Presentation Health Care Management

Report
Från insats till individ:
Framtidens vårdmodell - för grupper med stora behov?
Erfarenheter och resultat från Närvård västra Skaraborg
Rolf Bowin
Björn Ljung
Dag Norén
HCM Health Care Management
13 mars 2014
[email protected]
[email protected]
[email protected]
BILD 1
Från insatsstyrning till individstyrning; ett
paradigmskifte för vården och omsorgen?
Framtidens vårdmodell - för grupper med stora behov?
Erfarenheter och resultat från Närvård västra Skaraborg
HCM Health Care Management
13 mars 2014
BILD 2
Insatsstyrning - den etablerade produktionsformen
Den insatsorienterade värdekedjan
Forskning och
utveckling,
Kompetenser
Produktoch tjänsteutveckling
Produktion;
produkter
och tjänster
Förmedling
av erbjudanden;
distribution
KOMPETENSER SOM AVGRÄNSNING FÖR OLIKA INSATSER






Geriatrik
Internmedicin
Omsorg
Sjukgymnastik
Farmaci
Etc.
 Vårdprogram
 Riktlinjer
 Biståndsprogram
 Läkemedelsföreskrifter
• Etc.
 Diagnos
 Behandlingsplan
 Terapi
 Förskrivning
 Utvärdering
 Etc.
 Sjukhuskliniker
 Vård-/hälsocentraler
 Akutmottagning
 Telefon
 Hemsjukvård
 Hemtjänst
 Etc.
BEHOV
Resultat insatsstyrning
Patient/Individexempel – Översikt av insatser och kostnader under 18 månader
ILLUSTRATIVT EXEMPEL
Studie i samarbete med SKL
Resultat insatsstyrning
Patient/Individexempel – Översikt av insatser och kostnader under 18 månader
ILLUSTRATIVT EXEMPEL
Studie i samarbete med SKL
Resultat insatsstyrning
Patient/Individexempel – Översikt av insatser och kostnader under 18 månader
ILLUSTRATIVT EXEMPEL
Studie i samarbete med SKL
Individstyrning - en ny produktionsform
Den individorienterade värdekedjan
Former för
Individers/
förmedling av
gruppers
erbjudanden
behov
till patienter
TJÄNSTEKONCEPT SOM BEMÖTER HELHETER AV BEHOV
Produktion;
produkter
och tjänster
Produktoch tjänsteutveckling
Kombinationer av
Insatser:
 Geriatrik
 Internmedicin
 Sjuksköterskeinsats
 Omsorg
 Hemtjänst
 Hemsjukvård
 Etc.
 Äldreteam
 Fast vårdkontakt
 Mobil allmänläkare
 Samordnad
individuell plan
 Patientnätverk
 Egenvård
 Hälsocoacher
 Etc.
KOMPETENSER
 Screening
 Avancerad vård &
omsorg i hemmet
 Multidisciplinära
team
 Särskild koordinator
 Direktinläggningar
 Hälsoförebyggande
 Etc.
 Hantera instabilitet/
skörhet
 Övervakning
 Bemöta symptom
 Planering
 Hantera orolighet
 Förebyggande insatser
 Läkemedelsgenomgång
 Etc.
Resultat individstyrning
Patient/Individexempel – Översikt av skifte från insatsstyrning till individstyrning
Blåa markeringar = ordinär teamverksamhet i västra Skaraborg
Röda markeringar
= sjukhusvård
Källa: Närvård västra Skaraborg, 2012
 Reducering av antalet
vårddagar med 92%
 Reducering av antalet
mottagningsbesök med 89%
 Reducering av antalet
akutbesök med 80%
 Reducering av antalet undvikbara
inläggningar med ca 88%.
Tre ”grundbultar” i paradigmskiftet – ny vårdmodell
till grupper med stora behov
Grundbult 1:
Personcentrering
Alla faktorer som är viktiga för tjänstens framgång ingår i
designen (medicinsk insats, sociala faktorer, personliga
resurser m.m.)
