Processägarskapet - Social resursförvaltnings extranät

Report
Strategi
för arbetet med de
prioriterade
målen
Underlag för diskusson i
stadsdelarnas
förvaltningsledningar
Budget 2014 har ett starkt fokus på social hållbarhet
”Den sociala, ekologiska och
ekonomiska hållbarheten är
ömsesidigt beroende av varandra.
Den ekonomiska tillväxten är inte
mycket värd om den samtidigt
förstör vår miljö och förändrar
klimatet. Inte heller om den skapar
större sociala klyftor i samhället.
Hållbarhet innebär också att vi tar
ett långsiktigt ekonomiskt ansvar”.
Budget 2014 har ett starkt fokus på social hållbarhet
Göteborg ska utvecklas till en mer
solidarisk och hållbar stad, där alla
har möjlighet att påverka och styra
sina liv. Utgångspunkten för
budgeten är en nulägesanalys gjord
utifrån de tre
hållbarhetsdimensionerna:
”den sociala, den ekologiska och
den ekonomiska dimensionen”
Budget 2014: Analys utifrån den sociala dimensionen
..”människors levnadsförutsättningar och
framtidsutsikter mycket olika mellan
stadsdelarna. Vi kan se att både
klass/socioekonomiska förutsättningar och
kön spelar roll och att det finns stora
ekonomiska, utbildningsmässiga, sociala
och hälsomässiga skillnader.
Det skiljer exempelvis upp emot sju år i
genomsnittlig livslängd mellan stadens
olika delar, vilket inte är acceptabelt, och
den relativa barnfattigdomen är fortsatt
hög i några stadsdelar”.
Prioriterade mål som Social resursförvaltning är
processägare för 2014.
• Öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare
och därmed utjämna dagens skillnader
• Skillnader i hälsa mellan socioekonomiska grupper och delar av
Göteborg ska minska
• Tidigt förebyggande och rehabiliterande insatser ska öka när det
gäller barn och unga samt vuxna med missbruksproblem
Bakgrund till
målen
Orättvisa skillnader
Förväntad medellivslängd
• 42 för kvinnor i Zimbabwe och 86 i Japan. Det finns ingen biologisk
förklaring – WHO
• 63 år för män i Ryssland och 80 år i Sverige WHO
• VGR har gjort en beräkning av ojämlikhet i hälsa ger upphov till 1600
dödsfall motsvarande 27 000 levnadsår
Skillnader som inte kan förklaras av arv, av individuella val
eller av livsstil. Det finns strukturella orsaker som är
påverkbara och därför orättvisa. Dess kallas hälsans
bestämningsfaktorer.
Varför ska vi utjämna skillnader i hälsa?
Det vore djupt omoraliskt att inte genast
vidta åtgärder för att minska ojämlikheten i
hälsa när orsakerna är kända och
påverkbara och det kan ske med rimliga
insatser. Michael Marmot, WHOkommissionen Closing the Gap
”Vi anser att det är etiskt tvingande att
utjämna ojämlikheten i hälsa. Social
orättvisa dödar människor i stor skala”.
Michael Marmot, WHO-kommissionen
Closing the Gap
Michael Marmot
Skillnader i Göteborg
31
9%
40%
Barnfattigdom
70%
25
95%
Behörighet, yrkesprogram
56%
25
81%
Förvärvsarbetande
21
63%
9%
75 år
21%
12
6
84%
81 år
Valdeltagande
Rökning
Medellivslängd män
Källa: Göteborgs Stad, Statistik
Är det möjligt att skapa förändringar
för människor i en stor stad?
Case Study Birmingham Brighter Futures
• Syftade till att förbättra livet för alla stadens barn och
ungdomar;
• Fokuserade på att förbättra barns fysiska hälsa, läskunnighet,
räkneförmåga, sociala och emotionella förmågor, social
kompetens och praktiska färdigheter.
• Särskilda program inriktade på de första levnadsåren: Family
Nurse Partnership (FNP), Incredible Years Parenting
Programme, Promoting Alternative Thinking Strategies (PATHS),
Triple P Parenting Programme.
