Genrepedagogik

Report
Genrepedagogik – alla sammanhang har sitt språk,
hur lär vi eleverna att behärska dem?
Krav på språkliga förmågor i kurs- och ämnesplaner
• ”Kunskapsutveckling och språkutveckling går hand i hand.
Därför lyfter alla examensmål fram språkutveckling utifrån de
aktuella programmet.”
(Ur Gymnasieskola 2011, skolverket, s 15.)
© Linda Ellinore Lindberg
Ur några programs examensmål:
El- och energiprogrammet:
”Att skriftligt dokumentera och muntligt redovisa hela arbetsprocessen är en del i att utveckla såväl
yrkesskicklighet som yrkesspråk” ”En god språklig förmåga är en förutsättning för ett yrkesmässigt och
professionellt bemötande.” (Gymnasieskolan 2011, s. 93-94)
Samhällsvetenskapsprogrammet:
”I arbetet med svenska och engelska texter om till exempel samhällsfrågor utvecklar eleverna en
säkerhet och bredd i sina språkkunskaper, och de ges möjlighet att använda språket i alltmer
varieande och komplexa situationer. (Gymnasieskolan 2011, s. 264
Naturvetenskapsprogrammet:
”Språket är ett redskap för kommunikation men också för reflektion och lärande.”
”Genom att både i svenska eller svenska som andraspråk och i karaktärsämnena arbeta med
vetenskapliga texter ges eleverna möjlighet att utveckla de språkliga förmågor som krävs för
högskolestudier. ” (Gymnasieskolan 2011, s. 247 och 253)
Teknikprogrammet:
”Ämnet svenska eller svenska som andraspråk har ett särskilt uppdrag i att förstärka elevernas
språkliga förmåga, även om samtliga ämnen bidrar till elevernas språkutveckling. /---/ Därigenom ges
eleverna möjlighet att utveckla den språkliga förmåga som krävs för högskolestudier. (s. 276)
© Linda Ellinore Lindberg
Genrepedagogiska cirkelmodellen, The Teaching and Learning Cycle, en didaktisk
modell för en styrd läs- och skrivutveckling, utvecklad av de australiska forskarna Joan
Rothery och Jim Martin
4. Skriv en
individuell text.
• Självständig
konstruktion.
• Praktik
• dokumentation
• Analys
• reflektion
3. Skriv en gemensam
text.
• Göra en gemensam
konstruktion.
• Lärare och elever
tillsammans.
• Praktik
• dokumentation
Fritt efter Polias & Hedeboe, 2008, Greppa Språket.
1. Bygga upp
kunskap om
ämnesområdet.
• Elevers förkunskaper
• Teoretiskt moment
• Kulturell kontext
• Sociala funktioner
• Språkliga drag
2. Skapa förebilder
genom att studera
texter inom genren
• Teori
• Analys
• reflektion
© Linda Ellinore Lindberg
Cirkelmodellen
Arbetsgång
Fas 1
Bygga upp
gemensam
kunskap
• Hur ser elevernas förförståelse ut?
• VÖL-diagrammet /Vad kan jag? Önskar jag
lära mig? Lärt mig? (görs i slutet)
• Tankekarta
• Ämnesspecifika ord
• Vad säger experter inom området?
• Teori
• Se Pauline Gibbons planering i fem steg
Fas 2
Studera texter
inom genren
för att få
förebilder
• Gemensamt läsa och visa på förebilder på
faktatexter
• Analys och reflektion
• Ge eleverna både visuellt stöd och
auditivt stöd
Fas 3
Skriva en
gemensam text
- modellera
• Elever kommer med förslag på hur texten
sak byggas upp - läraren skriver och
tillsammans diskuterar de på vilket sätt de
kan färdigställa texten
• Praktik, dokumentation
Fas 4
Skriva en
individuell text
• Skriva ensam eller i par
• Praktik, dokumentation, analys och
reflektion.
© Linda Ellinore Lindberg
Fem steg för planering av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
1.
2.
3.
4.
5.
Vad vet du om elevernas språkbehärskning? Vad kan eleverna? Vad behöver
de kunna? Hur ser elevernas förkunskaper ut?
Klargör vilket språk som är centralt för det arbetsområde ni ska arbeta med.
Vilka uppgifter ska eleverna utföra? Vad behöver eleverna för språk för att
kunna delta i dessa aktiviteter?
Välj ut det språk du vill fokusera på. Man måste prioritera och välja det
viktigaste. Avgör vad som är realistiskt och rimligt.