– för att lyckas omfattar tjänsten fler inslag än den medicinska
insatsen
Tre ”grundbultar” i paradigmskiftet – ny vårdmodell
till grupper med stora behov
Grundbult 1:
Personcentrering
Alla faktorer som är viktiga för tjänstens framgång ingår i
designen (medicinsk insats, sociala faktorer, personliga
resurser m.m.)
– för att lyckas omfattar tjänsten fler inslag än den medicinska
insatsen
Grundbult 2:
Förmedling
Tjänsten genereras utifrån en ohälsosituation, symptom eller
skada samt utifrån ett unikt sammanhang (individen, boendet,
social situation)
– leder ofta till teambaserade och mobila förmedlingsformer
Tre ”grundbultar” i paradigmskiftet – ny vårdmodell
till grupper med stora behov
Grundbult 1:
Personcentrering
Alla faktorer som är viktiga för tjänstens framgång ingår i
designen (medicinsk insats, sociala faktorer, personliga
resurser m.m.)
– för att lyckas omfattar tjänsten fler inslag än den medicinska
insatsen
Grundbult 2:
Förmedling
Tjänsten genereras utifrån en ohälsosituation, symptom eller
skada samt utifrån ett unikt sammanhang (individen, boendet,
social situation)
– leder ofta till teambaserade och mobila förmedlingsformer
Grundbult 3:
Medskapande
Tjänsten planeras och utförs löpande i samspel med
patienten/brukaren (och ev. anhöriga) med syfte att involvera
dennes resurser, förmågor och förståelse
– från passivt objekt till medskapande subjekt
Resultat av piloter inom det nya paradigmet
PERSONCENTRERING
FÖRMEDLING
MEDSKAPANDE
Piloter som har lyckats med tre grundbultarna visar på stora kvalitetslyft i
kombination med resurseffektiviseringar från 50% och uppåt
Referensexempel: Projekt NISSE, Malmö stad/Prim.vård Region Skåne/SUS Malmö (HCM)
Höftfrakturer, Ortopedkliniken Sahlgrenska (GPCC)
Gastroenterologi, Mag- och tarmkliniken Höglandssjukhuset JLL (Harvard Business School)
Resultat från införandet av nya vårdformer baserat
på medskapande arbetsformer
- Kartläggningar från Storbritannien
Potential
Högsta evidens
Godtagbar evidens
Mindre antal dagar i vården
Strax under 50%
Tonvikt på 75-47%
Mindre involvering av sjukhuspersonal
Mellan 40-30%
Tonvikt på 49-31%
Minskade inläggningar vid sjukhus
Tonvikt på 50-25%
Tonvikt på 49-20%
Minskat behov av primärvård
Tonvikt på 45-10%
Tonvikt på 47-21%
Minskad användning av akutsjukvård
Strax över 40%
Tonvikt på 39-29%
Förbättrade hälsoresultat
Tonvikt på 30-9%
Tonvikt på 75-9%
Totala vårdkostnader
Tonvikt på 20-5%
Tonvikt på 50-6%
Källa: ”The Business Case for People Powered Health”, Nesta/Innovation Unit/PPL
Paradigmskiftet: Från insatsstyrning till individstyrning
Insatsstyrning
INSATS 1
Individstyrning
INSATS 2
TJÄNSTEKONCEPT 1
INSATS 3
INSATS 6
PERSON
PATIENT
TJÄNSTEKONCEPT 2
INSATS 5
INSATS 4
Jämförelse
Modell för insatsstyrning vs. Modell för individstyrning
Kännetecken för….
…insatsstyrning
…individstyrning
Ansvar och styrning
Kompetensen och insatsen
Hälsosituationen och
förmedlingsformen
Jämförelse
Modell för insatsstyrning vs. Modell för individstyrning
Kännetecken för….
