Dagens och framtidens strategier för datainsamling vid SCB Frimis

Report
Dagens och framtidens
strategier för datainsamling
vid SCB
”Frimisseminariet”
22 oktober 2014
Johan Eriksson, processansvarig
Eva Furubjelke, bitr. processansvarig
Presentationen
1. Aktuella utmaningar för SCB kopplat till
datainsamling
2. Pågående arbete och aktuella initiativ
3. Trender och framtidens datainsamling
4. Frågor
Aktuella utmaningar – bortfall
Störst problem i individ- och hushållsundersökningar
” kommer aldrig
att svara, och nu
är de blockade i
min True caller”.
” Man känner
att man inte har
tid helt enkelt..”
”Jag ser ju inte att
det leder till något
speciellt./…/Det
känns inte viktigt för
mig. Det gör det
inte”
Utmaningar – kommunikationsvanor i
förändring – nya sociala ”koder”….
Vi lyckas inte upprätthålla en tillräckligt bra dialog med
allmänheten kring våra undersökningar!
Möjlig förklaring: Ökning av antal ”budskap” som enskilda
konfronteras med dagligen…. (Källa: Internet)
1985: 650
2002: 3000
2014: 8000
Kommunikationsvanor i förändring –
nya sociala ”koder”
”Jag svarar bara
” Man tycker ju att de borde
SLUTA ringa om man inte
svarar...”
om den som
ringer finns i mina
kontakter…”
” De har ringt 5 gånger nu på en arbetsvecka.
…Svarade en gång. En man sade att han ringde från
XX. Frågar om jag är jag…Troligtvis inte... svarade
jag.”
” Om de är seriösa lämnar de ett meddelande. Gör de inte
det kan de dra år H-vete”
Slutsats: Ökningen av antal undersökningar, telemarketing,
retoriska knep och aggressiva påminnelsestrategier har
kanske lett till att vi inte längre kan förvänta oss ett
uttryckligt NEJ (ett slags tyst motstånd)
Kommunikationsvanor i förändring
– nya sociala ”koder”
Kommunikationsvanor i förändring
Andel hushåll med fast telefon
Statistik från Svenskarnas användning av telefoni och internet, Post- och telestyrelsens
individundersökning 2013
100%
95%
88%
90%
85%
80%
75%
70%
67%
65%
60%
55%
50%
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Vad har nog
mycket att vinna
på att ”tänja” lite
på våra invanda
arbetssätt?
---------------------Vi behöver
anpassa oss och
samtidigt ”sticka
ut” i mängden!
Frågor vi kan ställa oss?

Kan vi begränsa kontaktförsöken och enkätpåminnelserna? Hitta
alternativa sätt att förmedla oss? Kombinera metoder?

Vi betraktas av vissa (många!) som telefonterrorister! Kan vi få
urvalspersoner att vilja ha kontakt med oss?

Hur säger man nej till att delta i en undersökning?
 Vi kanske behöver förmedla hur vi önskar att ”nej” till medverkan förmedlas?
 Det kostar mycket pengar och försämrar allas vårt rykte om allmänheten ser
sig tvingade att säga nej genom att inte svara.
 Hur kan vi få de som har ork och motivation att skriva ner oss fullständigt på
”Vem ringde” och ”Missat samtal.se” att i stället ringa till oss och bara säga
nej?
 En förtroendefråga – vi behöver agera utifrån nya ”sociala koder” kring
telefoni och kommunikation.

De som fortfarande har en fast telefon är kanske mer förtjusta att prata i
den än i mobilen?