Percent 5 year olds achieving ‘good development score’,*
Birmingham LA, West Midlands & England
%
*personlig, social och emotionell utveckling, kommunikation,
språk och skrivkunnighet
Källa: Department for Education: preliminary data
Hämtat från föreläsning av Michael Marmot
Prioriterade mål som Social resursförvaltning är
processägare för.
Sociala
dimensionen
Ekonomiska
dimensionen
Ekologiska
dimensionen
Strategi och
struktur
Några utgångspunkter för vår strategi som processägare
•Förbättra förutsättningarna för
människors dagliga liv
•Angrip den ojämlika
fördelningen av makt, pengar och
resurser – globalt, nationellt och
lokalt
•Utveckla och använd metoder
för att mäta och följa
ojämlikheten i hälsa, utveckla
kunskapsbasen, utbilda
människor som är tränade att se
hälsans sociala
bestämningsfaktorer
SKL – samling för social hållbarhet
Malmökommissionen
Övergripande rekommendationer:
1) Etablera en social investeringspolitik som
kan utjämna skillnader i levnadsvillkor och
göra samhällssystemen mer jämlika
2) Förändra processerna genom att skapa
kunskapsallianser och demokratiserad
styrning
Kommissionens arbete har utmynnat i:
• Vetenskapligt underbyggda förslag för hur man
kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö.
• Förslag på hur man mäter ojämlikhet i hälsa och
följer upp mål
• Prioritet; barn och ungas uppväxtvillkor, sociala
och ekonomiska förutsättningar, demokrati och
delaktighet
Fokusområden
1.Ge varje barn en god start i livet.
2. Fortsätta ge barn goda förutsättningar genom
skolåren.
3. Skapa förutsättningar för arbete.
4. Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och
samhällen.
Detta lägger också grunden för att förebyggande
och preventiva insatser blir mer effektiva
Strategi för ett socialt hållbart Göteborg
Vad säger forskningen? Ett introduktionsmaterial tas fram om hälsa och social hållbarhet.
Rapport ”Closing the gap – Göteborgsrapporten”.
Befintlig och ny statistik som analyseras och
aggregeras
Stödja utvecklingen av kunskapsbaserade
aktiviteter på stadsdelsnivå utifrån de fyra
fokusområdena.
Sprida kunskap och erfarenheter
Vad säger forskningen? Ett introduktionsmaterial tas
fram om hälsa och social hållbarhet.
•Sammanfattningar och intervjuer
som introducerar och lotsar läsaren
in i frågorna om social hållbarhet
och hälsoskillnader.
•Material publiceras i slutet av
2013 på webben och i skrift i
början av 2014.
•Regionala seminarier om
kunskapsläget
Rapport ”Closing the gap – Göteborgsrapporten”.
Befintlig och ny statistik som analyseras och aggregeras
• Arbetsnamn: ”Closing the gap – Göteborgsrapporten”. En första
rapport om välfärdsläget tas fram. Beskrivning av faktorer som har
stor betydelse för att påverka skillnader i hälsa. Projektledare har
anställts och arbetet med rapporten pågår.
•Presentation av en första rapport om välfärdsläget samt förslag på
åtgärder i början av 2014. En huvudrapport i september 2014
•Underlag till stöd för arbetet med budget 2015. April-maj
•Konferenser våren 2014. Målgrupper bl.a. förvaltningsledningar
och FoB.
Mellanområden i stadsdelarna i Göteborg
3
4
3
3
3
3
2
3
3
3
”Closing the gap – Göteborgsrapporten”.
* OBS! Detta är inte samma som genomsnittet för Göteborg, utan ett medel av samtliga som fått enkäter och svarat i Göteborg
Stödja utvecklingen av kunskapsbaserade aktiviteter
på stadsdelsnivå utifrån de fyra fokusområdena.
•Genomgång och analys av
förvaltningarnas uppföljningsrapporter för
att utveckla SRF´s stöd i arbetet med
målen.