Planera eller välj aktiviteter där fokusspråket används, dvs, lägg förutom
lektionsmål även upp språkmål för kursen. Välj aktiviteter och övningar där
eleverna får använda det språk och det ämnesinnehåll som arbetsområdet
kräver.
Utvärdera. Ta reda på vad eleverna har lärt sig vid avslutad kurs. Vilka
kursmål visade eleverna att de uppnått och hur? Vilka hinder mötte
undervisningen?
Greppa språket, Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet
© Linda Ellinore Lindberg
Cummins fyrfältare
Övergripande centrala begrepp i undervisningen av flerspråkiga elever:
• Alla elever inte bara flerspråkiga befinner sig på olika nivåer
språkligt när de kommer till gymnasiet. Eleverna har hunnit olika
långt i sin utveckling av både vardagsspråket och det akademiska
språket eller skolspråket.
• För att elever ska utvecklas mer allsidigt behöver de, enligt
forskarna, få rikliga tillfällen till språkanvändning och interaktion
när det gäller att lyssna, tala, skriva och läsa. Detta inkluderar även
att formulera sig i olika symboliska uttrycksmedel såsom i bild,
genom grafer, figurer, tidslinjer etc. (litteracitet)
• Forskarna Pauline Gibbons och Maaike Hajer betonar i sin forskning
vikten av att flerspråkiga elever utmanas i uppgifter med både
språklig och tankemässig (kognitiv) kvalitet.
(Greppa språket s. 59-61)
© Linda Ellinore Lindberg
2. Uppgifter som är
kognitivt krävande.
Eleven har fortfarande
stöd i kontexten.
• Läraren ger eleverna
det vetenskapliga
språket som behövs
för det aktuella
momentet.
KOGNITIVT KRÄVANDE
CUMMINS FYRFÄLTARE
1. Uppgifter som är
kognitivt enkla.
Eleven har stöd i
kontexten.
• Elever använder
vardagsspråk och har
stöd i undervisningsmaterialet
(Fritt efter Cummins modell)
INGET STÖD I KONTEXTEN
KOGNITIVT ENKELT
STÖD I KONTEXTEN
3. Uppgifter som är
kognitivt krävande.
Eleven har inget
stöd i kontexten.
• Eleverna
använder sig av
ämnesadekvat
språk.
uppgifter som är
kognitivt enkla.
Eleven har inget
stöd i kontexten.
(Ingen kunskap
utvecklas)
© Linda Ellinore Lindberg
Exempel på Cummins fyrfältare
Bildkälla: http://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.135006.1368701594!/menu/standard/file
© Linda Ellinore Lindberg
SIOP-lektionsplanering
•
•
•
•
•
•
SIOP, står för Sheltered Instruction Observation Protocol
En beprövad modell för att (flerspråkiga) elever ska få språkutvecklande undervisning i alla
ämnen och nå ökad måluppfyllelse.
SIOP-modellen har utarbetats i ett samarbete mellan forskare och lärare och modellen har
med framgång använts i USA och i Europa, i synnerhet i Holland.
Modellen utarbetades i USA, pga av att andraspråkselever hade lägre måluppfyllelse.
Forskare arbetade med modellen mellan 1996 och 2003 på CREDE, (Center for Research on
Education, Diveristy & Excellence.
Modellen syftar till att observera och utvärdera undervisningen.
Undersökningar i USA visar att lärare och elever som tillämpade modellen hade högre
måluppfyllelse än andra klasser som inte använde modellen.
© Linda Ellinore Lindberg
SIOP står för Sheltered Instruction Observation Protocol. Man kan säga att modellen nedan är en checklista för det
språkutvecklande klassrummet. Protokollet kan användas för självskattning och ser då till undervisningen som helhet.
(1=sällan/aldrig, 2=ibland, 3=ofta/alltid)
(fritt ur Språkinriktad undervisning. En handbok. Hajer Maaike och Theun Meestringa)
© Linda Ellinore Lindberg
Litteracitet
”Litteracitet innefattar integrering av att lyssna, tala, läsa,
skriva och kritiskt tänkande samt de kulturella
referensramar som möjliggör för den som skriver, talar
eller läser att anpassa språket till olika situationer”
Viktigt att läraren ser och förstår sitt ämnes språkliga krav
för att kunna förmedla litteracitet inom ämnet.
(Källa: (http://www.lh.umu.se/digitalAssets/83/83111_frelsning-27-okt-fr-hemsidan.pdf)
© Linda Ellinore Lindberg

similar documents