Estetisk kommunikation

Report
UPPGIFT
Du ska resonera och reflekter kring vad du fått lära dig under dessa lektioner om
gruppdynamik.
Resultatet ska mynna ut I en reflekterande text där du beskriver dina erfarenheter
och upplevelser kring en grupp du varit en del av. Texten skall sammankopplas
med de kunskaper du fått under lektionerna och du ska referera till dessa I din
text.
Texten skall vara minst en A4-sida.
KOMMUNIKATION
•
Sända och ta emot budskap.
•
Kommunikation är grunden till alla de interaktiva processer som sker mellan
deltagarna I en grupp.
•
Det är genom olika sätt att kommunicera vi meddelar oss med varandra, både på
ett medvetet och undermedvetet plan.
DEFINITION AV EN GRUPP
En grupp kan definieras som två eller flera individer som:
•
Samspelar med varandra
•
Är ömsesidigt beroende av varandra
•
Uppfattar sig själva och uppfattas av andra som tillhörande gruppen
•
Delar normer som rör frågor av gemensamt intresse och ingår I ett system av
roller som är beroende av varandra
•
Påverkar varandra
•
Upplever gruppen som belönande
•
Strävar mot gemensamma mål
SYFTEN BEHOV OCH ROLLER
En grupp existerar endast i den utsträckning det finns några behov som den syftar till
att tillfredställa. Finns det inga behov så skulle gruppen aldrig ha bildats och när
behov och syfte är tillgodosedda så upplöses gruppen.
Av detta grundläggande antagande följer att liksom medlemmarna anpassar sitt
beteende efter sina behov och syften så kommer gruppen som helhet att fungera
på ett sätt som passar dess syften.
SYFTEN
Uttalade syften
Dolda syften
Deltagarens syften och behov
•
•
Instrumentella syften
Socioemotionella syften och behov
• Tillhörighet
• Kontroll
• Närhet/tillit
TILLHÖRIGHET
Syftar på behovet att känna sig accepterad och uppmärksammad av de övriga I
gruppen.
Att inte lyckas tillfredställa detta behov kan ge upphov till:
Otrygghet, oro, känslor av att vara avvisad och sårad.
KONTROLL
Behovet att kunna påverka vad som händer I gruppen.
NÄRHET/TILLIT
Bygger på fördjupade känslor, en relation som upprättas till en eller flera
gruppmedlemmar.
I grunden ligger behovet av att älska och vara älskad.
DELTAGARNAS ROLLFUNKTIONER
Rockbandet som grupp är ett bra exempel när man pratar rollfunktioner, tänk på vem
som…
ordnar spelningarna
plankar låtar som ska spelas
har det slutgiltiga ordet när man bestämmer hur arrangemanget skall vara
har det ekonomiska ansvaret
fixar det praktiska med sladdar, förstärkare…
kommer för sent
har glömt sina noter
är passiv och flyr uppgifter
klagar och aldrig är nöjd
INSTRUMENTELLA ROLLFUNKTIONER
De instrumentella rollfunktionerna…
•
Riktar in gruppen mot mål och arbetsuppgift
•
Organiserar, klargör, konkrtetiserar, värderar, sammanfattar, samordnar
•
Kommer med idéer och förslag på lösningar av problem
•
Vill leda och fördela arbetsuppgifter med tydliga instruktioner och målsättningar
•
Sammankopplar idéer, visar på likheter, håller ordning
INSTRUMENTELLA ROLLFUNKTIONER
Initiativtagaren kommer gärna med idéer, allt ifrån problemlösningar till förslag om nya
mål. Detta innebär inte att han/hon är lika aktiv när det gäller att genomföra sina
idéer.
Samordnaren försöker sammankoppla och samordna idéer, visa på llikheter I förslag och
klara ut åsiktsskillnader, ser som sin uppgift att smörja det instrumentella
maskineriet.
Kunskapsauktoriteten är inriktad på fakta och kunskaper, vill känna säkerhet genom att
veta “hur det egentligen är” och bidrar med faktakunskaper till gruppen.
Organisatören vill gärna strukturera, organisera och ha tydligt formulerade målsättningar,
har ett kontrollbehov som gärna yttrar sig I att vilja leda.
Assistenten tar gärna på sig rutinuppdrag för att gruppens arbete ska fungera smidigt,
ordnar med praktiska problem som apparater o.dyl.
Kritikern värderar och kritiserar logiskt, positivt och negativt det arbete gruppen utför, vilket
ofta är en förutsättning för att kunna fatta bra beslut.