…insatsstyrning
…individstyrning
Ansvar och styrning
Kompetensen och insatsen
Hälsosituationen och
förmedlingsformen
Dominerande
förmedlingsform
Insatsen och mottagningen
Sammansatt tjänstekoncept
och mobila insatser
Jämförelse
Modell för insatsstyrning vs. Modell för individstyrning
Kännetecken för….
…insatsstyrning
…individstyrning
Ansvar och styrning
Kompetensen och insatsen
Hälsosituationen och
förmedlingsformen
Dominerande
förmedlingsform
Insatsen och mottagningen
Sammansatt tjänstekoncept
och mobila insatser
Främsta värde
Bedömning och genomförande
av respektive insats
Kvalitet för individ i
kombination med
effektivitet för vårdsystemet
Jämförelse
Modell för insatsstyrning vs. Modell för individstyrning
Kännetecken för….
…insatsstyrning
…individstyrning
Ansvar och styrning
Kompetensen och insatsen
Hälsosituationen och
förmedlingsformen
Dominerande
förmedlingsform
Insatsen och mottagningen
Sammansatt tjänstekoncept
och mobila insatser
Främsta värde
Bedömning och genomförande
av respektive insats
Kvalitet för individ i
kombination med
effektivitet för vårdsystemet
Incitament
Egna insatsen
Effektiv samverkan
Jämförelse
Modell för insatsstyrning vs. Modell för individstyrning
Kännetecken för….
…insatsstyrning
…individstyrning
Ansvar och styrning
Kompetensen och insatsen
Hälsosituationen och
förmedlingsformen
Dominerande
förmedlingsform
Insatsen och mottagningen
Sammansatt tjänstekoncept
och mobila insatser
Främsta värde
Bedömning och genomförande
av respektive insats
Kvalitet för individ i
kombination med
effektivitet för vårdsystemet
Incitament
Egna insatsen
Effektiv samverkan
Kvalitet
Den specifika insatsen
Grad av löpande matchning
mellan behov och kompetens
Paradigmskiftet!
Vad krävs för att ett
skifte ska ske?
Kommer vi att se ett skifte?
Hur har västra Skaraborg utvecklat vården
och omsorgen till grupper med stora behov?
Framtidens vårdmodell - för grupper med stora behov?
Erfarenheter och resultat från Närvård västra Skaraborg
HCM Health Care Management
13 mars 2014
Individer med stora vård- och omsorgsbehov
- målgrupper som kräver nya arbetssätt
Individer med multisjuklighet
som befinner sig i ett instabilt skede.
Målgrupp för Närsjukvårdsteamet
Individer med multisjuklighet
som befinner sig i ett stabilt skede.
Målgrupp för Hemsjukvårdsläkaren
Individer med en eller två
stabila kroniska
sjukdomar som tas hand
om den ”vanliga”
sjukvården
Individer som uppsöker sjukvård
vid behov
Individer med stora vård- och omsorgsbehov
- målgrupper som kräver nya arbetssätt
Individer med multisjuklighet
som befinner sig i ett instabilt skede.
Målgrupp för Närsjukvårdsteamet
Individer med multisjuklighet
som befinner sig i ett stabilt skede.
Målgrupp för Hemsjukvårdsläkaren
Individer med en eller två
stabila kroniska
sjukdomar som tas hand
om den ”vanliga”
sjukvården
Individer som uppsöker sjukvård
vid behov
Mobilt närsjukvårdsteam
Mobilt palliativt team
Mobil
hemsjukvårdsläkare
Utmärkande kännetecken för Närvård västra
Skaraborg (1)
• Tre separata ”mikrosystem” med sömlös samverkan, kring en väl avgränsad
målgrupp av patienter. Patienter som är inskrivna i basal kommunal
hemsjukvård får tillgång till ytterligare kompetens under kortare eller längre
tid.
Utmärkande kännetecken för Närvård västra
Skaraborg (1)
• Tre separata ”mikrosystem” med sömlös samverkan, kring en väl avgränsad
målgrupp av patienter. Patienter som är inskrivna i basal kommunal
hemsjukvård får tillgång till ytterligare kompetens under kortare eller längre
tid.
