Rättsordningen * en överblick

Report
Rättsordningen – en överblick
Rättsordningen
• Rättsordning, rättssystem; benämning på ett lands
rättsregler
• Rättsordningen består av rättsnormer
• Dessa talar om vad som är juridiskt förbjudet eller
tillåtet
• Härrör ur rättskällor
– t.ex. EU-rättsliga författningar, svenska lagar, förarbeten,
prejudikat och sedvana
• Är kopplade till sanktioner
– t.ex. straff, skadestånd, vite, ogiltighet
• Binder människor, företag och domstolar
• Normer som inte är rättsnormer
Tvingande rättsnormer
• Tvingande rättsnormer kan man inte avvika
från genom avtal
– ex, KKL, KtjL, JB 4 kap., AvtL 3 kap., flertalet
regler i rättegångsbalken, straffrätt i allmänhet
(undantag finns)
– avtala bort hastighetsbegränsningen?
– avtala bort regler i brottsbalken
Dispositiva normer
• Dispositiva rättsnormer kan parterna ersätta
med innehållet i ett avtal
– ex, KöpL, 1 kap. AvtL
• Samtidigt omöjligt att täcka alla händelser i ett
avtal
• Lagen ligger s a s i bakgrunden, om parternas
avtal inte reglerar en viss fråga – utfyllning
• Frågan löses genom en kombination av avtalet
och den utfyllande rätten
Rättsfakta och rättsföljd
• Rättsnormer består av rättsfakta (rekvisit) och
rättsföljder
• Rättsfakta är de omständigheter som måste vara
uppfyllda för att en viss rättsregel ska vara
tillämplig i ett särskilt fall
• Dessa framgår av rättsregeln
– materiella – ex. köplagen
– processuella – ex. rättegångsbalken
• Rättsföljden är konsekvensen av att ett eller flera
rättsfaktum är uppfyllda
Om…så-regler
• Rättsfakta kan ersättas med ”om” och
rättsföljden med ”så”
– om en vara är felaktig, (så) får köparen kräva
skadestånd
– om någon berövar annan livet, (så) döms
gärningsmannen för mord
• Även rättspraxis kan skrivas om till om…såregler,
•
Se till exempel NJA 2007 s. 157
– I 5 § första stycket 1 preskriptionslagen (1981:130) anges att preskription avbryts genom att
gäldenären erkänner skulden. Av första stycket 2 i bestämmelsen framgår att preskription också
kan avbrytas genom att gäldenären får ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran om fordran
från borgenären. Det innebär att kravet eller erinringen skall ha kommit gäldenären till handa
för att preskriptionsavbrott skall anses ha ägt rum.
– Den omständigheten att det är utrett eller ostridigt att ett enstaka brev avsänts till gäldenären
har sålunda i detta sammanhang normalt inte godtagits som tillräcklig bevisning om att
gäldenären också mottagit brevet, trots att avsändandet i sig är ett starkt belägg för att
försändelsen också nått adressaten (…). När det emellertid som här är fråga om ett flertal
försändelser får möjligheten att inte åtminstone någon nått gäldenären anses vara närmast
försumbar (…).
– Eftersom M.S. inte har anfört någon tänkbar förklaring till att samtliga aktuella kravbrev skulle
ha förkommit under postbefordran eller till att han av annat skäl inte fått dem, skall avbrott i
preskriptionen av Malmstolens fordran anses ha skett.
•
•
Om borgenären har skickat ett flertal kravbrev och gäldenären inte har kommit med
någon tänkbar förklaring till att breven antingen kommit bort eller att gäldenären på
annat sätt inte har fått dem…
…(så) har avbrott i preskriptionen skett.
Två typer av rättsnormer
• Konstitutiva normer – definierar rättsfakta
– vad som avses med att en vara i juridisk mening är
felaktig
– vad som avses med att en säljare är i dröjsmål
• Regulativa normer – knyter rättsföljder till
rättsfakta
– hävning av ett köp vid fel i den köpta varan eller
– skadestånd på grund av säljarens dröjsmål
• Yrkande  rättsföljd (regulativa normer)
• Grund  rättsfakta (konstitutiva)
Exempel på rättsnormer
• 6 § 2 st. köplagen (konstitutiv)
– Varan är avlämnad när köparen har tagit hand om den.
• 13 § 1 st. köplagen (konstitutiv)
– Risken går över på köparen, när varan avlämnas enligt
avtalet eller enligt 6 eller 7 §.
• 3 § marknadsföringslagen (konstitutiv)
– I denna lag avses med (följt av en lång
definitionskatalog)
• 22 § KöpL (regulativ)
– Avlämnas inte varan eller avlämnas den för sent och
beror det inte på köparen eller något förhållande på
hans sida, får köparen […]
2 kap. 3 § skadeståndslagen
• Den som allvarligt kränker någon annan genom brott
som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet,
frid eller ära skall ersätta den skada som kränkningen
innebär.
– rättsfakta?
– rättsföljd?
• Om någon allvarligt kränker någon annan genom brott
som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet,
frid eller ära (rättsfakta och konstitutiv)…
• …så ska han eller hon ersätta den skadan som
kränkningen innebär (regulativ och rättsföljd)
3 kap. 5 §
skadeståndslagen
• En förälder som har vårdnaden
om ett barn ska ersätta skada på
grund av att barnet kränker
någon annan på sätt som anges
i 2 kap. 3 §.
