Dokumentation - Webbhotell SLL

Report
Frigör tid till
vård reser till
England för
inspirerande
påfyllnad
2014-02-04
2014-02-07
Deltagarna
Stående: Maria Smitmanis, Bo Hejdenberg, Annika Dahlback, Sara Silvegård, Anneli Theleskog,
Liselotte Jansson, Catrine Magnusson, Ylva Samuelsson, Maria Planås, Johannes Pauli.
Sittande: Ingela Brunsärn, Christina Klintemo, Susanne Ribbing, Åsa Priebe, Jesper Närefjord,
Anita Lillstrang, Linda Hasselrot.
Bakgrund
• Redan 2012 vann Psykiatricentrum Södertälje
priset för MärkVärd utveckling för sitt arbete med
Frigör tid till vård (productive ward). Man
planerade att göra ett studiebesök i England.
• När besöksprogrammet började växa fram visade
det sig att det fanns möjlighet att fler kunde delta
i resan. Projektet Parasollet tyckte det var bra att
erbjuda samtliga metodstödjare att få se hur man
arbetar i UK. Parasollets projektledning följde
med för att utöka informationsspridningen.
Programmet
Onsdag 5 februari
•
•
•
•
•
Introduktion, Queen Marys
hospital, Oxleas
Studiebesök inom äldrepsykiatrin
samt allmänpsykiatriska
avdelningar på Queen Marys.
Nätverkslunch med samtal med
kollegor som arbetar med
patientsäkerhet.
Besök på Bracton Centre, Danson,
Heath. Rättspsykiatrisk vård med
medelhög säkerhetsklass
Rökfrihetsprojekt inom
rättspsykiatrin
Torsdag 6 februari
•
•
•
•
•
Presentation av Oxleas resa inom
Productive Ward arbetet, Stacy
Washington och Norman Porter
Presentation av co-design projektet för
ökat patientinflytande, presenterat av
ResearchNet, Neil Springham m. fl.
Nätverkslunch med representanter för
Oxleas psykiatri
Studiebesök på Green Parks House,
Bromley –Betts Ward, både
patientinflytande och FTV.
Studiebesök Norman ward.
Fredag 7 februari
•
Workshops för att samla intrycken och
börja arbeta med de möjligheter vi har
sett.
Queen Marys hospital
Demensvården
•
•
•
•
Vi fick en dragning av hur man arbetar med att
skapa en bild av personen som fanns innan
demenssjukdomen visade sig. Arbetet har lett
till ett analys och planeringsverktyg som heter
Oxleas Demetia Care Tool och hanterar en
genomgång av patienten liknande en resa med
stationer vid fysisk hälsa, smärta, mediciner,
humör, livsberättelse, socialt och miljö.
Planeringsverktyget omfattar ett antal frågor om
varje område besvaras och en konkret plan med
aktiviteter upprättas för vart och ett av
områdena
Sammanfattning av resultatet överförs till ett
”Allt om mig” även kallat ”Alfie” formulär där
man noterar önskemål/behov inom varje
område. Denna används t ex när patienten
skrivs ut eller överförs till en annan vårdform.
(Verktyget finns i scannad form liksom Allt-om
mig)
Golven i
demensvården har
en tydlig fris som
markerar var
rummet slutar.
Besök på demensavdelning och
Lesney ward
•
•
På Lesney hade man hunnit arbeta igenom stora
delar av modulerna, 68%. Ashley efterfrågar
löpande lägesrapporter från sina medarbetare.
Man hade väldigt många tavlor på väggarna i
korridorer och på expeditioner men all möjlig
information om sitt arbete och resultat.
Tavla med färgkodning som visar nivåer
inom ett antal nyckelområden.
Tavlorna hade gångjärn i kanten och luckor
som ger möjlighet att stänga om
informationen.
Patienterna får markera med sin
signatur vilka aktiviteter man
önskar delta i. Personalen hjälper
patienten att faktiskt genomföra
det.
Nätverkslunch med
patientsäkerhetssamordnare
•
•
•
Vi konstaterade snabbt att regelverket för
anmälningar är striktare i UK. Alla
incidenter med suicid prövas av juridiskt
av åklagare.
Samordnarna samlar in berättelser om
incidenter och man har kvartalsvisa
avstämningar där man genomför en
genomlysning (händelseanalys)
tillsammans med dem som råkat ut för
incidenten. Det är ofta väldigt svårt för
dem som varit inblandade eftersom de
samtidigt ska höras av jurister, anhöriga
och deras advokater.
För att sprida kunskap om vad som ökar
säkerheten ger man ut en månadsvis
bulletin om Incidenter (enkelt A4blad).
Besök på rättspsykiatrisk enhet Bracton
•
•
•
•
•
Kliniken är från 60-talet. Enplanshus som länkas
till varandra både av korridorer och trädgårdar.
Påfallande hög takhöjd, öppet ända upp i nock.
Avdelningar är åtskilda för män och kvinnor.
