hittar den här - Henrik Brändén

Report
Musik som medicin
- dans och Parkinsons sjukdom
Henrik Brändén
- Molekylärbiolog, immunolog, fil lic
- Vetenskapsskribent, lärarfortbildare, föreläsare
- Genteknik. Kultur och hjärna
www.kulturellahjarnan.se
www.culturalbrain.se
www.kulturellahjarnan.se
Hjärnan lyssnar på tango!
http://vimeo.com/43551663
Råttor i berikad miljö återhämtar sig snabbare än andra
från strokeliknande skador
https://www.youtube.com/watch?v=vsV_D0Sd7gg
Hubert Dinse, Bochum, Tyskland
Råttor i normala burar
-> Berikad miljö på ålderns höst
-> Bättre balans.
NY FÖRMÅGA SKAPAD HOS ÅLDRANDE DJUR
70-åringar som dansat hela livet
<-> Annan fysisk aktivitet <-> Inaktiva
Som 45-åringars: kroppshållning, balans, finmotorik,
beslutsfattande, minne,
60 till 90-åringar gavs dansliknande rytmiska övningar varje vecka 6 månader.
Testade 92 parametrar som avspeglade 22 neurologiska förmågor.
• För 17 såg man tydlig förbättring, typiskt 30%.
• De från början svagaste vann mest
• Subjektiv känsla livskvalitet ökade
• Ingen hoppade av.
Hjärnan omformar sig, är plastisk!
Plasticitet
- Nybildning av nervceller
- Skicka nya utskott och göra nya kopplingar
- Stärka/modulera kopplingar som redan finns
http://www.neurology.org/content/suppl/2008/08/22/71.9.695.DC1/Video.wmv
Hitta tillbaka nervbanor som ”tappats/glömts bort”
Kultur mot demens
- Möt Henry!
http://youtu.be/5FWn4JB2YLU
Sjunga och musicera
-> Oxytocin
-> Blir mer social,
knyter kontakter
Musicerande
-> Stärker arbetsminnet
-> Tränar speciella delar av hjärnan
-->> Stärker lärande
Musik man gillar
-> Dopamin
-> Kroppens
belöningssystem
-> Smärtlindring!
Musik man gillar
-> Motverkar stress
-> Minskar inflammation
-> Kan ev minska risk för
hjärtinfarkt, depression,
autoimmuna sjukdomar mm
Sjunga (i kör)
-> Ökar utsöndring på slemhinnor av IgA
-> Borde stärka försvar mot infektioner
Musicerande stärker arbetsminne och lärande
• När barn tränar musik förbättras arbetsminnet - de blir bättre på att hålla
flera saker i huvudet samtidigt, och har då lättare lära sig läsa, räkna, och
greppa samband.
• Flera studier visat att barn som aktivt ägnar sig åt musik allt annat lika klarar
skolan bättre än andra barn.
• Musicerar ger förändringar i hjärnan: Förbindelsen mellan högra och vänstra
hjärnhalvan blir större, och nervfibrer lägger sig mer välordnat, parallellt.
Dans hos friska äldre
• stärker benstomme, förbättrar
balans,
• vilket minskar risk för benbrott
• Stärker minne, tankeförmåga,
beslutsfattande mm, och
• fördröjer/bromsar därmed demens
Musikterapi vid demens
• förbättrar humör,
• mer ”alerta”, sociala
• viss effekt korttidsminne
• minskar risken för utbrott av
upphetsat, oroligt beteende
(agitation)
• högre upplevd livskvalitet
Musik förbättrar återhämtningen efter stroke
• Att få lyssna på sådan musik man tidigare gillat stärker påtagligt
återhämtningen efter en stroke.
• Inte samma effekt av att lyssna på litteratur, eller annan musik än
den man förut gillat
• Sedan länge vetat att råttor som getts strokeliknande skador
återhämtar sig betydligt bättre om de sätts i en bur med leksaker.
