sprakutvecklande-arbetssatt-pp

Report
Språkutvecklande arbetssätt
Vad gynnar elevers lärande?
Skolverkets kunskapsöversikt Greppa språket hänvisar till en
sammanfattning av forskarna Meltzer och Hamann där
följande åtta punkter gynnar elevers lärande i olika
skolämnen:
• läraren betonar läsning och skrivande
• läraren betonar muntlig framställning
• läraren betonar tankemässigt krävande uppgifter
• läraren känner till och kan analysera språket i sitt ämne
• läraren fokuserar på en medveten utveckling av ordförrådet
i ämnet
• läraren förstår vilka texter som är ämnestypiska och vad som
kännetecknar dem
• läraren undervisar om vad som utmärker olika texter i
ämnet och också om olika lärandestrategier, och använder
olika typer av formativ bedömning av elevernas prestationer
• läraren skapar en elev centrerad klassrumsmiljö
Förförståelse
Bildpromenaden syftar till att åskådliggöra, utveckla ordförråd, dela
föreställningar och för att väcka nyfikenhet och frågor om det kommande. Vad
ser ni på bilden? Vad ser ni inte på bilden? Vad tror ni texten kommer att
handla om?
Orden i rummet (word splash)
Innan boken visas upp skriver upp några ord på tavlan. Dessa ord ska vara hämtade ur den boken som ska läsas
eller den text vi ska arbeta med. Det kan vara ord ur en kursbok i kemi, engelska eller spanska eller ord ur en
manual. Det ska vara ord ur undervisningens fokus. Det är eleverna som ska pröva orden, skapa nya meningar
och avsikten är att kittla elevernas språk och kreativitet men också att förklara ord och begrepp som är nya.
Wordle of Bloom’s Taxonomy
Etableringsövningen
är en inventering av rubriker/berättelser. Antingen i relation till temat eller generellt. Låt dem skriva ner
rubriker. Lyssna till rubrikerna och låt dem berätta för varandra i par.
I Solberga prästgård
På bryggorna
Den utsända
I månskenet
Förföljelse
I rådhuskällaren
Den fredlösa
Sir Archies flykt
Över isen
Vågornas brus
Jim Cummins
Hög kognitiv
svårighetsgrad
Språket som
tankeinlärningsverktyg och
uttrycksmedel med kognitivt
krävande uppgifter.
Kontextreducerat
Kontextbundet
Grundläggande
kommunikativ
förmåga
Låg kognitiv
svårighetsgrad
Tvåspråkiga elever
behöver gå utmed
denna axel för en
optimal språk – och
kunskapsutveckling.
Stöttning
Ge eleverna orden/fraser
Guten Tag.
Guten Morgen.
Hallo.
Auf Wiedersehen.
Tschüs.
Bitte schön.
Danke schön.
Wie bitte.
Schönes Wochenende!
Danke gleichfalls.
Modellering med hjälp av skrivmallar
1. Identifiera problemet. Välj ett av problemen. Det som intresserar dig mest just nu och som du skulle vilja skriva om. Formulera om det till
en mening. Du skulle kunna formulera meningen såhär:
”Det största problemet jag har just nu med min skolgång/min fritid/mina kompisar/min familj är…”
Hur du än formulerar meningen, så ska den klart visa vad du ska diskutera. Välj bara inte ett problem som är alldeles för privat eller känsligt.
2. Orsak. Skriv nu en ny mening, som ska inleda nästa stycke i din uppsats, ett stycke om ditt problems orsaker. Din mening skulle kunna börja:
”Orsakerna till mitt problem är…”
3. Konsekvenserna. Nästa steg är att beskriva konsekvenserna till ditt problem. Den meningen skulle kunna börja:
”Konsekvensen är att…”eller
”Som en följd av att…”
4. Lösning. Till sist ska du ge en lösning till ditt problem. Du kan börja meningen:
”En möjlig lösning på mitt problem är…”
Det kanske rent av finns flera alternativa lösningar.
Vad du har gjort nu kallas komposition. Du har fyra meningar som introducerar fyra olika stycken, var och en handlar om en aspekt av ditt
problem. Nu ska du utöka, förklara och definiera de här aspekterna mer i detalj. Det kommer att blir tydligare och mer intressant om du med
ord och fraser visar din attityd till problemet, dess orsaker, dess konsekvenser och en möjlig lösning.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Om jag t ex utgår från det suggestopediska synsättet, kan ny text med fördel introduceras på
följande sätt:
Bildpromenad
Foton på årstider, vackra naturbilder
Lappar med tidsuttryck
Olika klädesplagg som man visar upp (text om kläder)
Introduktion av målspråkets maträtter – foton, förpackningar m m
Mycket går ut på att få gissa, öka spänningen inför introduktionen av den nya texten m m.
Orden läses av mig, eleverna uttalar efter mig och ofta sker härmning även mellan eleverna – allt
för att göra sig mer förberedd på den text som ska läsas. (Introduktion, repetition, härmning – allt
utan stress).
Texten läses av läraren, eleverna följer med i texten och upptäcker att de mer eller mindre redan är
bekanta med viktiga ledord i texten.
Därefter läses läraren texten utan att eleverna ser den – allt för att höra text och orden från
introduktionen upprepas igen.
Lässtrategi – engelska (åk 9, moderna språk)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Långa/längre engelsktexter kan också behöva introduceras på olika sätt:
Bildpromenad
Ordlekar
Tillsammans med bänkkompis gå igenom ordens förståelse (få omedelbar bekräftelse)
Högläsning av läraren/band
Filmvisning inför läsningen (om boken finns utgiven som film)
Läsning i grupp – kan någon sammanfatta delar
Läsning i par – sammanfattning även här av de olika delarna
Leta efter ledord
Med fördel ha en gemensam läsning igen med därtillhörande frågestund och analys
Under slutet av lektionen kan eleverna få ge återkoppling om de har förstått den nya texten
Genom exit ticket, gröna (tummen upp) eller röda blad (tummen ner). Eller reflektera i loggböcker.

similar documents