Enligt NHS direktiv så ska alla patienter få 25
timmars schemalagd aktivitet per vecka.
Presterar man mer kan man få extra ersättning.
Exempel på aktiviteter är menyplanering,
matlagning, yoga, keramikverkstad….
Här hade arbetet med ”productive”. Mest
fokuserat på informationstavlor på expeditioner,
ordning och reda i förråd, i medicinrum mm.
Man hade övergått från att dela medicin till
varje patient från ett stort förråd till att ha
patientens ordinerade läkemedel i en mindre
låda som bara rymde just den här patientens
mediciner. I samtal om läkemedel tar man bara
fram patientens låda och kan snabbt del av det
som är aktuellt.
•
•
Rökfrihetsprojektet. Här hade man försökt
involvera såväl patienter som personal i att bli
helt rökfria. Förvånande nog hade patienterna
lyckats bättre än personalen.
På en avdelning hade man omvandlat
patienternas rökrum till ett sinnesstimulerande
rum, med samma mål som Lugna Rummet.
Uppskattades mycket av patienterna.
Oxleas och productive, hur ser resan ut?
•
•
•
•
•
•
•
Man har hållit på sedan 2009. Startade då med tre
testavdelningar.
Projektet fick först fart i utrullningen när man
engagerade metodfacilitator (1 person) centralt.
Med dem som nyligen startat är 27 enheter aktiva.
Av dessa har 17 klarat av de tre grundmodulerna.
Man har reducerat introduktionsutbildningen till en
dag och stöttar i stället med besök från
metodfacilitatorn.
Vid uppstart gäller: alla team börjar med att utse
ledare för projektet. Man deltar i utbildningen och
får en box. Enhetsledningen behöver se över
resurser under projektet och var man vill tillsätta
styrgrupper, innan projektet startas. Det första ett
team tar itu med är att ta fram sin vision, gärna på
ett kreativt sätt och att visualisera den på
avdelningen så att alla kan ta del av den.
Utbildning av nya enheter var tidigare 3 dagar över
en 5 månaders period. Nu har man kortat ned till 1
dag samt löpande stöd från facilitatorn.
Alla enheter uppmuntras att genomföra
tidskartläggning kvartalsvis för att följa att man
förbättras mot basmätningen. För att stötta
resursbortfallet använder man studenter.
•
•
•
•
•
Mått och uppföljning.
Målen inom de fyra kärnområdena följs löpande
med mått för: patientsäkerhet, patientupplevelse,
medarbetartillfredställelse och ökad effektivitet i
vården.
Man har utvecklat ett transparent verktyg kallat
WAND, Ward Assurance and Nursing indicator
Dashboard i excel som visar graden av följsamhet
till en rad indikatorer som ska följas.
Varje avdelning följs upp av metodfacilitatorn som
arbetar mycket metodiskt. Han föraviserar sina
måtatliga besök, påminner via mail. Dokumenterar
status och eventuella aktivitetsplaner. Det är
facilitatorn som checkar av och kvitterar att man är
färdig med en modul och kan gå vidare. All
information om hur långt olika enheter har hunnit
finns såväl centralt som på lokala boards.
Även facilitatorn kan stötta vid tidskartläggningen.
Patientinflytande projekt, co-design på en
vårdavdelning för akut sjuka.
Projektet presenterades av PL Neil Springham
och två brukarrepre-sentanter.
•
•
•
Researchnet är en samverkansfunktion mellan
brukare och personal. Har funnits i två år.
Rapporterar till patientupplevelse-funktionen.
(jfr FTV kärnområden).
Man har tagit fram en enkel verktygslåda som
hjälper patienter att vara mer delaktiga och
påverka vårdens utveckling, tillsammans med
personalen.
Bl a har patientberättelser om deras upplevelser
filmats och visas sedan som diskussionsunderlag
för personalen. Resultatet har varit mycket gott
och verkligen lett till utveckling av vården.
•
•
•
•
Saker som införts är t ex en daglig patientenkät
med handuppräckning på vissa avdelningar som
handlar om ja/nejfrågor som: vet du vem din
kontaktperson är, har du träffat din behandlare
igår, har du förstått din vårdplan. Vilket ger
personalen god möjlighet att faktiskt ge
ytterligare stöd där så behövs.
Verktyget används även i viss mån i den
somatiska vården för att vara stöd till personal
som inte är van att möte psykiskt sjuka
patienter.
Man har gjort en enkel film som visar
upplevelsen av vistelsen i vården det första
dygnet.
Utfallet följs som antalet klagomål:
Besök på Betts och Norman wards
Fångade tips och lösningar i de här
båda enheterna för akut sjuka:
•
•
•
•
•
•
Avdelningarna var låsta men hade högt i tak och
snedtak med ljusinsläpp. Inga långa korridorer utan
flera kortare, ej räta vinklar.
Direkt innanför dörren fanns stora tavelskåp med
tack-kort som man fått från patienter. Bidrar till att
minska oro för vistelsen.