• Ett samspel där patienten/brukaren är en medaktör. Tjänsterna anpassas
utifrån de varierande situationer som patienter/brukare befinner sig i.
Utmärkande kännetecken för Närvård västra
Skaraborg (1)
• Tre separata ”mikrosystem” med sömlös samverkan, kring en väl avgränsad
målgrupp av patienter. Patienter som är inskrivna i basal kommunal
hemsjukvård får tillgång till ytterligare kompetens under kortare eller längre
tid.
• Ett samspel där patienten/brukaren är en medaktör. Tjänsterna anpassas
utifrån de varierande situationer som patienter/brukare befinner sig i.
• Ett arbetssättet som är situationsanpassat tack vare den uppsökande och
mobila förmedlingsformen
Utmärkande kännetecken för Närvård västra
Skaraborg (2)
• Vårdformer, som ”lyfter” målgruppen ur den mottagningsbaserade
vårdlogiken.
Utmärkande kännetecken för Närvård västra
Skaraborg (2)
• Vårdformer, som ”lyfter” målgruppen ur den mottagningsbaserade
vårdlogiken.
• En ledningsgrupp som representerar samtliga involverade vård- och
omsorgsgivare; sjukhus, primärvård och kommunens vård och omsorg.
Utmärkande kännetecken för Närvård västra
Skaraborg (2)
• Vårdformer, som ”lyfter” målgruppen ur den mottagningsbaserade
vårdlogiken.
• En ledningsgrupp som representerar samtliga involverade vård- och
omsorgsgivare; sjukhus, primärvård och kommunens vård och omsorg.
• Matchningen mellan en väl avgränsad målgrupps behov och
förmedlingsformen för tjänsterna skapar hög resurseffektivitet,
parallellt med mycket hög kvalitet i tjänsterna till patienter/brukare.
Från insats till individ
- Närvård västra Skaraborg
SkaS
Medicin
SkaS
Kirurg
1. Mobilt
Närsjukvårdsteam
2. Mobilt
Palliativt team
Basal kommunal hemsjukvård
3. Mobil hemsjukvårdsläkare
De tre vårdmodellerna/tjänstekoncepten
1. Närsjukvårdsteamet
2. Mobila palliativa teamet, samarbete mellan Stiftelsen
Hospice Gabriel och Närvård västra Skaraborg
3. Mobil hemsjukvårdsläkare i Lidköpings kommun
Närsjukvårdsteamet
SkaS
Medicin
SkaS
Kirurg
1. Mobilt
Närsjukvårdsteam
2. Mobilt
Palliativt team
Närsjukvårdsteamet vänder sig till patienter med komplexa behov
där det krävs en samverkan mellan kommunens hemsjukvård,
primärvård och slutenvård
Arbetssättet är symtomorienterat i stället för diagnosorienterat,
situationsanpassat i stället för systemorienterat.
Inklusionskriterier:
• Tre eller fler kroniska diagnoser (huvudsakligen frånsett cancer).
• Inlagd på sjukhus tre gånger eller mer de senaste tolv månaderna.
• Sex stående mediciner eller fler (exkl. ögondroppar, salvor etc.).
• Klarar ej sin personliga vård.
• 75 år eller äldre (yngre patienter förekommer också).
• Inskriven i hemsjukvården.
Minst fyra av dessa kriterier måste uppfyllas för att bli inskriven i
teamet.
Basal kommunal hemsjukvård
3. Mobil hemsjukvårdsläkare
Närsjukvårdsteamet
SkaS
Medicin
SkaS
Kirurg
1. Mobilt
Närsjukvårdsteam
2. Mobilt
Palliativt team
Basal kommunal hemsjukvård
3. Mobil hemsjukvårdsläkare
 Teamet består av en läkare (geriatriker) och två specialistsjuksköterskor,
som arbetar måndag till fredag kl. 8-17.
 Två ST-läkare (geriatrik) knutna till verksamheten.