•Utbildningsstöd – metodstöd ingår i
Social utvecklings ordinarie uppdrag.
•Kunskapsspridning – Benchmarking av
både ordinarie verksamhet och projekt.
Fattigdomsprojektet på Hisingen och
Frölunda Future är exempel.
Sprida kunskap och erfarenheter
•Utbildnings och konferensaktiviteter
•Implementering av webbplattformen www.socialhallbarhet.se
som är en mötesplats för samtal,
fördjupning och stödmodeller i
arbetet för social hållbarhet.
•Plattformen är en plats för
nätverksbyggande där du kan skapa
ditt eget medlemskonto men en
databas med konkreta verktyg för dig
i det dagliga arbetet.
Utgångspunkter processägarskapet kommer
att förhålla oss till?
• Stadens nya
folkhälsoprogram
• Stadens arbete med ett
program och handlingsplan
för mänskliga rättigheter
• Sdn, fackförvaltningar – mål
och inriktning
• VGR – dokument för jämlik
hälsa
• Framtiden integrationsmålet
Processägarskapet nuvarande organisationsstruktur
Ledningsgrupp för social
hållbarhet
SDD
Kunskaps
spridning
Ordinarie 10-grupp
Politisk
styrgrupp
– Ordförande –
SRN
PRIO grupp inom SRF koordinerar
arbetet. Vc S2020, SOCU samt
utredningsledare (projektledare).
Presidierna i
samtliga SDN
Konferens
Referensgruppen PRIO
stödjer processägaren i
att omsätta strategin i
konkreta aktiviteter, bistå
med sakkunskap. Ger
koppling till
kärnverksamheterna
Välfärds
rapport
Referensgrupp - PRIO
SDF: Sektorschefer repr. alla
sektorer , Repr. utvecklingschef,
SLK, AB Framtiden
SRF Priogrupp
Stöd
SDF
Veten
skapligt
underlag
• SDD-gruppen tar nu ett tydligare grepp i
arbetet med den sociala dimensionen
och med att ta fram en social målbild.
• SDD-gruppen kommer vara
Ledningsgrupp för social
hållbarhet
ledningsgrupp för SRF`s
SDD
processägarskap.
Ordinarie 10-grupp
• SDD-gruppen går tillbaka till sina
respektive förvaltningsledningar för
återkoppling och diskussion.
• Syftet är att stadsdelarnas ledningar ska
bli medskapande i styrning och ledning
av arbetet med de prioriterade målen
• Målet är att även övriga förvaltningar och bolag ska
involveras i det fortsatta arbetet med målen. Nu
lägger vi en första grund med stadsdelarna som bas.
• I arbetet med att återkoppla resultaten från CTGGöteborgsrapporten kan konferenser och
workshops vara en modell. Här skulle även
fackförvaltningar och bolagen vara en målgrupp
• Ett förslag är att gå vidare med att skapa
arbetsgrupper utifrån de fyra fokusområdena som
ska ta fram konkreta förslag på åtgärder. I dessa
arbetsgrupper är det önskvärt med en bredare
förankring utöver SDF.
Processägarskapet alternativ organisationsstruktur för diskussion
Ledningsgrupp för social
hållbarhet
Politisk
styrgrupp
– Ordförande –
SDD
Ordinarie 10-grupp
SRN
Presidierna i
samtliga SDN
Arbetsgrupp:
Ge barn en
god start i
livet
PRIO grupp inom SRF koordinerar
arbetet. Vc S2020, SOCU
utredningsledare samt projektledare
nulägesrapport
Arbetsgrupp:
Fortsätta ge
barn goda
förutsättninga
r genom
skolåren
Arbetsgrupp:
Skapa
förutsättningar för
arbete
Arbetsgrupp:
Projektledare,
samhällsanalys
och statistik,
MR, SDF (ULF)
m.m.
Arbetsgrupp:
Skapa hälsofrämjande och
hållbara
miljöer och
samhällen.
En målbild för social hållbarhet?
Staden där vi läser för våra barn

similar documents