• Om en förälder har vårdnaden
om ett barn och barnet kränker
någon på sätt som anges i 2 kap. 3
§…
• …(så) ska föräldern ersätta
3 kap. 5 § brottsbalken
• Problemet är emellertid att det bara för att det finns en om…så-regel
är det därmed inte sagt att frågan är löst
• Misshandel som exempel:
• Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller
smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat
sådant tillstånd, döms för misshandel till fängelse i högst två år eller,
om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.
• Dvs. ”om någon som tillfogar en annan person kroppsskada,
sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt
eller något annat sådant tillstånd, så döms han eller hon för
misshandel”
• Och ”om någon döms för misshandel, så innebär det fängelse i högst
två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex
månader”
• Förbjudet att misshandla någon – men vad är
misshandel?
• De konstitutiva normerna svarar på frågan vad
misshandel är
• Men detta leder i sin tur till nya problem att
definiera det som definieras av de konstitutiva
normerna, eftersom…
• …det som de konstitutiva normerna definierar
som misshandel inte behöver vara detsamma som
i det allmänna språkbruket
Det juridiska språket
• Det juridiska språket skiljer sig från det som
används till vardags
• Detta leder till problem i förståelsen av
juridiken
• Särskilt i fråga om uppmärksammade brottmål
• Exempelvis är att döda och att vara skyldig till
mord inte samma sak
Rättskällor
• Författningar
– lagar, förordningar och andra rättsregler
– Svensk författningssamling (SFS)
• Lagförarbeten
– ex. SOU och proposition
• Rättspraxis
– prejudikat
– rättsfallssamlingar
• Sedvana och handelsbruk – främst avtals- och köprätt
• Doktrin – juridisk litteratur
Rättssubjekt
• Alla subjekt som kan inneha rättsliga
positioner (juridiska rättigheter och
skyldigheter)
• Två grupper
– fysiska personer (människor)
– juridiska personer
• Juridiska personer
– T.ex. vissa företag, stat och kommun
Rättslig handlingsförmåga
• Förmåga att genom rättshandlingar förändra
sin rättsställning
– t.ex. att genom avtal åta sig skyldigheter
• Kräver rättssubjektivitet
– men den rättsliga handlingsförmågan kan vara mer
eller mindre inskränkt (t.o.m. totalt)
•
•
•
•
omyndiga
konkurs
satt under förvaltarskap
juridiska personer (kan t.ex. inte gifta sig …)
Rättsområden
• Civilrätt
– förhållandet mellan enskilda fysiska och juridiska
personer
• Offentlig rätt
– offentliga subjekts organisation och
verksamhetsformer
– förhållandet mellan enskilda och offentliga subjekt
Civilrätt I
(exempel)
• Förmögenhetsrätt
– rättsnormer rörande omsättningsbara värden
• t.ex. avtalsrätt, köprätt, associationsrätt, immaterialrätt
och arbetsrätt
• Familjerätt
– rättsnormer rörande familjen
• t.ex. äktenskap, vårdnad av barn, arv och testamente
Civilrätt II
(exempel)
• Obligationsrätt
– fordringsförhållanden som uppkommer ur olika
avtalsförhållanden
– ex, skuldebrevsrätt, preskription, ränta
• Sakrätt
– regler knutna till egendom och som också har
verkan mot tredje man
– ex, äganderätt, panträtt, utsökning och konkurs
• Inom- och utomobligatoriskt skadestånd
Offentlig rätt
•
•
•
•
•
Straffrätt
Processrätt
Konstitutionell rätt
Förvaltningsrätt
Skatterätt
EU-rätt
• Både en del av den nationella rätten och en
egen rättsordning
• Härrör ur mellanstatliga avtal
– EU-fördraget (Maastricht-fördraget)
– EUF-fördraget (ett av Romfördragen)
• EU har lagstiftningskompetens
• Företräde framför rättsnormer som härrör ur
nationella rättskällor
Folkrätt
• Regler mellan stater och om deras inbördes
relationer
– avser primärt förhållandet mellan stater
– reglerar t.ex. våldsanvändning och mänskliga
rättigheter
• Härrör ur mellanstatliga avtal och internationell
sedvana
• Förenta Nationerna – FN-stadgan
• Införlivas ibland med nationell rätt
– Europakonventionen
– CISG (lag om internationella köp)
Nationella domstolar
• Allmänna domstolar
– Tingsrätt (48 stycken + tingsställen), hovrätt (sex
stycken) och Högsta domstolen
• Allmänna förvaltningsdomstolar
– Förvaltningsrätt (tolv stycken), kammarrätt (fyra
stycken) och Högsta förvaltningsdomstolen
• Specialdomstolar
– t.ex. Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen
– ibland delar av
Internationella domstolar
• EU-domstolen – Luxemburg, avgör tvister om tolkningen av EU-rätt
• Europadomstolen – Strasbourg, avgör tvister i fråga om brott mot
Europakonventionen om mänskliga rättigheter
• Folkrättsliga domstolar (båda ligger i Haag)
– Internationella domstolen (ICJ) – del av FN. Avgör tvister som
medlemstaterna lämnat till domstolen
– Internationella brottmålsdomstolen (ICC)
• folkmord
• brott mot mänskligheten
• krigsförbrytelser
– folkrättsliga specialtribunaler
• Rwanda
• f. d. Jugoslavien
• Inga överinstanser till nationella domstolar!

similar documents