 Arbetar intensivt under en begränsad period där hela livssituationen
beaktas, dvs. alla sjukdomar. funktionsnedsättningar och omsorgsbehov
samtidigt.
 Patienterna besöks i hemmet eller, i enstaka fall, också vid vårdavdelning
där patienten vistas tillfälligtvis.
 Har omkring 24 patienter inskrivna samtidigt.
Det Mobila palliativa teamet
SkaS
Medicin
SkaS
Kirurg
1. Mobilt
Närsjukvårdsteam
2. Mobilt
Palliativt team
Basal kommunal hemsjukvård
Det Mobila palliativa teamet finns för alla vuxna i västra Skaraborg
med behov av palliativ vård och insatser, vilket innefattar personer i
eget boende och särskilt boende (SÄBO).
Inklusionskriterier:
• Patientens eget önskemål.
• Obotlig cancersjukdom.
• Brytpunktssamtal skall vara genomfört, d v s patienten skall vara
informerad av behandlande läkare om att patientens sjukdom inte är
möjlig att bota.
• Besvärande komplexa symtom.
• Förväntad kort överlevnad veckor-månader.
3. Mobil hemsjukvårdsläkare
Det Mobila palliativa teamet
SkaS
Medicin
 Teamet består av två läkare (en heltid) och tre sjuksköterskor
(två heltider). Kurator och präst konsulteras vid behov.
 Teamet samarbetar med kommunens hemsjukvård,
primärvården, Hospice Gabriel och huvudsakligen kirurgkliniken
vid SkaS Lidköping och är tillgänglig dygnet runt.
 Teamet ger också fortlöpande utbildning och rådgivning i
palliativ vård till kommunens hemvård (hemtjänst och
hemsjukvård).
 Teamets arbetssätt har reducerat återinläggningarna (s.k.
"öppen retur") vid kirurgkliniken med drygt 50 procent för sin
patientgrupp
SkaS
Kirurg
1. Mobilt
Närsjukvårdsteam
2. Mobilt
Palliativt team
Basal kommunal hemsjukvård
3. Mobil hemsjukvårdsläkare
Den mobile hemsjukvårdsläkaren
SkaS
Medicin
Den mobile hemsjukvårdsläkaren vänder sig till patienter
inskrivna i hemsjukvården i Lidköpings kommun
Inklusionskriterier:
• Inskriven i hemsjukvården
SkaS
Kirurg
1. Mobilt
Närsjukvårdsteam
2. Mobilt
Palliativt team
Basal kommunal hemsjukvård
3. Mobil hemsjukvårdsläkare
SkaS
Medicin
Den mobile hemsjukvårdsläkaren
 Har mellan 270-350 patienter listade (ca halvtidstjänst).
 Patienterna är inskrivna i den kommunala hemsjukvården i
Lidköpings kommun och har sammansatt vårdbehov och
nedsatt autonomi (definierat som tre eller flera medicinska
insatser inom hemsjukvården).
 Finansieras av två vårdcentraler samt av Lidköpings
kommun.
SkaS
Kirurg
1. Mobilt
Närsjukvårdsteam
2. Mobilt
Palliativt team
Basal kommunal hemsjukvård
3. Mobil hemsjukvårdsläkare
Resultat insatsstyrning
Patient/Individexempel – Översikt av insatser och kostnader under 12 månader
Resultat individstyrning
Patient/Individexempel – Översikt av insatser och kostnader under 12 månader
Närvård västra Skaraborg – slutsatser och
rekommendationer
Framtidens vårdmodell - för grupper med stora behov?
