Läs om Skador i örat klicka här!

Report
Nedsatt hörsel
• Informationen har i allt väsentlig hämtats på webben:
1177 Vårdguiden, Nedsatt hörsel
• Problem med hörsel brukar delas in i två grupper:
• Ledningshinder
• Neurogen nedsättning (skador i innerörat, hörselnerven eller
hörselcentrat i hjärnan
Ledningshinder
• Ett ledningshinder orsakas vanligtvis av sjukdomar i ytterörat,
trumhinnan, hörselbenen eller mellanörat.
• Det finns olika orsaker till att man har ett ledningshinder i örat, t.ex.:
• vaxpropp
• öroninflammation
• öronkatarr
• skador på trumhinna och hörselben
• otoskleros, en sjukdom som gör stigbygeln orörlig och ger
missbildningar i ytter- och mellanörat.
Vaxpropp i örat
• Öronvax är oftast mjukt och tillverkas av körtlar i yttre delen av
hörselgången. Vaxets uppgift är att hålla hörselgången ren. Vaxet rinner
långsamt ut och tar med sig skräp. Hos en del människor blir vaxet
segare när det kommer vatten i öronen.
• Man kan ha en ovana att peta in vaxet med fingret, handduken eller
med en bomullspinne. Om det blir helt tätt av en vaxpropp, blir hörseln
sämre. Ett tidigt tecken kan vara att det slår lock när man har duschat,
eftersom vattnet fångats upp av vaxproppen.
• Apoteket har spray som kan hjälpa vid vax i örat.
• Jag använder en bomullspinne doppad i sprit, vrider den åt rätt håll och
torkar försiktigt av där hörselproppen suttit och något lite in i yttre
delen av hörselgången. Det håller rent och rättar till ev. klåda. Detta gör
jag ca 2 gånger i veckan + avtorkning på kvällen + efter dusch med torr
bomullspinne.
• Håll hörselproppen ren!
Öroninflammation
• Öroninflammation är en infektion i mellanörat.
• Infektionen orsakas av bakterier eller av virus och det är framförallt barn
som får den. Om man har en öroninflammation kan varig vätska samlas i
mellanörat och man får då tillfälligt nedsatt hörsel.
• I de flesta fall läker infektionen ut på ett par dagar. Ibland kan det finnas
kvar vätska bakom trumhinnan ganska länge efter en öroninflammation,
då tar det ett tag innan hörseln kommer tillbaka.
• Det är ovanligt men efter många öroninflammationer kan trumhinnan bli
permanent skadad och hörseln nedsatt.
• Ibland, men det är mycket ovanligt, kan en öroninflammation sprida sig
till innerörat. Då kan man få hög feber och yrsel.
Öronkatarr
• Har man öronkatarr, så kallad sekretorisk otit, samlas vätska bakom
trumhinnan och det kan ge sämre hörsel. Detta händer oftast i samband
med förkylning eller efter öroninflammation och är särskilt vanligt hos
barn.
• Utrymmet innanför trumhinnan, det vill säga mellanörat, ska normalt
vara fyllt med luft. Varje gång man sväljer eller gäspar förs ny luft in i
mellanörat från svalget via örontrumpeten.
• Om slemhinnan i örontrumpeten svullnar, kommer det ibland för lite luft
till örat. Det blir undertryck, vätska bildas och fyller helt eller delvis
mellanörat. Följden blir att trumhinnan inte blir lika rörlig, ljudvågorna
dämpas, och hörseln blir sämre. Det kan kännas som om man har lock för
örat. Oftast försvinner vätskan ganska snart av sig själv, men om den blir
kvar länge, blir den seg. När besvären behandlats hör man bra igen.
• En liknande effekt på örat kan man känna i ett flygplan när det går ner för
landning. Trumhinnan kan bli indragen och om man inte lyckas
tryckutjämna kan vätska fylla ut mellanörat.
Skador
• Slag på örat eller huvudet kan orsaka hål på trumhinnan och sämre
hörsel tills hålet har läkt.
• Våld mot örat eller huvudet kan också ge skador på kedjan av
hörselben. Detta kan till exempel inträffa av en örfil eller när en
fallande vattenskidåkares öra slår mot vattenytan.
• Det vanligaste är att städet hoppar loss från stigbygeln. Detta
behöver så småningom opereras för att hörseln ska bli bra igen.
Samtidigt kan man också få skador på innerörat eller på ovala
fönstret mellan mellanörat och innerörat. Därför är det viktigt att bli
undersökt om man hör sämre efter våld mot huvudet
Otoskleros
• Otoskleros innebär att stigbygeln och förbindelsen mellan mellanöra och
inneröra blir allt mindre elastisk. Benvävnad växer in över ovala fönstret.
Det är stigbygelns bottenplatta som sitter i ovala fönstret som så
småningom fastnar och inte rör sig. Ljudet kan då inte ledas in till innerörat.
Man kan också få otoskleros i innerörat.
