Utveckling av kriminalitet bland unga personer

Report
Utveckling av kriminalitet bland unga
personer
Märta Wallinius
Leg. psykolog, med.dr.
Fokus för föreläsningen
• Ungdomsåren & kriminalitet
• Risk- och skyddsfaktorer för kriminalitet hos unga
personer
• Hur förhindra/mildra utveckling av kriminalitet?
Ungdomsåren
• Omvälvande period
• Barn  vuxen?
• Förändrade krav (”maturity gap”)
• Biologiska förändringar (t.ex. hormoner)
• Omställning av sociala förebilder familj  jämnåriga
• Spänningssökande beteende
• Många ungdomar är antisociala under tonåren
- bara 10 % är inte antisociala
Piquero et al. 2005
Kriminalitet över livsförloppet
• Kraftig ökning i tidiga tonåren
• ”Topp” i sena tonåren
• Minskar drastiskt i tidiga vuxenåren
Moffitt 1993
Utvecklingsvägar till kriminalitet:
”Tonårskriminalitet”
Moffitt 1993, 2007
• Börjar tidiga tonåren/mitten av tonåren
• Samtidig process som puberteten
• Avtar i tidiga vuxenåren
• Spänningssökande beteende
• Icke-aggressivt antisocialt beteende tillsammans med
jämnåriga
• Relativt vanligt
Utvecklingsvägar till kriminalitet:
”Tonårskriminalitet”
Moffitt & Caspi 2007
• Medel till god social bakgrund
• Vinster med beteendet:
- acceptans/”respekt” av jämnåriga
- distansiera sig från föräldrar
- påskyndad ”social mognad”
• Kan medföra livslånga problem (har blivit dömd,
missbruk, psykiska problem etc.)
Utvecklingsvägar till kriminalitet:
”Livslång kriminalitet”
Moffitt 1993
• Ovanligt
• Mest pojkar/män
• Börjar redan som barn (t.ex. eldsanläggelse, ljuger, stjäl,
skadegörelse, skolk)
• Dåliga biologiska & psykologiska förutsättningar i
kombination med dåliga sociala förutsättningar (t.ex. brist
på prosociala, vuxna förebilder)
• Problem inom de flesta områden av livet (t.ex. missbruk,
ingen sysselsättning, dålig ekonomi, svårt med bostad och partner,
psykiska problem)
Utvecklingsvägar till kriminalitet:
”Livslång kriminalitet”
• Står för de mest allvarliga våldsbrotten
Loeber et al 1998
• Svårt att finna prosociala alternativ till kriminell livsstil
Livslång kriminalitet
• Unga våldsbrottslingar (16-17 år) som förmodligen har
påbörjat en livslång kriminalitet:
- Män: 20-45 %
- Kvinnor: 69 %
Stattin & Magnusson 1996
Riskfaktorer för upprepat våldsbeteende
Wallinius 2012
• Tidigare våld
• Narkotikabrott
• Ung ålder vid första våldsbrott
• Psykopati?
• Psykiska störningar
- uppförandestörning
- drog- och/eller alkoholmissbruk
- antisocial personlighetsstörning
• Psykosocial bakgrund
- man
- problem i skolan
- dåliga förutsättningar barndomen/ungdomsåren
Vad vet vi om upprepat våldsbeteende?
Wallinius 2012
• En liten grupp upprepat våldsamma (män) står för de
flesta våldsbrott i samhället
• Våldsamt beteende och utagerande psykiska störningar
finns ofta samtidigt hos personer
• Tidig debut i aggressivt och våldsamt beteende =
viktigaste riskfaktorn
• Finns ofta ett särskilt tankesätt som skyddar ungdomen
från skuldkänslor
Vändpunkter i kriminalitet
• Det som kan få en person att ändra livsstil, t.ex.