Erfarenheter och resultat från Närvård västra Skaraborg
HCM Health Care Management
13 mars 2014
Från insats till individ
- Närvård västra Skaraborg
SkaS
Medicin
SkaS
Kirurg
1. Mobilt
Närsjukvårdsteam
2. Mobilt
Palliativt team
Basal kommunal hemsjukvård
3. Mobil hemsjukvårdsläkare
De tre vårdmodellerna/tjänstekoncepten
1. Närsjukvårdsteamet
2. Mobila palliativa teamet, samarbete mellan Stiftelsen
Hospice Gabriel och Närvård västra Skaraborg
3. Mobil hemsjukvårdsläkare i Lidköpings kommun
Viktiga framgångsfaktorer
1. Samverkande mikrosystem; mobilt närsjukvårdsteam, mobilt
palliativt team och mobil hemsjukvårdsläkare som skapar en
hävstångseffekt i värdeskapandet:
 Patienten/brukaren är medskapare, ej passiv mottagare
 En sömlös samverkan mellan vård- och omsorgspartners
 Situationsanpassat och flexibelt arbetssätt tack vare uppsökande och
mobila förmedlingsformer i nära samverkan
 Försvinner ett mikrosystem kan det särskilda värdeskapandet gå
förlorat
Viktiga framgångsfaktorer
2. God överensstämmelse mellan en avgränsad målgrupps
behov och förmedlingsform
 Vårdformerna/tjänstekoncepten vänder sig till en väl avgränsad
målgrupp
 Patienter/brukare behöver kontinuerligt situationsanpassade insatser
från teamens unika kompetens
 Patienten/brukaren blir delaktig bl.a genom att man utvecklar en
optimal förmedlingsform av vård- och omsorgstjänster
 När förmedlingsformen av tjänsterna överensstämmer väl med
behoven och patientens delaktighet uppnås väsentligt bättre
resursanvändning
Slutsatser
Den känsliga ”samverkansbalansen”
 Den ”heliga treenigheten” skapar en hävstångsliknande värdeskapande – men
med sårbarhet
Slutsatser
Den känsliga ”samverkansbalansen”
 Den ”heliga treenigheten” skapar en hävstångsliknande värdeskapande – men
med sårbarhet
 Vågat bygga på hemsjukvården som sedan kompletteras – resurseffektivt med
hög kontinuitet
Slutsatser
Den känsliga ”samverkansbalansen”
 Den ”heliga treenigheten” skapar en hävstångsliknande värdeskapande – men
med sårbarhet
 Vågat bygga på hemsjukvården som sedan kompletteras – resurseffektivt med
hög kontinuitet
Sömlöst lednings- och styrningsansvar
 Delägarskap gemensamt mellan huvudmännen – men också med patienter
och anhöriga
Slutsatser
Den känsliga ”samverkansbalansen”
 Den ”heliga treenigheten” skapar en hävstångsliknande värdeskapande – men
med sårbarhet
 Vågat bygga på hemsjukvården som sedan kompletteras – resurseffektivt med
hög kontinuitet
Sömlöst lednings- och styrningsansvar
 Delägarskap gemensamt mellan huvudmännen – men också med patienter
och anhöriga
 Den gemensamma finansieringsformen har skapat en hög nivå av delägande
och delaktighet
Slutsatser
Den känsliga ”samverkansbalansen”
 Den ”heliga treenigheten” skapar en hävstångsliknande värdeskapande – men
med sårbarhet
 Vågat bygga på hemsjukvården som sedan kompletteras – resurseffektivt med
hög kontinuitet
Sömlöst lednings- och styrningsansvar
 Delägarskap gemensamt mellan huvudmännen – men också med patienter
och anhöriga
 Den gemensamma finansieringsformen har skapat en hög nivå av delägande
och delaktighet
Insikt om och val av bästa ”förmedlingslogik”
 Från systemtillvänt till personcentrerat
Slutsatser
Den känsliga ”samverkansbalansen”
 Den ”heliga treenigheten” skapar en hävstångsliknande värdeskapande – men
med sårbarhet
 Vågat bygga på hemsjukvården som sedan kompletteras – resurseffektivt med
hög kontinuitet
Sömlöst lednings- och styrningsansvar
 Delägarskap gemensamt mellan huvudmännen – men också med patienter
och anhöriga
 Den gemensamma finansieringsformen har skapat en hög nivå av delägande
och delaktighet
Insikt om och val av bästa ”förmedlingslogik”
 Från systemtillvänt till personcentrerat
 Från mottagningslogik till mobil logik
Slutsatser
Den känsliga ”samverkansbalansen”
 Den ”heliga treenigheten” skapar en hävstångsliknande värdeskapande – men
med sårbarhet
 Vågat bygga på hemsjukvården som sedan kompletteras – resurseffektivt med
hög kontinuitet
Sömlöst lednings- och styrningsansvar
 Delägarskap gemensamt mellan huvudmännen – men också med patienter
och anhöriga
 Den gemensamma finansieringsformen har skapat en hög nivå av delägande
och delaktighet
Insikt om och val av bästa ”förmedlingslogik”
 Från systemtillvänt till personcentrerat
 Från mottagningslogik till mobil logik
Avgränsad vårdform.