Kan vi rent uppnå privilegiet att hamna i ”kontaktlistan” hos våra
urvalspersoner? Eller åtminstone få dem att vilja kontakta oss?
Vad innebär anpassning och större
flexibilitet i praktiken…
 Inbjudan till undersökningar / information till de utvalda
 Kombinera sätt att samla in (intervju, webb, pappersenkät,
administrativa data)

Men… låt inte urvalspersonen välja
 Utökade kontaktytor mellan SCB och utvalda personer




mejlbrevlådor
webbingångar
öppettider för ”uppgiftslämnarstöd” per telefon
traditionell svarspost
 Antal gånger det är ok att ringa beror på…?
 Hur vi motiverar / argumenterar för medverkan
 Hur vi ger återkoppling till de som medverkat
Åtgärder och initiativ på SCB
 Vi erbjuder sms- och mejlaviseringar inför
undersökningsomgångar (slumpurval med
panelansats)
 Inrättande av Uppgiftslämnarservice
 Ta emot och personligen besvara ”motringningar”
 Motivera till medverkan, förklara och ge service
 Hantera alla inkommande sms-meddelanden
 Ökad användning av mixed-mode (kombinerade
insamlingsmetoder)


IT-stöd och rutiner
Experiment för att lära mer om effekterna
Effekt av Uppgiftslämnarservice
och hantering av sms
 Ca 10 inkommande SMS från urvalspersoner varje
dag får svar.
 Ca 2000 inkommande samtal från urvalspersoner i
månaden, målet är att 90-95 % ska besvaras.
 33,2% leder till intervju direkt.
 Drygt 50% blir intervju inom de nästkommande
kontaktförsöken.
 Ca 5 % av de registrerade inkommande samtalen
meddelar att de inte vill delta – accepteras!!
Erfarenheter med mixed-mode
Test i separat metodundersökning kopplat till PSU
 53 % av svarande anmälde att de önskade svara
via webb nästkommande omgång och förmedlade
sin mejladress (via telefon)
 Efterföljande omgång testades mejladresserna och
ca 4 % “studsade”, t.ex. beroende på att de var
felregistrerade.
 Efter webbinsamlingsperiod inleddes
telefoninsamling.
 Experimentgruppen fick 5%-enheter högre
svarsandel än kontrollgruppen utan erbjudande om
webb.
Globala trender
 ”Maktförskjutning” från insamlare till
uppgiftslämnare






Ökat bortfall, svårt att nå uppgiftslämnare (telefon)
Anses inte viktigt att delta
Konkurrens om uppmärksamhet (telemarketing)
Folk kommunicerar på nya sätt
Slimmade företagsorganisationer, fokus på börda
Datainsamling måste i framtiden ännu mer ske på
uppgiftslämnarens villkor
Människor lämnar ut information
Globala trender (2)
 Ny konkurrens
 Data finns överallt – transaktionsdata på internet,
GPS, mobiltelefoner etc.
 Ex Google price index
 Är vi relevanta?
 Konkurrenterna är billiga, snabba, internationella
och anpassade till (internationaliserade) kunders
(särskilt i företagsvärlden) behov – kvalitet?
 Globalisering
 Funktioner, inte länder, är intressanta
 Finns data och någon som kan svara?
 Koncepten inte längre relevanta
Vad görs/kommer?





Använda existerande data (administrativa)
Nya datakällor
Förenkla uppgiftslämnandet, automatisera (XBRL)
Öka motivationen (bättre kommunikation)
Intervjua då uppgiftslämnaren vill
Uppgiftslämnarutredningen
 Utredningen ska presentera förslag som innebär
att uppgifter som lämnas från företagen till statliga
myndigheter som regel endast ska behöva lämnas
en gång och till ett ställe
 Bygger på / länkar till tidigare utredningar och
uppdrag:
 Minskat uppgiftslämnande (Bolagsverket) 2009
 Kartläggning av 14 myndigheters uppgiftsinsamling
 Kartläggning av grunduppgifter (38) – Bolagsverket
med Skatteverket och SCB
 Bokföringsdata – Skatteverket, Bolagsverket, SCB
 Verksamt.se
Koncepten – paradigmskifte?
 Urvalen – paneler?
 Registerinsamling – från frågekonstruktion till
tolkning/anpassning av data
 Maskin till maskin: Blanketterna – från att handla
om data till metadata?
 Metoderna – intervjua i berättande form och suga
ut data? Nya vägar (sociala medier)?
 Mixed mode i större utsträckning och i väldigt
blandade former

similar documents