Matvanor och livsmedel
Målbild:
I Skellefteå är det enkelt för alla att ha goda
och hälsosamma matvanor
som bidrar till en hållbar utveckling
- socialt, ekonomiskt och ekologiskt.
Arbetsgrupp:
Karin Våglund fritidskontoret,
Marie Andersson Dittrich Eddahallen,
Gabriella Karlsson måltidsenheten,
Cecilia Hellberg primärvården och
Anna-Karin Fährm restaurangutbildningen
Mål för matvanor och livsmedel:
1. Öka konsumtionen av frukt och grönsaker
2. Öka konsumtionen av nyckelhålsmärkt mat
3. Minska konsumtionen av livsmedel av exempelvis
sötade drycker, godis, glass, snacks, bakverk
4. Öka andelen inköp av ekologisk och närproducerad mat
Skellefteå kommuns kostpolitiska program
11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
Revidering av det
Folkhälsopolitiska programmet
målområde 11
Arbetsgruppen för mål 11: Ann Holmberg, Ulla Spång, Roger
Marklund, Margita Eklund, Susanna Granlund, Stig Berggren, Ewa
Öberg Öström och Mattias Käller
• Implementera Alkohol och drogpolitiska programmet i mål 11 i det
Folkhälsopolitiska programmet
• Arbetsgruppens förslag följer i stora drag regeringens ANDT
strategier för 2011-2015
• Visionen och arbetsmålen ska gälla för 2020 = Världens bästa hälsa
Mål/ Vision för tobak, alkohol, dopning, narkotika och
överdrivet spelande:
• All användning av narkotika och dopning skall upphöra
• Konsumtion av alkohol och tobak skall inte förekomma under 18 år
• Den totala konsumtionen av alkohol och tobak skall minska
• Fritt från skadeverkningar av spelande
Hockeyplanen
Konsekvens zon
Riskzon
Förebyggande/
främjande zon
Triangel beskriver : Alla
ungdomar finns i den
förebyggande/främjande zonen.
Under vissa perioder befinner
sig många i riskzonen (krogmiljö
osv.), en del kommer även att
hamna i konsekvens zon, man
blir till exempel ”lobbad”.
Gul Pil beskriver: De flesta
ungdomars liv, man återvänder
till den förebyggande/främjande
zonen efter några besök i risk
zon.
(Vänd triangeln och man får ett
ekonomiskt överslag på
kostnaderna för de olika
zonerna /per individ)
Förebyggande zon
•
•
•
Samverkan
Kontinuitet
Generellt förebyggande insatser kryddat
med riktade insatser till individer och
grupper utifrån behov
• Öppet enkelt ex KLARA, ODEN
• Främja återhållsamma alkoholvanor bland
vuxna för att skapa en kultur som begränsar
berusningsdrickandet.
• Dopning
Förebyggande/
främjande zon
Förebyggande zon
•
•
•
Samverkan
Kontinuitet
Generellt förebyggande insatser kryddat
med riktade insatser till individer och
grupper utifrån behov
• Öppet enkelt ex KLARA, ODEN
• Främja återhållsamma alkoholvanor bland
vuxna för att skapa en kultur som begränsar
berusningsdrickandet.
• Dopning
Förebyggande/
främjande zon
Riskzonen
• Uppsökande arbete/ tidig upptäckt
• Riktade insatser riskkvällar
• Arrangemang
Riskzon • Tillståndsgivning/ tillsyn
Konsekvenszon
• Minska tillgången på preparat
Konsekvens
• Utveckla framgångsrika metoder
zon
• Säkerställa vårdinsatser för
missbrukande kvinnor
Hockeyplanen
Konsekvens zon
Kostnader
Riskzon
Förebyggande/
främjande zon
Visioner utan åtgärder är bara drömmar.
Åtgärder utan visioner är bara ett sätt att få tiden att gå.
Visioner med åtgärder är vad som krävs för att förändra världen.
/ Magnus Liljegren
Förslag till folkhälsorådets mötesdagar 2014
Torsdag 27/3
Onsdag 21/5
Torsdag 18/9
Torsdag 4/12
08.15
08.15
08.15
13.00 gemensamt möte med FRIS

similar documents