Musik kan lindra psykisk ohälsa
• Både depressioner och psykoser kan behandlas med musikterapier, om
behandlingen ges regelbundet över längre tid. Symptomen dämpas och chansen
ökar ordentligt att patienternas dagliga liv ska fungera.
• Vid allvarligare störningar i autismspektrat/Aspbergers har musikbehandlingar i
flera undersökningar visat sig fungera bättre än andra sorters lek för att etablera
kontakt och kommunikation.
Dans bromsar Parkinsons sjukdom
• Flera kontrollerade studier från olika forskargrupper visar att dans bromsar
utvecklingen av många symptom, och kan ge kliniskt betydelsefulla
förbättringar av balans och kontroll över de egna rörelserna.
• Detta har visats för en rad olika former av dans: argentisk tango, vals, foxtrot,
tai chi, balett och jazzdans.
• Ifall man dansar med partner eller utför rytmiska rörelser har ingen betydelse
för effekten på symptomen, däremot för patientens välbefinnande.
Madeleine Hackney
Problem Parkinson – risk ramla
Dans tränar egenskaper som motverkar fall:
balans, koordination, starta rörelser mm
Argentinsk tango
Patienter med mild/moderat PD
1,5 timmar 20 ggr utspritt på 4-10 veckor
Jämfört med traditionella fysiska övningar,
signifikanta effekter på:
• Berg Balance Scale
• 6-minute walk distance
• backward stride length
• MDS-UPDRS III,
• Rumsuppfattning
• fast-as-possible walking velocity
# Ofta förbättring för tangopatienter medan
kontrollgrupp fortsätter försämras.
# Även när effekten är liten kan den vara kliniskt
betydelsefull för fallrisk och möjlighet klara livet
Vidare
• Vals och foxtrot har liknande
effekter,
• Partner eller utan partner spelade
ingen roll för den rena effekten,
men för välbefinnande och glädje
Spelar det roll om man för eller blir förd?
• Rollerna engagerar olika delar av hjärnan
• Använder hjärnscanning för att se vilka delar som
involveras i vilken roll, för se vilken som mest påverkar
de Parkinsonpatienter behöver träna
Kan danstränare ersättas av robot?
• Samarbetar med robotforskare.
• ”Roboten kan känna och svara på
patientens rörelser, men är
fortfarande en dålig dansare” (jan
2014)
Madeleines dansare
https://www.youtube.com/watch?v=EZsLv_BdPb0#t=49
11 patienter med moderat till allvarlig PD. Ingen kontrollgrupp.
Signifikanta förbättringar i
• UPDRS motorscore.
• Rigidityscores
• Handmovements, fingertaps, and facialexpression.
• Positive effects on sociallife, health, bodyfeeling and
• mobility,and on everyday life competence.
Rumyana Kristeva,
Freiburg, Tyskland
https://www.youtube.com/watch?v=F5hRhwKPhrw#t=452
Metaanalys 2014
UPDRS MOTOR score
Dance vs no intervention: We studied 100 participants from two studies .The results are given after 3
months of follow up and at the end ofthe intervention. Both results were positive in favour of the intervention. Final (−10.6 points, CI −15.05 to −6.16;P = 0.00001.
Dance vs exercise: No difference between the two intervention arms.
Berg balance
Dance vs no intervention: Balance was significantly improved in the groups receiving
dance. Finaloutcomes (0.72, CI 0.31 to 1.14, P = 0.0006)
Dance vs exercise: Berg balance data were significantly improved with dance when
compared to exercise (3.98, CI 1.52 to6.44, P = 0.002) (see Fig. 3).
Velocity (m/s)
Dance vs no intervention: The improvement at final outcome was significant (0.14 m/s
CI 0.02 to 0.26, P = 0.02).
Dance vs exercise: There was no significant dif-ference between the dance and exercise
interventions (−0.03 m/s,CU −0.08 to 0.02, P = 0.28).
PDQ-39
Dance vs no intervention: There was an improvement in PDQ-39scores
in favour of dance (−4.00, CI −7.13 to −0.87, P = 0.01)
Dans förbättrar balans bättre än andra fysiska övningar

similar documents