SOCIOEMOTIONELLA ROLLFUNKTIONER
De socioemotionella rollfunktionerna…
•
Stödjer ett positivt socialt och psykiskt klimat
•
Vill få med alla I samvaron
•
Kompromissar mellan olika åsikter
•
Bekräftar, uppskattar, berömmer, uppmuntrar
•
Skämtar, lättar upp spänningar, lyssnar, stödjer
•
Försöker lösa konflikter
SOCIOEMOTIONELLA ROLLFUNKTIONER
Uppmuntraren ger beröm, visar intresse och tolerans även för gruppmedlemmar som har uppfattningar som
skiljer sig från de egna.
Dörröppnaren/medlaren ser till att alla I gruppen kommer till tals och sammankopplar gärna det som finns att
förenq när åsikterna går isär. Han/hon är den som rycker in när konflikter och meningsskiljaktiheter hotar
gruppen.
Normgivaren är mån om att normer och regler sätts upp och följs.
Lyssnaren är en lojal men passiv gruppmedlemm, följer med I gruppens samspel, accepterar andras idéer, bidrar
med sin arbetsinsats men fungerar mest som lyssnare vid diskussioner och vid avgörande beslut.
Pajasen försöker med skrattet som verktyg bejaka lekfullheten och på det sättet få en “lättare” stämning I
gruppen.
Fikafixaren tänker och bryr sig mycket om den rent praktiska sociala trivseln. Det är han som föreslår fikapaus,
tar med kaffe eller ordnar en fest. Han vill gärna ha socialt umgänge som form för att lösa problem eller
planera, t.ex. träffas hemma hos någon eller gå ut och ta en fika.
Sanningssägaren är den som vågar gå emot strömmen för att han/hon ser en företeelse, ett beteende eller
resonemang som hindrar gruppen men ingen vågar ta upp till diskussion. Denna roll kan av de andra
gruppdeltagarna ses som provocerande och störande men har I längden en viktig funktion.
GRUPPENS UTVECKLINGSFASER
Alla grupper är dynamiska och ständigt föränderliga. Man växlar mellan
socioemotionell och instrumentell inriktning, får nya medlemmar och uppgifter.
Problem och kriser uppstår och försvinner. En grupp kan med andra ord gå
igenom de olika faserna flera gånger.
GRUPPENS UTVECKLINGSFASER
Planerings och inledningsfasen: här vilar koncentrationen vanligast på det
socioemotionella planet. Medlemmarna behöver lära känna varandra och hitta
sin plats i gruppen. Konflikter undviks eftersom allt är nytt och spännande och
ingen vill stöta sig med någon i gruppen.
•
Kommer de andra att tycka om mig?
•
Är jag tillräckligt bra
•
Finns det någon i gruppen man kan komma nära
•
Hur aktiv ska jag vara? Ska jag passivt hålla mig undan tills jag vet hur läget är
eller från början ha en aktiv och påverkande linje?
•
Vem gillar och accepterar jag själv
•
Vilka mål kommer gruppen att ha
GRUPPENS UTVECKLINGSFASER
Övergångsfas/konfliktfas. Nu börjar deltagarna känna sig hemma i gruppen och
vågar ta större initiativ, vilket ofta medför att konflikter uppstår. Medlemmarnas
egna behov hamnar i centrum. Det gäller här att precisera syften och mål med
verksamheten. Medlemmarnas egna behov måste knytas samman och bilda
gruppens syfte. Detta är viktigt för att gruppen ska kunna utvecklas. Även om
denna fas kantas av försvarsinriktat klimat, menar många socialpsykologer att
den är viktig för gruppens fortsatta utveckling.
Övergångsfasen är kritisk, det är nu deltagarna bestämmer sig för att vara med eller
inte.
GRUPPENS UTVECKLINGSFASER
Närmandefasen kan beskrivas som avspänning med stor inriktning på de
socioemotionella funktionerna. Efter regn kommer sol! Lyckas man ta sig igenom
konfliktfasen uppstår en ny vi-känsla med bättre sammanhållning och djupare
relationer mellan gruppens medlemmar än tidigare.
Med en ökad känsla av tolerans och ödmjukhet inför varandra kan nu en överdriven
försiktighet märkas.
GRUPPENS UTVECKLINGSFASER
Samarbetsfasen, lyckas gruppen ta sig igenom närmandefasen så har både tillit och
trygghet I gruppen ökat.
De instrumentella värdena står I fokus.
Vad är målet???
Rollfunktionerna skiftar.
GRUPPENS UTVECKLINGSFASER
Separationsfasen: målet för gruppen är uppfyllt.

similar documents