 Symtom- i stället för diagnosstyrd vård för en tydligt preciserad målgrupp som man vågat prioritera högt
Slutsatser
Den känsliga ”samverkansbalansen”
 Den ”heliga treenigheten” skapar en hävstångsliknande värdeskapande – men
med sårbarhet
 Vågat bygga på hemsjukvården som sedan kompletteras – resurseffektivt med
hög kontinuitet
Sömlöst lednings- och styrningsansvar
 Delägarskap gemensamt mellan huvudmännen – men också med patienter
och anhöriga
 Den gemensamma finansieringsformen har skapat en hög nivå av delägande
och delaktighet
Insikt om och val av bästa ”förmedlingslogik”
 Från systemtillvänt till personcentrerat
 Från mottagningslogik till mobil logik
Avgränsad vårdform.
 Symtom- i stället för diagnosstyrd vård för en tydligt preciserad målgrupp som man vågat prioritera högt
 Mycket god överensstämmelse mellan målgruppens behov och tjänsterna
Rekommendationer (1)
”Ingång” och ”utgång” i vårdmodellerna
 En noggrannare hantering av ”ingången”; upptäcka rätt patienter i
rätt tid
Rekommendationer (1)
”Ingång” och ”utgång” i vårdmodellerna
 En noggrannare hantering av ”ingången”; upptäcka rätt patienter i
rätt tid
 mer fokus på hanteringen av ”utgången”; tecken på att
patienter/brukare blir kvar för länge
Rekommendationer (1)
”Ingång” och ”utgång” i vårdmodellerna
 En noggrannare hantering av ”ingången”; upptäcka rätt patienter i
rätt tid
 mer fokus på hanteringen av ”utgången”; tecken på att
patienter/brukare blir kvar för länge
Möjliga utvecklingssteg
 Öka de proaktiva inslagen och arbeta med tidigare upptäckt av
sjukdomstillstånd
Rekommendationer (1)
”Ingång” och ”utgång” i vårdmodellerna
 En noggrannare hantering av ”ingången”; upptäcka rätt patienter i
rätt tid
 mer fokus på hanteringen av ”utgången”; tecken på att
patienter/brukare blir kvar för länge
Möjliga utvecklingssteg
 Öka de proaktiva inslagen och arbeta med tidigare upptäckt av
sjukdomstillstånd
 Fler patientgrupper som kan omfattas av befintlig vårdmodell
Rekommendationer (1)
”Ingång” och ”utgång” i vårdmodellerna
 En noggrannare hantering av ”ingången”; upptäcka rätt patienter i
rätt tid
 mer fokus på hanteringen av ”utgången”; tecken på att
patienter/brukare blir kvar för länge
Möjliga utvecklingssteg
 Öka de proaktiva inslagen och arbeta med tidigare upptäckt av
sjukdomstillstånd
 Fler patientgrupper som kan omfattas av befintlig vårdmodell
 Helt andra patient-/brukargrupper genom nya vårdmodeller
(utifrån liknande angreppssätt)
Rekommendationer (1)
”Ingång” och ”utgång” i vårdmodellerna
 En noggrannare hantering av ”ingången”; upptäcka rätt patienter i
rätt tid
 mer fokus på hanteringen av ”utgången”; tecken på att
patienter/brukare blir kvar för länge
Möjliga utvecklingssteg
 Öka de proaktiva inslagen och arbeta med tidigare upptäckt av
sjukdomstillstånd
 Fler patientgrupper som kan omfattas av befintlig vårdmodell
 Helt andra patient-/brukargrupper genom nya vårdmodeller
(utifrån liknande angreppssätt)
 Förflyttning nedåt i vårdbehovstrappan – ex. arbeta systematiskt
med riskgrupper
Rekommendationer (2)