Män och kvinnor har utöver det vanliga dagrummet
separata rum reserverade för det egna könet.
Korridoren var full av informationstavlor om
läkemedel och dess påverkan, om sjukdomar, om
utbildning mm.
Varje dag startade med en fysisk aktivitet varefter
man hade morgonsamling (när patienterna var
igång ordentligt).
Dagschemat bjöd på flera olika aktiviteter eller
utbildningar inom kost och hälsa eller läkemedel
som man kunde välja. Scheman för detta fanns
uppsatta på flera platser (snyggt inplastade och
med figurer som hjälper förståelsen av innehållet)
•
•
•
•
•
•
•
•
Vi morgonsamlingen hade man flera ggr
per vecka patientenkät med
handuppräckning.
Arbete inom productive visualiserades på
ett föredömligt sätt.
The Matron (enhetschef) hade sitt rum
inne på avdelningen och tydligt skyltat med
välkommen in om du har något på hjärtat
som jag kan hjälp till med.
Expeditionen hade fiffiga tavlor
/whiteboards där del av innehållet var
tryckt på tavlan (rutnät och rubriker) vilket
gjorde intrycket prydligt och överskådligt.
Alla blanketter mm fanns i arkivskåp med
tunna lådor, varje hurts rymde många,
många lådor.
Alla patientrum var låsbara från insidan.
Men, det fanns en genial och enkel
mekanisk lösning för att personal alltid
skulle kunna komma in om så krävs.
Alla duschar var integrerade i väggarna, det
behövdes inga duschslangar!
Gardinstänger och annat var upphängt
med magneter så att de skulle lossna lätt
om de belastades.
Vad tar vi med oss hem?
Vi avslutade med en halvdags WS kring våra
intryck och nästa steg.
Inledningsvis samtalade vi fyra och fyra om
våra starkaste intryck och listade följande
underområden att ta arbeta vidare på:
• Delaktighet
• Uppföljning
• Enkla förändringar/tips
• Brukarsamverkan
• Vårdinnehåll
• Central organisation/stödbehov
I mindre grupper samtalade vi runt de enskilda
ämnena och kom fram till följande:
Delaktighet
• Roligt, visa på ett enkelt sätt
• Newsletter, skapa på Insidan
• Patientforum med FTV och chef
• Föregå – visa –förebild
• APT – Diskutera, presentera
• Syftet med arbetet: ”Vi vill bli bättre”
• Lyft fram egna goda exempel på
förbättringar
Uppföljning
• AF (tidmätning) – möjlighet utbilda
stödfunktion till AF
Seminarium för att öka samstämmighet i
analys och användning av
• 3x AF under ”Mäta för att veta” (baseline)
• 1x AF efter varje modul
• Koppla varje Pusselbits (kärnområde) mått
till varje modul – smart mål
• ”Bubblare”:
Anmälningar till patientnämnden
Avvikelser i händelsevis (staplar per
gruppering)
Central sammanställningsrapport (2015)
Enkla förändringar, tips
• Positiv feedback samlas på tavla
• Tavla med synpunkter och åtgärder (vad vi
faktiskt har gjort)
• Kassaskåp ersätts med personliga
förvaringsboxar
• Hurtsar med smålådor för blanketter
• Tydligare presentation av
förbättringsarbetet
• Förtryckta, inplastade rubriker, rutnät,
namn etc. för snyggare tablor
• Informationstavlor om hälsa, droger, kost
etc.
• Gardiner i alla rum, duschdraperier, med
magnetupphängning
• Lämna inte nyinkomna vind för våg. Ta
initiativ och fråga om hunger, fryser mm.
• Laminera och häfta ihop före-efterbilder.
Brukarsamverkan
• Researchnet – bra modell. Det behöver
inte vara på övergipande, forskarnivå.
ALLA: individ
grupp
samhälle
• Aktivt efterfråga patienternas
förbättringsförslag. 3 ggr/vecka, bra idé
att chefen frågar
• Be öppenvården om hjälp efter
utskrivning. Att intervjua: ”hur var det att
vara ptatient på 34an?” Etablera en enkel
fast rutin fördetta.
Vårdinnehåll
• Aktivitetsschema för varje dag – bilder
• Gruppaktiviteter, tex:
Spel
Föreläsningar (ångest, sömn, kost och
livsstil) blir en del av patientutbildningen
promenader
högläsning
• Aktivitetsrum med möjlighet till kreativitet
(foto: så här vill vi att det ska se ut)
• Whiteboard med ordfläta, sudoko
dagligen
• ”Fredagsmys”
Exempel på co-design
Central organisation
• Bas på CPF:
1 utvecklingsansvarig
1 facilitator för metod och utveckling
It-stöd för att bygga struktur och delad
kunskap
Utbildare som löpande utbildar
• Lokala metodstödjare (10%/avd) – ordnar
träffar med teamen.
• Se över vår lokala organisation

similar documents