• Otoskleros är ovanligt, men är en av de vanligaste orsakerna till ärftlig
hörselnedsättning. Otoskleros är väldigt ovanlig hos barn, men den kan visa
sig i tidig vuxenålder. Det är framförallt kvinnor som får sjukdomen.
• Själv har jag otoskleros på höger öra:
• Vid operation hackas ben bort så att kanalen vidgas och ovala fönstret tas
bort, ersätts med en hudbit och förbinds med städet med ståltråd eller
liknande.
• En annan metod är att borra hål i ovala fönstret, sticka in en kolv och
förbinda denna med städet
Orsaker till att nervsystemet i örat blir skadat
• Sjukdomar, häftiga slag mot huvudet eller något i den yttre miljön,
exempelvis buller, kan skada nervcellerna i snäckan, hörselnerven
eller hjärnan.
• Det är ofta allvarligt när delar av det nervsystem som sköter
vidarebefordran av "hörselimpulser" till hjärnan skadas.
• En skadad nerv kan oftast inte bli frisk igen.
Bullerskador
• Om man utsätts för buller kan de små nervcellerna i snäckan skadas
för alltid. Hur allvarliga problem man får med hörseln beror på hur
omfattande skadorna har blivit.
• Hur man reagerar mot buller är mycket individuellt. Buller är ljud man
inte tycker om. Var de oönskade nivåerna ligger, varierar från person
till person. Man kan även få hörselskador av kraftigt ljud som man
tycker om.
• Både en plötslig smäll eller långvarigt buller kan skada hörseln
tillfälligt. Det brukar börja med en tillfällig hörselnedsättning som
förbättras efter timmar, dagar eller veckor.
• Vid upprepade smällar eller upprepat starkt ljud, till exempel från
rockkonserter eller ljud i hörlurar, hinner inte örat återhämta sig utan
den nedsatta hörseln kan bli bestående.
Hörselnedsättning på grund av buller
• Om man utsätts för långvarigt buller genom sitt arbete kan
hörselskadorna också bli bestående.
• Hur allvarliga besvär man får beror på ljudbelastningen:
Ljudnivån, hur många timmar per dag och vecka man är utsatt för bullret
och hur många år som det pågår.
• Ljud som kommer plötsligt och är övergående, så kallat impulsljud, kan
vara farligt för hörseln. Nervcellerna i snäckan kan skadas direkt och
hörselnedsättningen kan bli bestående. Ibland är ena örat mest utsatt.
Impulsljud kan komma från skjutvapen, knallpulver, instrument, verktyg,
plåtbearbetning, maskiner eller fyrverkerier.
• Om man har fått hörselnedsättning på grund av buller anses man lättare
kunna få ytterligare hörselnedsättning, antingen på grund av medfödd
känslighet eller på grund av skadorna, och därför ska man vara extra noga
med att skydda sig mot högt ljud.
Rubbningar i blodcirkulationen
• Om innerörat för längre eller kortare tid får försämrad
blodcirkulation skadas hårcellerna i snäckan.
• Hörseln kan bli dålig en kort tid eller för alltid.
• Balanssinnet kan då också få skador
Hörselorganen åldras
• Kroppen och hörselorganen åldras
• Trumhinnan och hörselbenen blir mindre elastiska ju äldre man blir
och därmed ledningen av ljudet genom mellanörat
• Antalet hårceller i snäckan kan minska med åren
• Antalet nervceller i hörselnerven och hjärnan minskar med åren
Menières sjukdom
• Om man har Menières sjukdom får man yrselattacker som varar
några timmar åt gången.
• Sjukdomen beror på för mycket vätska och salter i innerörat.
• Samtidigt med yrselattackerna har man sus i örat, och tryckkänsla.
Hörseln kan variera.
• Symtomen från örat sitter vanligen i längre tid än yrselanfallen.
• När åren går brukar yrselanfallen lugna sig, men hörseln blir ofta
sämre. Vanligtvis får man sjukdomen på ett öra.
• Sjukdomen kan behandlas på många olika sätt, men så småningom
kan man behöva hörapparat.
Tinnitus
Tinnitus
• Ett inre oljud - Normalt ett ihållande högfrekvent tjut
(brus) – variationerna är stora
• Orsaker till tinnitus är inte helt kända
• ”Skadan” ligger sannolikt inte innerörat utan längre in.
I nervtrådar eller i hjärnan.
• Hjärnan verkar vara mest sannolik. Skador eller mycket
hög förstärkning med ”rundgång” (återkoppling) kan
vara en möjlighet.
• Rundgång kan ske på olika sätt och därmed med olika
frekvenser alternativt brus.
• Cirka 15 % av svenska folket har tinnitus, i olika grad.
De flesta har inte så stora besvär
• Är irriterande men måste accepteras.
Tinnitus – Orsaker
• Hörselnedsättning – vanligaste orsaken
• Buller
• Stress och depression
• Sjukdomar
• Virusinfektioner
• Biverkningar av läkemedel
• Dålig blodcirkulation i örat
• Fysiska skador
• Muskelspänningar
• Felaktigt tandbett

similar documents