- livssituationer
- partnerförhållande
- religion
- arbete
- ändrade sociala nätverk
Minskad kriminalitet (över tid)
• Kan ofta ses först i efterhand- insiktsrelaterat
Unga vuxna i Kriminalvården
Billstedt & Hofvander 2013
• DAABS-studien (the Development of Aggressive Antisocial
Behavior Study)
• 18-25-åringar dömda för vålds- och/eller sexbrott (”hands-on”)
• Kriminalvården Region Väst (9 anstalter)
• 270 deltagare
• Syfte
- undersöka psykisk hälsa
- undersöka stöd- och behandlingsbehov
• Särskilt fokus
Tidigt debuterande beteendestörningar
Psykosocial bakgrund
• Medianålder 22 år
• Vanligast med misshandel/annat våld i aktuell dom (43%
respektive 44%)
• Ovanligt med sexbrott, särskilt mot barn (5%)
• 2 av 5 hade föräldrar med allvarliga missbruksproblem
• 1 av 5 hade växt upp i hemmet med båda föräldrarna
• Varannan hade blivit slagen av vuxen i hemmet under
uppväxten
• 2 av 5 blev institutionsplacerade innan 18 års ålder
• Nästan 9 av 10 är tidigare dömda
Psykosocial bakgrund
• 3 av 4 hade gått ut grundskolan, men bara 1 av 5 gymnasiet
• 3 av 4 hade fått särskilda stödinsatser i skolan, 9 av 10 hade
skolkat
• Nästan varannan hade mobbat andra, men bara 1 av 4 hade
blivit mobbad själv
• 2 av 5 hade haft kontakt med BUP respektive ungdomsvård
• 15% AD/HD-diagnos sedan innan
• 1 av 4 är själv förälder
• 7 av 10 redan repetitiva våldsbrottslingar
• Nästan 9 av 10 extremt höga nivåer av aggression över
livstiden
Intelligens
Generell intelligens
IK = 94
Tidigt debuterande beteendestörningar
Förekomst tidigt debuterande beteendestörningar
100
77
80
63
60
43
Procent
40
28
20
2
15
10
åv
ad
Lå
gb
eg
cs
Ti
SD
A
vu
xe
n
D
H
D
A
U
pp
fö
ra
nd
es
tö
rn
U
in
pp
g
fö
<
ra
10
nd
år
es
tö
rn
in
g
<1
5
år
A
D
H
D
ba
rn
do
m
0
fo
rm
av
A
xe
Fö
lI
-s
rs
tö
tä
rn
m
in
ni
g
ng
ss
yn
dr
Å
om
ng
es
ts
yn
dr
om
Im
pu
P
ls
sy
ko
ko
nt
s
ro
ls
tö
rn
in
ga
r
Ä
ts
t
ör
S
ni
ex
ng
ue
ar
lla
st
ör
M
ni
is
ng
sb
ar
ru
k/
be
ro
en
de
N
åg
on
Psykiska störningar
Förekomst av psykiska störningar
120
100
Procent
60
20
99
80
82
54
52
40
20
8
0
1
1
Sammanfattning av unga vuxna inom
Kriminalvården
• Unga vuxna inom Kriminalvården = tungt belastad grupp
- social bakgrund
- tidigare kriminalitet
- psykisk hälsa
• Svårigheter med skolgång trots genomsnittlig intelligens
• Tidig debut av problem
• Vanligt med psykisk problematik, särskilt:
- Missbruk & beroende
- Antisocial personlighetsstörning
- AD/HD
- Förstämningssyndrom
- Ångestsyndrom
Hur förhindra/mildra utveckling
av kriminalitet?
Tidiga insatser
• Tidig identifikation av riskindivider
- Mödra- och barnhälsovård
- Förskola och skola
• Skolan som möjligt ”sållningsinstrument”
- lärares observationer kan tidigt identifiera riskindivider för
aggressivitet och kriminalitet Sourander et al. 2006, Zara & Farrington 2009
- allvarligt skolk som möjlig identifikator?
• Våga uppmärksamma tidigt riskbeteende!
- Risk för stigmatisering vs risk för utveckling av kriminalitet?
• Hur få med de som mest behöver insatserna?
Samverkan
• Många myndighetskontakter- lite samverkan
- minskad samverkan har lett till ökad kriminalitet bland barn &
ungdomar med psykiska problem?
Engqvist & Rydelius, 2007
• Sekretesslagen
• Tydliga och samstämmiga mål och tillvägagångssätt
• Multidisciplinärt
- tillsammans är vi starkare- och smartare!
• Tydlig ansvarsfördelning
• Vilka samarbetspartners behövs?
Individanpassat
• Arbeta med ungdomen med hänsyn till den miljö där den
befinner sig
- umgänge
- familjeförhållanden
• Individuella egenskaper
- styrkor
- svagheter
• Arbeta aktivt med ”vändpunkter”
- vad kan motivera personen att byta livsstil?
• Hantera psykisk ohälsa?
Att gå vidare…
• Använd kunskap som redan finns!
• Bidra till kunskapen
- vetenskapliga utvärderingar
Har ni frågor/funderingar?
[email protected]

similar documents