Spridning (missionering) av ett framgångsrikt arbetssätt; den
största utmaningen
 Kulturutmaningen? Ett gemensamt, systematiskt lärande behövs
Rekommendationer (2)
Spridning (missionering) av ett framgångsrikt arbetssätt; den
största utmaningen
 Kulturutmaningen? Ett gemensamt, systematiskt lärande behövs
 Hållbara styr- och ersättningssystem som är stabila för en spridning
Rekommendationer (2)
Spridning (missionering) av ett framgångsrikt arbetssätt; den
största utmaningen
 Kulturutmaningen? Ett gemensamt, systematiskt lärande behövs
 Hållbara styr- och ersättningssystem som är stabila för en spridning
 Spridning och breddning är viktig för att möta kvalitet och
resurseffektivitet i vården och omsorgen
Rekommendationer (2)
Spridning (missionering) av ett framgångsrikt arbetssätt; den
största utmaningen
 Kulturutmaningen? Ett gemensamt, systematiskt lärande behövs
 Hållbara styr- och ersättningssystem som är stabila för en spridning
 Spridning och breddning är viktig för att möta kvalitet och
resurseffektivitet i vården och omsorgen
 Angeläget att FOU-stöd finns för att utveckla kunskaper och stödja en
spridning och breddning
Rekommendationer (2)
Spridning (missionering) av ett framgångsrikt arbetssätt; den
största utmaningen
 Kulturutmaningen? Ett gemensamt, systematiskt lärande behövs
 Hållbara styr- och ersättningssystem som är stabila för en spridning
 Spridning och breddning är viktig för att möta kvalitet och
resurseffektivitet i vården och omsorgen
 Angeläget att FOU-stöd finns för att utveckla kunskaper och stödja en
spridning och breddning
 Nya vårdformer som kan passa in i vårdvalssystem eller motsvarande
för deltagande av övriga (privata) vårdgivare
Rekommendationer (2)
Spridning (missionering) av ett framgångsrikt arbetssätt; den
största utmaningen
 Kulturutmaningen? Ett gemensamt, systematiskt lärande behövs
 Hållbara styr- och ersättningssystem som är stabila för en spridning
 Spridning och breddning är viktig för att möta kvalitet och
resurseffektivitet i vården och omsorgen
 Angeläget att FOU-stöd finns för att utveckla kunskaper och stödja en
spridning och breddning
 Nya vårdformer som kan passa in i vårdvalssystem eller motsvarande
för deltagande av övriga (privata) vårdgivare
Från insats till individ:
Framtidens vårdmodell - för grupper med stora behov?
Erfarenheter och resultat från Närvård västra Skaraborg
Rolf Bowin
Björn Ljung
Dag Norén
HCM Health Care Management
13 mars 2014
[email protected]
[email protected]
[email protected]
BILAGOR
Kliniskt mikrosystem
Ett kliniskt mikrosystem:
• är ett litet team som arbetar tillsammans för att ge vård och omsorg till en
definierad grupp patienter,
• arbetar kliniskt och ekonomiskt rationellt och delar med sig av sin
information,
• utvecklas kontinuerligt och når resultat,
• är komplexa system som dels ska genomföra sina arbetsuppgifter, dels
möta behoven bland den egna personalen samt också överleva som team i
systemet.
Mission och spridning: från insatsstyrd till
individstyrd vård och omsorg
Samarbete
Vinnova
Fler
vårdgivare
SKL
Landsting
Sverige
Regioner

similar documents